Rikshandboken i barnhälsovård - för dig som arbetar i barnhälsovården

Det nationella barnhälsovårdsprogrammets innehåll, mål, syfte och bakgrund.

Vaccinationsschema med ålder, dos och intervall. Påskyndat schema, vilka vacciner som kan ges samtidigt och riktad vaccination till riskgrupper.

Om livsvillkor som är gynnsamma för barns utveckling och om faktorer som kan innebära risker för barns hälsa och utveckling.

Riktlinjer och praktiska anvisningar för screening med EPDS för depression hos nyblivna mammor.

Så här undersöker, förebygger och åtgärdar man skallasymmetri. Man kan urskilja två olika former av lägesbetingad skallasymmetri: sned respektive rak asymmetri.

Samlingssida för artiklar om barns motoriska förmågor 0-5 år. Beskrivningar av typisk motorisk utveckling och avvikande motoriskt utförande. Hur man kan undersöka den motoriska förmågan och upptäcka utvecklingsavvikelser.

Om kortvuxenhet, långvuxenhet, huvudomfång, bristande viktökning och riktlinjer för remittering vid avvikelser från tillväxtkurvan.

Om barns ätutveckling, olika typer av ätsvårigheter, riskfaktorer, förebyggande råd, föräldrasamtal vid behov och när man ska söka utökat stöd.

Feber är en del av kroppens försvar mot infektioner. Barn får lätt feber framför allt vid virusinfektioner. Feber definieras som kroppstemperatur ≥ 38,0 °C.

Symtom, diagnos, behandling och bedömning av allergi och icke-allergisk överkänslighet mot mjölkprotein inom barnhälsovården.

Om när barnet får och tappar sina första mjölktänder.

Om barns sömn, hur man kan samtala med föräldrar, förebyggande insatser och råd vid sömnproblem.

Det är barnhälsovårdens uppgift att förmedla kunskap om barns behov, kommunikation och sätt att uttrycka sig utifrån de enskilda föräldrarnas berättelser och tankar. Många föräldrar behöver stöd med detta under barnets första månader.

Hur man kan informera om bröstmjölksersättning, näringsinnehåll, benämningar på bröstmjölksersättningar och tillskottsnäring. Hur mycket ersättning ett barn behöver, och ordlista över vanliga begrepp.

Kostförändring kan hjälpa till att normalisera konsistensen på avföringen och underlätta för barnet att bajsa. Vid samtal med föräldrar finns det frågor som kan vara bra att ställa för att kunna ge rätt råd.

Tidpunkt för matintroduktion, smakportioner, olika smaker och livsmedel, träna på att äta och måltidsförslag under barnets första år.