Enskilda föräldrasamtal

Alla besök på BVC är till för barnets båda föräldrar. I barnhälsovårdsprogrammet ingår specifikt två gemensamma besök för föräldrarna, samt ett enskilt föräldrasamtal för varje förälder. De gemensamma besöken ger BHV - sjuksköterskan möjlighet att lära känna föräldrarna och att få deras förtroende.

De är därmed viktiga som grund för den fortsatta kontakten och för de enskilda föräldrasamtalen. Vid de gemensamma föräldrasamtalen är barnet med medan föräldern avgör om barnet ska delta vid de enskilda föräldrasamtalen. Föräldrar som tar ledigt från arbete har rätt till ersättning i form av tillfällig föräldrapenning vid besök på BVC.

1. Första hembesök med båda föräldrarna.
2. Besök på BVC vid 1-3 veckor med båda föräldrarna.
3. Enskilt föräldrasamtal på BVC med EPDS för mamman vid 6-8 veckor.
4. Enskilt föräldrasamtal med pappan/icke-födande förälder på BVC vid 3-5 månader.

Första hembesök med båda föräldrarna

Det första hembesöket genomförs med båda föräldrar och erbjuds till familjer med ett nyfött barn, oavsett om familjen har barn sedan tidigare. Hembesöket erbjuds på en tid när båda föräldrarna är hemma. 

Att använda vid detta besök:

• Förslag på upplägg för första hembesöket 
• Samtalsguide - första hembesöket

Besök på BVC vid 1-3 veckor med båda föräldrarna

Båda föräldrar bjuds också in för ett gemensamt besök på BVC vid 1-3 veckor. Syftet är att föräldrarna ska bli bekanta med BVC:s lokaler och BHV-sjuksköterskan ska lära känna föräldrarna och ha möjlighet att erbjuda föräldraskapsstöd.

Att använda vid detta besök:

• Innehåll i besöket 
• Samtalsguide - något av de första besöken på BVC

Enskilt föräldrasamtal med EPDS på BVC för mamman vid 6-8 veckor

Att använda vid detta besök:

• Information om EPDS 
• Formulär för screening

Enskilt föräldrasamtal med pappan/icke födande föräldern på BVC vid 3-5 månader

Att använda vid detta besök:

• Information om hälsobesök 3-5 månader. Förslag på innehåll finns längre ner i denna text.
• Samtalsguide personal Enskilt föräldrasamtal
• Samtalsguide - pussel med stödord
• Samtalsguide - pussel utan stödord

Observera att samtalsguiderna finns översatta till flera språk, se längre ner på sidan.

Ett av barnhälsovårdens grundläggande uppdrag är att ge stöd i föräldraskapet [1]. Föräldrarna utgör barnets viktigaste miljö och deras engagemang påverkar barnets hälsa och utveckling i både kort och långt perspektiv.

Ett engagerat föräldraskap hos en pappa/icke-födande förälder har, på samma sätt som hos en mamma, betydelse för snart sagt alla aspekter av barnets utveckling, såsom deras välbefinnande och sociala, känslomässiga, beteendemässiga, språkliga och kognitiva förmåga samt för framtida skolresultat [2-5].

Positivt engagemang, värme och lyhördhet, liksom ansvarstagande, gränssättning och beskydd, är viktiga aspekter av föräldraskapet [4]. De föräldrakvaliteter som är gynnsamma för barn är desamma, oavsett förälderns kön eller om föräldrarna är sam- eller olikkönade.

Delaktighet i den tidiga omvårdnaden ökar föräldrars benägenhet att engagera sig i barnet över tid [4]. De attityder som nyblivna föräldrar möter under graviditeten och inom barnhälsovården har betydelse för deras engagemang och delaktighet i föräldraskapet [4-6].

Bekräfta pappans/icke-födande förälders betydelse

Genom att bekräfta betydelsen av pappans eller icke-födande förälders föräldraroll kan BHV-personalen bidra till att öka barns förutsättningar för ett engagerat föräldraskap från båda föräldrar. Förutsättningarna för barnhälsovården att etablera relationer till föräldrarna är särskilt goda under barnets första tid. Det är därför lämpligt att bjuda in barnets båda föräldrar till besöken på BVC.

Att ha ett inkluderande förhållningssätt och att rikta sig till båda föräldrar är viktigt vid alla möten med familjer. Att hälsa, ha ögonkontakt och samtala med varje förälder får dem att känna sig välkomna och bekräftar dem som betydelsefulla i sitt föräldraskap.

