Lokaler, utrustning och miljön på en barnavårdscentral

På barnavårdscentralen (BVC) bedrivs barnhälsovård, en miljö som ska vara anpassad för såväl verksamheten som för de barn och föräldrar eller vårdnadshavare som besöker den.

Väntrummet är ofta den miljö som barn och föräldrarna möts av först. Den kan ge signaler om den syn vårdgivaren har på barn och föräldrar när de kommer till BVC. Ett väntrum där det lagts ned omsorg på att skapa en varm, inbjudande och tillåtande miljö kan lättare leda till att en god relation och delaktighet skapas med barn och deras föräldrar. Exempelvis ska miljön spegla att alla är välkomna, oavsett bakgrund, religion eller familjekonstellation. Nyblivna föräldrar kan ofta vara mottagliga för information och idéer och inspireras av goda exempel såsom exempelvis möbler, leksaker och annan inredning.

Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls (1). Det innebär att vården ska

• vara av god kvalitet med en god hygienisk standard,
• tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet,
• bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
• främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen,
• och vara lättillgänglig.

Det är viktigt att främja goda kontakter mellan barn, familj och personal på barnavårdscentralen (1). Barn behöver utrymme, både tid och rumsligt, för att kunna använda sin kompetens, anpassa sig till situationen, engagera sig och göra sig delaktiga i den kommunikation som görs vid hälsobesök (2).

Mottagningsrummets utformning har stor betydelse för ett hälsofrämjande möte med familjen. När det handlar om att samtala om livsstil och hälsosamma levnadsvanor behöver professionen ha ett hälsofrämjande förhållningsätt i samtalet, där familjen känner sig delaktig och känner att de själva bestämmer, och att den de möter är engagerad, intresserad och visar omtanke. Ett gott bemötande ökar förälderns förmåga och motivation att göra förändringar som är betydelsefulla för familjens livssituation och hälsa (3). Förutsättningar för ett bra samtal ökar när vårdgivare och föräldrar sitter bekvämt och i samma höjd.  Ett skrivbord mellan förälder, barn och personal kan försvåra kontakten och förstärka personalens myndighetsroll.

Läs mer om hälsofrämjande förhållningssätt på Rikshandboken: Hälsosamtal om levnadsvanor

Lokaler, utrustning behöver vara anpassade så att man kan skapa en bra relation till barnet samtidigt som man kan följa och bedöma barnets utveckling (4):

• Verbala resurser – hur språket anpassas så att barnet förstår det som sägs.
• Kroppsliga resurser – hur kroppen används som verktyg för att visa barnet vad som förväntas i situationen.
• Rumsliga resurser – hur mottagningsrummet ger förutsättningar för kommunikation.

Inblick i barnets perspektiv och uppfattningar bidrar till sjuksköterskors lyhördhet när de bjuder in och guidar barn genom hälsobesök. Det bidrar även till utveckling av en barncentrerad vård där rätt till delaktighet främjas (2). För att bättre kunna ta tillvara barnets intresse och verka för barnets bästa vid besök på barnavårdscentralen kan personal på BVC försöka sätta sig in i barnets situation.

Barnhälsovårdens uppdrag är att främja hälsa och ge stöd åt alla barn och deras familjer, men det kräver att alla känner sig lika välkomna och att de som kommer till BVC upplever att verksamheten riktar sig till dem. Annars är risken att insatserna bara når en del och att möjligheterna att ge barnet stöd minskar (5). Genus- och ett normkritiskt förhållningssätt är därför viktigt att ha med sig i utformningen av miljön.

När personerna som kommer till BVC kan identifiera sig med exempelvis bilder och budskap kan det bidra till trygghet och avslappnad känsla. Vilka bilder och texter finns på anslagstavlor, i broschyrer, tidningar och på tavlor? Finns det en mångfald av förebilder när det gäller kön, ålder, etnicitet, hudfärg, funktionsnedsättning, familjebilder, religion eller trosuppfattning?

Även om vi vill återspegla verkligheten så kan det också finnas goda skäl till att lyfta fram grupper som är i minoritet. Förutsätt inte att alla har en viss ålder, tillhör en kärnfamilj, har en viss hudfärg, är född och uppvuxen i Sverige, är heterosexuell, har en viss tro, inte har en fysisk eller psykisk funktionsvariation, är uppväxt med sina biologiska föräldrar.

En studie visar att föräldrar betedde sig olika beroende av vilken väntrumsmiljö de befann sig i och att de olika miljöerna påverkade mammor och pappor på olika sätt. Pappor som var med sina barn på ett BVC där miljön inte var mammacentrerad interagerade mer med sina barn och tog del av mer information. Den fysiska miljön påverkar hur personerna som kommer till BVC agerar och hur välkomna de känner sig (6).

Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges (1).

Ett mottagningsrum behöver vara så stort att både barn, föräldrar, syskon, sjuksköterska, läkare och eventuell tolk, annan närstående, vårdstuderande får plats samtidigt vid besöket. Dessutom bör det finnas plats för barnet att fritt kunna röra sig så att en motorisk bedömning ska kunna göras. Rummet bör vara minst 16 kvadratmeter.

Miljön är betydelsefull för den stämning man vill förmedla. Färger, ljus, möblering kan hjälpa till att skapa en varm atmosfär som inverkar positivt i kontakt och samtal (7).

Lokalerna behöver vara lätta att nå med barnvagn och anpassade för olika funktionshinder (1). I anslutning till BVC bör det finnas en skyddad plats under tak där man kan parkera barnvagnen.

Lokalerna ska ha närhet till skötrum och toalett. Skötrum och toalett ska ha tillgång till tvättställ i nära anslutning till ett skötbord som är väl förankrat och säkert för de små barnen. Toaletten bör vara så stor att en barnvagn får plats eller att det finns möjlighet för föräldern att lägga sitt lilla spädbarn säkert när hen exempelvis ska tvätta händerna eller själv använda toaletten.

En avskild mat-/amningsplats med en skön fåtölj placerad så att förälder och barn får en möjlighet att känna lugn och ro bör också finnas.

Av sekretesskäl ska lokalen vara så utformad att samtal som förs inte kan uppfattas av obehöriga. Samtal och undersökningar ska kunna ske ostört (1).

Lämpliga lokaler för föräldrastöd i grupp ska finnas. Eftersträva att barn och föräldrar kommer i samma nivå. Använd exempelvis golvkuddar att sitta på för föräldrar och en mjuk avtorkningsbar golvdyna för barnen att vara på. Ett konferensrum med bord och stolar kan hindra barnens möjlighet att fritt röra sig och interagera med andra barn och vuxna. Om det endast finns ett konferensrum att tillgå ska därför dessa utrymmen möjliggöras genom att bord och stolar enkelt kan flyttas undan och exempelvis golvkuddar och madrasser kunna tas fram. I föräldragruppsrummet bör det finnas tillgång till internetuppkoppling och utrustning till att visa film.

Vacciner ska förvaras i speciellt låsbart medicinkylskåp med kontroll så att det håller rätt temperatur för vacciner (2-8° C). I nära anslutning ska det finnas plats att avskilt bereda vaccin. Det ska också finnas tillgång till ett låsbart skåp för sprutor och kanyler. Smittförande, skärande och/eller stickande avfall ska samlas upp i förpackningar eller behållare som skyddar mot stick och skärskador.

Temperaturen i kylskåp (+2 - +8 ⁰C) ska kontrolleras dagligen eller minst en gång per vecka. Känsliga läkemedel som vacciner bör kontrolleras dagligen. Även kylskåp med larm bör kontrolleras en gång per vecka (8).

Till BVC kommer friska barn 0-6 år med sina föräldrar. Det är ett barns rättighet att vid besök på BVC inte smittas av infekterade barn eller vuxna (1). Väntrummet på BVC ska vara skilt från sjukvårdande verksamhet, så att barn inte behöver vänta tillsammans med infekterade patienter som besöker andra mottagningar.

Mottagningsrummet ska vara av god hygienisk standard och utrustat med handfat, rinnande vatten, flytande tvål och handsprit (1).

Barnmöbler, förvaringshyllor och leksaker ska vara lätta att rengöra.

Barnhälsovården ska följa Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården (9).

• Arbetskläderna ska ha korta ärmar och ska bytas minst dagligen och gå att tvätta så att de blir rena och fria från smittämnen.
• Händerna och underarmarna ska vara fria från armbandsur och smycken, förband, stödskenor eller motsvarande.
• Naglarna ska vara korta och fria från konstgjorda material.
• Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, omedelbart före och efter varje kontakt med barn.
• På skötbädd, våg och längdmätbräda ska engångsunderlägg användas och bytas mellan varje barn och tvättas med ytdesinfektionsmedel mellan varje barn.
• Måttband tvättas med desinfektionsmedel efter varje barn och byts när det blivit slitet. Eftersom det kan bli sprickbildning i måttbandet där bakterier kan fastna rekommenderas att måttbandet byts ut var tredje månad. Ett annat alternativ är att använda engångsmåttband av papper som är CE-godkända för bruk i vården.
• I vissa situationer behöver skyddshandskar användas.

