Barn och tobak

En viktig del av arbetet inom barnhälsovården är att samtala med föräldrar om rökning och snusning och därmed öka förutsättningarna för att skapa en tobaksfri miljö för barnen. I dag finns god kunskap om hälsoriskerna med passiv rökning och tobaksbruk både på kort och lång sikt. Det finns också verksamma metoder för ett aktivt tobakspreventivt arbete vilket gör insatserna angelägna.

Andelen barn som utsätts för passiv rökning i sin hemmiljö vid åtta månaders ålder var elva procent 2016 det vill säga barnen bodde i ett hem där någon rökte. Skillnaderna mellan olika län är betydande från sex procent som lägst till sjutton procent som högst.

Många kvinnor som röker eller snusar eller både ock slutar under graviditeten och tiden som småbarnsförälder, jämfört med andra perioder i livet. Det är en viktig tid då många är mottagliga för stödjande insatser och är motiverade till förändring. Rökande och snusande män som blir föräldrar ändrar inte sina tobaksvanor under denna period.

Andel kvinnor som röker sjunker från tolv procent, tre månader före graviditeten till fyra procent när barnet är åtta månader att jämföra med sju procent bland kvinnorna i övriga befolkningen. Andelen män som röker ligger stabilt kring tio procent vid samma tidpunkt de första åtta månaderna i barnets liv, vilket är några procentenheter högre än den övriga manliga befolkningen, sju procent. (1, 2, 3).

Den positiva utvecklingen av tobaksvanorna som ägt rum de senaste decennierna för gravida och kvinnor som blivit föräldrar har bland annat sin grund i ökad kunskap i befolkningen och ett aktivt arbete inom mödra- och barnhälsovården. Denna utveckling har dock medfört att de socioekonomiska skillnaderna mellan de som röker och de som inte gör det har ökat.

Personer som röker dagligen har "kraftigt" till "mycket kraftigt" förhöjd risk att bli sjuka, få sänkt livskvalité och dö i förtid. De som snusar har en något "förhöjd" till "måttligt förhöjd" risk. Snusning hos ammande och gravida kan leda till allvarliga konsekvenser för foster och barn (4).

Socialstyrelsens rekommendationer vid rökning är att erbjuda

• Rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal till gravida med högsta prioritet, 1-2 på en tiogradig skala där 1 är högsta prioritet.
• Kvalificerat rådgivande samtal till övriga vuxna (det vill säga även till ammande och småbarnsföräldrar) med högsta prioritet, 1-2. Den högsta prioriteten 1 hos vuxna med särskild risk, vid bland annat sjukdom, social sårbarhet, högt blodtryck och övervikt.

Rekommendation vid snusning är att erbjuda:

• Rådgivande samtal till gravida kvinnor med prioritet 3 på den tiogradiga skalan.
• Rådgivande samtal för dagligsnusande övriga vuxna (det vill säga även för föräldrar) med prioritet 6.
• För gravida gäller rekommendationerna även för dem som röker och snusar sporadiskt.

Hälsosamtal om levnadsvanor

Flera fokusområden finns i samtalet:

• Barnets hälsa och miljö.
• Förälderns eller vårdnadshavarens hälsa.
• Föräldern eller vårdnadshavaren som förebild för sina barn.

Barnhälsovården har en unik möjlighet att i möten med föräldrarna ge stöd för en positiv utveckling. Forskning visar att föräldrarna förväntar sig och ska ges en tydlig rekommendation att sluta med tobak och att skydda sitt barn från passiv rökning. Den allmänna kunskapen är i regel god i föräldragruppen. Man vet att det är angeläget att vara tobaksfri och många har gjort flera försök att sluta. I detta samtal fångar du upp och utvecklar motivationen genom att ställa öppna frågor, reflektera och bekräfta kommentarer. Behov och intresse av mer information om passiv rökning och risker för hälsan vid tobaksbruk tillgodoses. Även information om effektiva metoder om hur man slutar ges. Du hittar denna information längre ner på denna sida.

Punkter för det rådgivande samtalet:

• Risker som är förknippade med rökning, snusning, passiv rökning, vattenpipa och e-cigarett.
• Påverkan på amningen.
• Enkla råd om hur man förblir tobaksfri och slutar röka och snusa. Råden finns i rekommenderat informationsmaterial: ”Tobaksfri graviditet” och ”Tobaksfria barn”.
• Läkemedel vid rökavvänjning och när de kan vara aktuella.

De föräldrar som slutat röka eller snusa eller både ock under graviditeten ska ges aktivt stöd och få hjälp att analysera och åtgärda de steg som kvarstår för att förbli tobaksfria.

Uttrycker föräldrarna svårigheter med att sluta med tobak är det viktigt att i samtalet diskutera hur rökvanorna kan förändras. Fokusera på att barnet inte ska utsättas för passiv rök. Detta arbete kan därefter i ett senare skede inspirera till tobaksfrihet. Det har stor betydelse att lyssna på föräldrarna och hitta en väg framåt som är realistisk.

Kontakten bör präglas av samarbete och dialog. Att utgå från de funderingar och förslag som föräldern själv presenterar brukar ge gott resultat på sikt. Det kan vara en fördel att ange en tidsram för samtalet kring tobak och att fråga om möjligheten att följa upp tankar och funderingar vid nästa kontakt.

Underlag för hela samtalet hittar du i informationsbladen Tobaksfri graviditet och Tobaksfria barn som kan skrivas ut och ges till alla föräldrar.

En kort introduktionsfilm, fyra bilder på vanliga röksituationer samt underlag för ett samtal om passiv rök är utvecklat inom Region Sörmland och finns att hämta på webben för regionens samverkanspartners - Samverkanswebben.

De mammor eller föräldrar som slutat röka eller snusa under graviditeten ska ges fortsatt stöd. Fråga därför även tobaksfria föräldrar om tidigare rök- och snusvanor. Fråga efter de skäl som var viktiga vid beslutet och de fördelar som funnits.

• Hur tänker du när det gäller att fortsätta att vara tobaksfri?
• Vad har du vunnit hittills och vilka svårigheter har du övervunnit?
• Vad blir vinsterna för dig och din familj om du förblir tobaksfri?

Summera det som kom fram i samtalet som är stödjande för fortsatt tobaksfrihet och hjälp till att lösa eventuella svårigheter.

Är föräldern eller föräldrarna motiverade till rök- eller snusstopp erbjuds stöd för detta med kvalificerad rådgivning på mottagningen eller via remiss eller hänvisning till tobaksavvänjare på annan vårdenhet alternativt:

• Sluta-Röka-Linjen 020-84 00 00 som erbjuder kvalificerad rådgivning.
• Hjälp att sluta röka - 1177

Om föräldern inte för tillfället är motiverad att sluta röka eller snusa tas frågan åter upp vid kommande besök. Informera om att detta är rutin och hör efter hur föräldern har funderat vidare kring det ni pratat om sedan förra besöket.

Referenser - Barn och tobak