En litteraturöversikt om pappors syn på föräldraskapsstöd från BHV inkluderade 62 studier och mer än elva tusen pappor [7)]. Översikten visade att pappor vill få kunskap om det späda barnet och dess omvårdnad och att föräldraskapsstöd kan ha större relevans för pappor än för mammor, eftersom män oftare har mindre socialt nätverk som föräldrar.

Fokus på mamman i föräldraskapsstödet kan också bidra till att reproducera traditionella könsroller hos föräldrarna genom ett underliggande budskap om att mamman är den som förväntas ta hand om barnet och dess omvårdnad.

Under övergången till föräldraskapet påverkas såväl pappan som mamman psykologiskt och barnets första månader innebär ökad känslomässig sårbarhet hos båda föräldrarna {8-10].

Den känslomässiga öppenheten gör föräldrarna mottagliga för barnets kommunikation och ökar förmågan till inlevelse i barnets behov och intentioner. Men under samma tid ökar också risken för nedstämdhet och ångest, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser för barnet [8-10]. Av det skälet hålls de enskilda föräldrasamtalen under barnets första månader.

En sådan period av nedstämdhet hos pappan/icke-födande förälder har konsekvenser för barnet, både på kort och lång sikt, såväl direkt [11, 12] som genom inflytande på parförhållandet ([3, 14.] Upplevt stöd från sjuksköterskan på BVC har också samband med såväl pappors nedstämdhet [15] som deras tillfredställelse med föräldrarelationen (coparenting) [16].

Läs mer Depression hos nyblivna föräldrar och Stödjande samtal till nedstämda, nyblivna mammor.

Social och ekonomisk utsatthet

Pappors deltagande på BVC har ett starkt negativt samband med familjens ekonomiska och sociala resurser, vilket innebär att pappor i familjer med en svag ekonomisk och social situation har lägre tillgång till samhällets resurser för föräldraskapsstöd [17].

Detta är problematiskt då social och ekonomisk utsatthet ökar risken för psykisk ohälsa hos föräldrarna och påverkar föräldrarnas möjlighet att ägna sig åt sitt barn [16].

Ekonomisk otrygghet, liksom faktorer som bristande engagemang under graviditeten och ett oplanerat föräldraskap, innebär också en ökad risk för ett bristande föräldraengagemang hos pappan [17]. Ett engagerat föräldraskap från pappan/icke-födande förälder är av särskild vikt för barn i socialt och ekonomiskt utsatta familjer eftersom det visat sig minska risken för nedstämdhet och oro hos barnet [18].

Steg ett: Du själv

• Hur mår du själv?
• Har ditt mående förändrats sen du blev förälder?
• Frågorna om oro, irritation och stress.

Steg två vid utfall: Whooley-frågorna

• Har du, under den senaste månaden, ofta bekymrat dig för att du har känt dig nere, ledsen eller att det känts hopplöst?
• Har du, under den senaste månaden, ofta bekymrat dig för att du inte har så stort intresse för eller glädje av att göra saker?

Steg tre vid utfall: EPDS-frågorna

EPDS-formulär

De två Whooley-frågorna [19] ställs om pappan/icke-födande förälder:

• Svarar ja på frågorna om trötthet, oro, irritabilitet, stress eller nedstämdhet
• beskriver andra tecken på psykisk ohälsa
• har problem i relationen till medföräldern
• om medföräldern har symtom på psykisk ohälsa eller har fallit ut på EPDS.

Whooley-frågorna finns också under rubriken Du själv i Samtalsguide personal Enskilt föräldrasamtal.pdf

Följdfrågor vid ja-svar på en eller båda Whooley-frågorna:

• Hur länge har du mått så här?
• Vad tror du att det beror på?
• Har du mått dåligt tidigare? När var det?
• Fick du någon behandling, av vilket slag, hur länge?
• Erbjud EPDS-samtal [20] vid samma eller ett uppföljande besök.

Hänvisningar och föräldraskapsstöd ges på samma sätt till båda föräldrarna

Jakande svar på Whooley-frågorna kan bero på att föräldern just då känner sig överbelastad, inte fått tillräckligt med sömn eller har en tillfälligt besvärlig situation. Det behöver inte innebära psykisk ohälsa. Det som kommer fram i samtalet avgör hur man går vidare.

