• Du har valt: Uppsala län
Mat och dryck - översikt

Ätsvårigheter hos barn

Definition, förekomst, symtom och orsaker till ätsvårigheter hos barn i förskoleåldern.

För alla

För alla vid behov

För alla

Bidra till barnets ätutveckling och förebygga ätsvårigheter genom samtal, information och vägledning till föräldrar utifrån varje enskilt barns och familjs behov.


Föräldrarnas iakttagelser och frågor uppmärksammas, utforskas och bemöts.


Tidig information och samtal med föräldrar enskilt och/eller i grupp generellt om:

För alla vid behov

Erbjuda ett utökat stöd till de föräldrar som upplever problem med barnets ätande.

Stödet kan bestå av:

  • föräldrasamtal om matsituationen inklusive noggrann anamnes
  • uppföljning av föräldrasamtal
  • samverkan med andra professioner inom BHV, till exempel dietist, läkare, logoped och psykolog.

För alla vid behov

När är det dags att söka utökad hjälp?

Om insatser på BVC inte är tillräckliga erbjuds remiss till annan vårdgivare till exempel dietist, läkare, logoped och psykolog.


På flera håll i landet finns specialistteam som ofta kallas: nutritions-, dysfagi-, ät- eller oralmotoriskt team där flera professioner arbetar tillsammans med utredning och behandlingsinsatser. 


Forskning har visat att tidig hjälp är gynnsamt både för barnet och föräldrar.

Definition

Ätsvårigheter eller Pediatric Feeding Disorder (PFD) innebär enligt en definition av Goday et al [5] en störning av oralt ätande och/eller när ätandet inte är åldersadekvat under längre tid än två veckor och som associeras med svårigheter inom en eller flera av nedanstående områden:   

  • Medicinska problem, som uppkommer i samband med ätande, exempelvis aspiration och/ eller påverkan på hjärtverksamhet och/eller andning.
  • Nutrition, som yttrar sig i att barnet får i sig för lite eller har en felbalanserad kost som medför brist på energi och/eller näring eller riskerar uttorkning. Beroende av sondnäring eller näringstillskott är andra yttringar.
  • Ätförmåga, där det behövs en konsistensanpassning, krävs specifika redskap eller särskild position för att barnet ska kunna få i sig mat eller dryck, och/eller särskilda strategier för att barnet ska kunna äta.
  • Psykosocial dysfunktion, som kan visa sig i form av undvikandebeteenden hos barnet i samband med ätande, olämpligt förhållningssätt hos föräldrar vid måltider, konflikter och kamp mellan barn och föräldrar under måltider. 

Förekomst

Många barn har svårt att äta och/eller dricka under en period, men för de flesta är det övergående. För några kan det handla om svårigheter som inte går över och hindrar dem från att må bra och/eller växa. Dessa barn behöver mer hjälp från olika vårdgivare för att det inte ska leda till försämring och onödigt lidande för barnet och dess föräldrar. Forskning i en svensk kontext har visat att 6–15 procent av barn mellan 1,5–3 år har ätsvårigheter av detta slag [6].

Orsaker och symtom

När små barn har svårt att lära sig att äta och dricka på ett sätt som hindrar dem från att må bra eller att växa är orsaken oftast multifaktoriell. Ätsvårigheter beror sällan på trots eller ovilja hos barnet. Grundsynen är att små barn gör så gott de kan.  De flesta föräldrar provar olika stilar för att få sitt barn att äta när det är svårt. Viktigt att uppmärksamma är att inte alla barn med ätsvårigheter uppvisar en påverkan på tillväxten.

Det är oftast flera faktorer som orsakar ätsvårigheter. Det kan till exempel handla om:

  • medicinska orsaker
  • bristande motorisk- och sensorisk förmåga
  • psykosociala faktorer
  • psykologiska faktorer.

Medicinska orsaker

Medicinska problem som ofta förknippas med ätsvårigheter är:

  • för tidig födsel
  • hjärt- och/ eller lungsjukdom
  • mag- och tarmsjukdom eller besvär såsom förstoppning, diarréer, magont, uppstötningar
  • allergi eller överkänslighet mot födoämnen
  • läpp- käk- och gomspalt
  • syndrom av olika slag med flera symptom och avvikelser
  • neuropsykiatrisk problematik såsom adhd och autismspektrumstörning.

Bristande motorisk- och sensorisk förmåga

Barnet kan ha motoriska svårigheter som inverkar negativt på barnets ät- och drickförmåga.

Symtom på motoriska svårigheter är:

  • låg muskelspänning
  • hosta och gurglig röst eller andning i samband med ätande
  • svårigheter att bearbeta bitar och [lära sig] att tugga.

Upprepade lunginflammationer kan vara ett tecken på att barnet sväljer ner mat och dryck fel så att det hamnar i luftstrupen i stället för i matstrupen.  

Sensoriska svårigheter som bland annat kan yttra sig som att barnet:

  • kväljs och kräks mycket lätt av viss konsistens på maten
  • har ett bristande intresse för mat, hamstrar mat i kinden och/eller spottar ut maten i stället för att svälja ner den
  • har svårt att hantera maten med händerna.

Dessa svårigheter är mindre tydliga och påtagliga och kan därmed vara svårare att upptäcka än de motoriska svårigheterna.

Psykosociala faktorer

Faktorer i barnets psykosociala miljö kan påverka barnets uppfattning av måltiden. En måltidssituation som barnet upplever som negativ kan påverka barnets uppfattning om maten och resultera i ätsvårigheter.

Föräldrars bristande kunskap om till exempel lämplig mat för barnets ålder, avsaknad av regelbunden måltidsordning, krav på bordsskick och förväntningar på hur stor mängd mat barnet ska äta, kan skapa stress i måltidssituationen och göra att den förknippas med obehag för barnet. Barn känner av föräldrarnas förväntningar på deras ätande. Kraven på barnet kan både vara för höga och för låga i måltidssituationen. Föräldrarnas psykiska mående och konflikter i hemmet kan också påverka barnets ätande negativt [1]. 

Psykologiska faktorer

Upplevda traumatiska episoder kan påverka ätandet och medföra ätsvårigheter tillfälligt eller under en längre period. Ett exempel är fagofobi som innebär fobi mot att svälja och som även kallas sväljrädsla. Detta uppstår oftast som en följd av en traumatisk episod av aspiration, kräkning eller att man fått en kraftig allergisk reaktion. Det kan även förekomma utan att barnet självt har upplevt någon fara eller risk i samband med ätande. Aversion mot livsmedel eller ätande är ett av de beskrivna symtomen vid ARFID, en diagnos som ställs inom psykiatrin och som är en förkortning av: Avoidant Restrictive Food Intake Disorder [3].

Den onda cirkeln

Om barnet upplever obehag eller smärta i samband med ätande kan det leda till att barnet får negativa associationer och därigenom börjar försöka undvika att äta och/eller dricka. Barnet får svårt att få i sig tillräckliga mängder, trots stor ansträngning från föräldrarnas sida. Barnet kan bli orkeslöst och få en negativ påverkan på tillväxten vilket gör att föräldrarnas stress och oro ökar. Det är lätt att komma in i en ond cirkel som är svår att komma ur om man inte får hjälp från vården [7].

Den onda cirkeln, utifrån en modell av barnneurolog Margareta Dahl [4]. Cirkeln längst till vänster med frågetecken symboliserar en känd eller okänd orsak som får olika konsekvenser. Pilarna visar på en ömsesidig påverkan mellan olika faktorer.

Till toppen av sidan