Hälsosamtal och hälsovägledning om levnadsvanor

Barnhälsovårdens hälsofrämjande och förebyggande arbete fokuserar på levnadsvanor som kan påverka barnets och familjens hälsa. Vid hälsobesök på BVC erbjuds familjen hälsosamtal och hälsovägledning som utformas utifrån familjens behov och önskemål. Levnadsvanor inkluderar bland annat kost, fysisk aktivitet, sömn, tandhälsa och barnsäkerhet.

Strukturen för hälsosamtal om levnadsvanor utifrån barnhälsovårdsprogrammets tre delar illustreras i den så kallade tredelningen ovan. Läs mer om målen med det nationella barnhälsovårdsprogrammet och programmets tre delar.

Barnhälsovårdssjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) har en central roll i det lokala folkhälsoarbetet och ansvarar för att planera, initiera och genomföra hälsosamtal på BVC enligt nationella program. Vid hälsosamtal krävs pedagogisk kompetens, ämneskunskap och kunskap om hälsolitteracitet (health literacy) (1).

Vid teambesök kan familjen mötas av flera professionella perspektiv. Sjuksköterskan och läkaren kompletterar varandra med sina kompetenser, vilket stärker hälsofrämjande insatser kring levnadsvanor, inklusive barnsäkerhet (2).

Föräldrar vill och förväntar sig att BHV-sjuksköterskan ska samtala om levnadsvanor och känner stort förtroende i hens hälsovägledning framför allt under barnets första levnadsår (2).

För många familjer känns det betydelsefullt och intressant att samtala om barnets matvanor och att få möjlighet att utbyta olika tankar, men också att kunna samtala om upplevda svårigheter och mötas av förståelse för dessa. Stress, ekonomi, barnets matpreferenser och vilseledande information är exempel på upplevda svårigheter och hinder i det vardagliga livet för att skapa goda levnadsvanor för sina barn (2,6).

Många föräldrar uppskattar att få samtala och reflektera kring olika hälsosamma och ohälsosamma levnadsvanor samt att BHV-sjuksköterskan inte ger uppmaningar eller råd om vad de behöver göra och hur de ska göra (2,7). Det upplevs positivt när BHV-sjuksköterskan utforskar familjens funderingar och värderingar kring mat och dryck och att de tillsammans diskuterar hur familjen ställer sig till att göra förändringar, exempelvis att dricka sötad dryck vid färre och valda tillfällen, i stället för varje dag. Även när föräldrar känner sig trygga med sina levnadsvanor, känns det viktigt att samtala om dem och att få bekräftelse (2,7).

Läs mer: Möta föräldrars oro

Det finns olika pedagogiska modeller som stöd i samtalet om levnadsvanor. Dessa modeller är utformade för att främja dialogen mellan BHV-sjuksköterskan, barnet och föräldrarna. De kan användas för att skapa reflektion kring matvanor, fysisk aktivitet, tandborstning och sömn.

Samtalsmodeller att använda:

• Grunda sunda vanor - pedagogiskt bildmaterial
• Sagasagors hälsosamtal - Generation Pep
• Bamse - ett stöd för samtal om barnets hälsa - Vårdgivarwebben Västra Götaland

Vid hälsobesöket på BVC identifieras ibland behovet av en kompletterande uppföljning av barnets hälsa, utveckling och levnadsvanor. Familjen kan då erbjudas uppföljande hälsobesök med fördjupat hälsosamtal, stöd och hälsovägledning.

Familjestödsprogram

Om ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet identifieras hos barn från 2 år, rekommenderas familjestödsprogram. Familjestödsprogram inkluderar hela familjen och består av komponenter som hälsosamtal, hälsovägledning och praktiska inslag för att stimulera till mer hälsosamma matvanor och ökad fysisk aktivitet.  När ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet identifieras hos föräldrarna rekommenderar Socialstyrelsens och Nationellt programområde för levnadsvanor, kvalificerat rådgivande samtal och/eller rådgivande samtal (8,9).

Alla familjer ska erbjudas regelbundna samtal om barnsäkerhet. Syftet med samtalen är att ge familjen möjlighet att reflektera över miljön som barnet vistas i, identifiera risker och diskutera hur säkerheten kan stärkas på olika sätt. Miljön ska också främja barnets behov av lek, lärande och utveckling.

Genom dessa samtal kan familjen få stöd i att förebygga olyckor och skador, både hemma och i barnets närmiljö.

Innehållet i samtalet anpassas efter barnets ålder och utveckling samt föräldrarnas behov, erfarenheter och frågor. Barnet inkluderas i samtalet utifrån sin ålder och förmåga, för att skapa delaktighet och förståelse (1,11)

Läs mer på Rikshandboken: Barnsäkerhet 

En pedagogisk och barnanpassad miljö på BVC är betydelsefull för både hälsosamtal, hälsouppföljning och lek.

Många BVC har i dag barnanpassade väntrum och mottagningsrum för att skapa en mer inspirerande miljö. Att ha möblemang för både barn och vuxna att kunna sitta och samtala vid, pedagogiska bilder samt olika leksaker, kan skapa goda förutsättningar för både samtal, interaktion och lek.

Läs mer här om Lokaler, utrustning och miljön på en barnavårdscentral

• Hälsolitteracitet. Förmågan att förvärva, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa. 2016. Hämtad från; Hälsolitteracitet (halsolitteracitet.se)
• Sandberg, H (red.). Pedagogik för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur; 2017.
• Stenhammar, C. Parental perspectives on preschool children’s lifestyle: quantitative and qualitative aspects (Doktorsavhandling). (2011). Uppsala universitet Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Referenser - Hälsosamtal och hälsovägledning om levnadsvanor