Hänvisningar och föräldraskapsstöd ges till pappor och icke-födande föräldrar på samma sätt som till mammor. Vid behov remitteras pappa/icke-födande förälder till MBHV-psykolog, vårdcentral eller till psykiatrin.

Erbjud pappan/icke-födande förälder stödjande samtal vid behov. Stödjande samtal kännetecknas av att man lyssnar snarare än att ge råd. Att ha en inkännande person att anförtro sig till bidrar till att man kan se sina problem på ett nytt sätt och får möjlighet att reflektera över egna lösningar.

Läs mer på Rikshandboken: Stödjande samtal

Erbjud EPDS

Vid utfall på en eller båda Whooley-frågorna ska pappa/icke-födande förälder erbjudas att besvara EPDS vid samma eller ett uppföljande besök [8, 21]. EPDS är validerad i Sverige för nyblivna pappor med samma gränsvärde (12 och över) som för mammor.

Läs mer på Rikshandboken: Screening med EPDS

Metoderna ger underlag för vidare bedömning

Även om EPDS inte ska användas för allmän screening av pappor/icke-födande föräldrar, fungerar instrumentet för bedömning när föräldern själv eller partnern uttrycker nedstämdhet, bristande energi, ökad oro eller irritabilitet [22].

Varken Whooley eller EPDS ställer diagnos och ersätter inte en klinisk bedömning. De används istället som ett underlag för BHV-sjuksköterskans samtal med pappan/icke-födande förälder och indikerar när bedömning av läkare eller psykolog bör ske.

Om pappan/icke-födande förälder har psykisk ohälsa eller sänkt välbefinnande är det också viktigt att ta reda på hur den andra föräldern mår. När en av de nyblivna föräldrarna har depressiva symtom ökar risken att även den andra föräldern mår dåligt (14).

Samtalsmanual och samtalsguide för det enskilda föräldrasamtalet med pappa/icke-födande förälder kan användas som komplement till EPDS vid enskilda besöket för mamman.

Följande insatser är förutsättningar för BHV:s arbete med enskilda föräldrasamtal med pappor/icke födande föräldrar:

• Fortbildning om pappors och icke-födande föräldrars föräldraskap och psykiska hälsa, och dess inflytande på barnet.
• Kunskap om EPDS och Whooley-frågorna.
• Träning i att bedöma föräldrars behov av stöd och att ge föräldraskapsstöd.
• Kännedom om remissvägarna inför de enskilda föräldrabesöken.
• Tillgång till MBHV-psykolog för konsultation.
• Tillgång till bedömning och behandlingsinsatser i vårdkedjan om pappa/icke-födande förälder behöver remitteras.

Här finns samtalsguiderna, som utskriftsvänliga pdf.er, översatta till fler språk och listade i bokstavsordning. Guiderna finns i två utföranden, med eller utan stödord:

• Amarinja - Samtalsguide pussel med stödord
• Amarinja - Samtalsguide pussel utan stödord
• Arabiska - Samtalsguide pussel med stödord
• Arabiska - Samtalsguide pussel utan stödord
• Bosniska - Samtalsguide pussel med stödord
• Bosniska - Samtalsguide pussel utan stödord
• Dari -  Samtalsguide pussel med stödord
• Dari- -Samtalsguide pussel utan stödord
• Engelska - Samtalsguide pussel med stödord
• Engelska - Samtalsguide pussel utan stödord
• Mongoliska - Samtalsguide pussel med stödord
• Mongoliska -  Samtalsguide pussel utan stödord
• Persiska - Samtalsguide pussel med stödord
• Persiska - Samtalsguide pussel utan stödord
• Polska - Samtalsguide pussel med stödord
• Polska - Samtalsguide pussel utan stödord
• Somaliska - Samtalsguide pussel med stödord
• Somaliska - Samtalsguide pussel utan stödord
• Spanska - Samtalsguide pussel med stödord
• Spanska - Samtalsguide pussel utan stödord
• Sydkurdiska - Samtalsguide pussel med stödord
• Sydkurdiska - Samtalsguide pussel utan stödord
• Thai - Samtalsguide pussel med stödord
• Thai - Samtalsguide pussel utan stödord
• Tigrinja - Samtalsguide pussel med stödord
• Tigrinja - Samtalsguide pussel utan stödord
• Turkiska - Samtalsguide pussel med stödord
• Turkiska - Samtalsguide pussel utan stödord

Referenser - Enskilda föräldrasamtal