Digital våg och redskap för längdmätning ska finnas inne på mottagningsrummet. Eftersom barnen ska vägas avklädda är det viktigt att vågen finns i mottagningsrummet så barnets integritet skyddas. Många frågor kommer upp i samband med vägning och mätning, man har också utmärkta möjligheter att se samspelet föräldrar och barn samt få en uppfattning om barnets mognad och utveckling.

De minsta barnen undersöks och mäts på undersökningsbord för spädbarn, gärna med en värmelampa över. Lite äldre barn undersöks i föräldrarnas knä. En större undersökningsbrits eller annan möjlighet till att barnet kan undersökas liggande bör finnas tillgänglig på mottagningen för äldre barn vid särskilda frågeställningar.

Stetoskop, ortoskop, oftalmoskop, ficklampa, reflexhammare, spatlar, leksaker och ritmateriel för utvecklingsbedömningar ska finnas i mottagningsrummet.

Synskärpetavla HVOT med belysningsskåp ska finnas i besöksrummet. Belysningsskåpet ska inte vara placerat på samma vägg som ett fönster. Barnet bör ha fönstret bakom sig eller möjligen vid sidan. Lampor får inte blända barnet. Avståndet från barnets ögon till synprövningstavlan ska vara tre meter. Ta gärna kontakt med ortoptist på ögonklinik vid frågor.

Läs mer på Rikshandboken: Ögon syn och synprövning - undersökning

Dator och internetuppkoppling behövs för dokumentation och för att kunna visa föräldrar information via nätet. Placera gärna dataskärmen så föräldrarna kan ta del av journalen Datorn bör vara kopplad till skrivare i nära anslutning till mottagningslokalen. Om pappersjournaler används ska de förvaras i en brandsäker låst vagn på mottagningsrummet.

Vid hembesök kan bärbar dator, våg och längdmätare behövas.

Väntrummet ska vara barnsäkert och ge möjlighet till lek för barn i olika åldrar. Genom att placera barnböcker väl synliga i barnets höjd kan språk och läsfrämjande väntrum skapas. Ha gärna barnböcker på flera olika språk. Genom samarbete med det lokala biblioteket kan man få förslag på bra barnböcker för olika åldrar. Välj gärna böcker med korta berättelser som går att avbryta. Genom läsfrämjande väntrum kan föräldrar och barn inspireras till läsning. De kan då få ett gemensamt fokus som kan hjälpa till att lugna och trygga under tiden de väntar på sin tur. Väntrummet kan också fylla en viktig funktion genom att vara en mötesplats för föräldrar. Här kan föräldrar knyta nya kontakter och utbyta erfarenheter.

Hos många vårdgivare är det förbud på kommersiell reklam varför man måste vara noga med vad man lägger ut för information i väntrummet.

Förråd behövs i nära anslutning till mottagningsrummet, för bl.a. föräldragruppsmaterial, broschyrer, förbrukningsmaterial, besöksväska och bärbar våg för hembesök.

Ett omfattande regelverk för leksaker är beslutat på EU-nivå genom leksaksdirektivet som började gälla 2011. Direktivet handlar om leksakers säkerhet och innehåller regler om kemikalier, allmän säkerhet samt elsäkerhet. Enligt leksaksdirektivet får leksakers innehåll av kemiska ämnen inte innebära någon risk för människors hälsa (10, 11, 12, 13).

Att tänka på vid val av leksaker:

• Använd bara leksaker som är anpassat för barn. Kemikalielagstiftningen är mer restriktiv för leksaker än för andra varor.
• Alla leksaker ska vara CE-märkta. CE-märkningen innebär att varan uppfyller EU:s säkerhetskrav för leksaker.
• Använd kvalitetsleksaker tillverkade i Europa så långt det är möjligt. Kemikaliekraven är hårdare inom EU.
• Välj gärna träleksaker med ytbehandling istället för plast. Risken att leksaken ska innehålla hälsoskadliga ämnen är högre om den är tillverkad av plast. Av hygienskäl ska inte obehandlade träleksaker köpas in.
• Undvik plastleksaker av PVC Kan innehålla skadliga mjukgörare och kan innebära en miljöbelastning vid tillverkningen. Ett bra val kan vara svanenmärkta leksaker som ställer krav på ingående ämnen i material och ytbehandling.
• Undvik mjukisdjur och tygleksaker av hygienskäl
• Plast som luktar eller känns kladdiga kan betyda att den släpper ifrån sig skadliga ftalater (mjukgörare).
• Leksaker som doftar kan innehålla allergiframkallande ämnen.
• Vätskefyllda leksaker kan innehålla mineralolja som kan ge kemisk lunginflammation.
• Trasiga leksaker där färg, emalj eller plast har lossnat kan innehålla tungmetaller.
• Plastleksaker tillverkade före 2007 kan innehålla skadliga ftalater (mjukgörare) som nu är förbjudna.