Lokaler, utrustning och miljön på en barnavårdscentral

Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls [1]. Det innebär att vården ska:

• Vara av god kvalitet med en god hygienisk standard.
• Tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet.
• Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.
• Främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.
• Vara lättillgänglig.

Miljön på barnavårdscentralen (BVC) ska vara anpassad för såväl verksamheten som för de barn och föräldrar eller vårdnadshavare som besöker den. Lokaler och utrustning behöver vara anpassade så att personalen på BVC kan skapa en bra relation till barnet samtidigt som personalen kan följa och bedöma barnets utveckling [2].

Hos många vårdgivare är det förbud på kommersiell reklam varför en försiktighet behöver vidtas gällande vad som läggs ut för information i väntrummet.

Barnhälsovårdens uppdrag är att främja hälsa och ge stöd åt alla barn och deras familjer. Det kräver att alla känner sig lika välkomna och att de som kommer till BVC upplever att verksamheten riktar sig till dem. Risken är annars att insatserna bara når en del och att möjligheterna att ge barnet stöd minskar [3]. När familjer som kommer till BVC kan identifiera sig med exempelvis bilder och budskap kan det bidra till en trygghet och avslappnad känsla.

Reflektera gärna över - vilka bilder och texter finns på anslagstavlor, i broschyrer, tidningar och på tavlor? Finns det en mångfald av förebilder när det gäller kön, ålder, etnicitet, hudfärg, funktionsnedsättning, familjebilder och trosuppfattning?

Barnhälsovården ska återspegla verkligheten och det finns därför goda skäl till att lyfta fram grupper som är i minoritet. Förutsätt inte att alla har en viss ålder, tillhör en kärnfamilj, har en viss hudfärg, är födda och uppvuxna i Sverige, är heterosexuella, har en viss tro eller inte har någon fysisk eller psykisk funktionsvariation.

En studie visar att föräldrar betedde sig olika beroende av vilken väntrumsmiljö de befann sig i och att de olika miljöerna påverkade mammor och pappor på olika sätt. Pappor som var med sina barn på ett BVC där miljön inte var mammacentrerad interagerade mer med sina barn och tog del av mer information. Den fysiska miljön påverkar alltså hur personerna som kommer till BVC agerar och hur välkomna de känner sig [4].

Väntrummet är ofta den miljö som familjerna möts av först. Den kan ge signaler om den syn vårdgivaren har på barn och föräldrar när de kommer till BVC. Ett väntrum där det lagts ned omsorg på att skapa en varm, inbjudande och tillåtande miljö kan lättare leda till att en god relation och delaktighet skapas med barnen och deras föräldrar. Exempelvis ska miljön spegla att alla är välkomna, oavsett bakgrund, religion eller familjekonstellation. Föräldrar kan ofta vara mottagliga för information och idéer och inspireras av goda exempel. 

Genom att placera barnböcker väl synliga i barnets höjd kan ett språk- och läsfrämjande väntrum skapas. Ha gärna barnböcker på flera olika språk samt böcker som speglar den variation som finns i samhället. Genom samarbete med det lokala biblioteket kan förslag på bra barnböcker för olika åldrar fås. Välj gärna böcker med korta berättelser som går att avbryta. Ett läsfrämjande väntrum kan inspirera föräldrar och barn till läsning. Det kan ge dem ett gemensamt fokus som kan hjälpa till att göra dem lugna och trygga under tiden de väntar på sin tur.

Det är viktigt att främja goda kontakter mellan barn, föräldrar och personal. Barn behöver utrymme, både tidsmässigt och rumsligt, för att kunna använda sin kompetens, anpassa sig till situationen, engagera sig och göra sig delaktiga i kommunikationen vid hälsobesöken.

Mottagningsrummets utformning har stor betydelse för ett hälsofrämjande möte med familjen. I samtal om livsstil och hälsosamma levnadsvanor behöver professionen ha ett hälsofrämjande förhållningsätt i samtalet, där familjen känner sig delaktig och känner att de själva bestämmer, och att den de möter är engagerad, intresserad och visar omtanke. Ett gott bemötande ökar förälderns förmåga och motivation till att göra förändringar som är betydelsefulla för familjens livssituation och hälsa.

Tänk på att förutsättningar för ett bra samtal ökar när vårdgivare och föräldrar sitter bekvämt och i samma höjd.  Ett skrivbord mellan förälder, barn och personal kan distansera och försvåra kontakten och förstärka personalens myndighetsroll.

Läs mer om hälsofrämjande förhållningssätt på Rikshandboken: Hälsosamtal  och hälsovvägledning om levnadsvanor

Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges [1].

Ett mottagningsrum behöver vara så stort att både barn, föräldrar, syskon, sjuksköterska, läkare och eventuell tolk och vårdstuderande får plats. Dessutom bör det finnas plats för barnet att fritt kunna röra sig så att en motorisk bedömning kan göras.

Miljön är betydelsefull för den stämning  som man vill förmedla. Färger, ljus, möblering kan hjälpa till att skapa en varm atmosfär som inverkar positivt i kontakt och samtal [5].

Lokalerna behöver vara lätta att nå med barnvagn och anpassade för olika funktionshinder [1] I anslutning till BVC bör det finnas en skyddad plats under tak där man kan parkera en barnvagn.

Lokalerna ska ha närhet till skötrum och toalett. Skötbord ska vara väl förankrat och säkert för de små barnen. Toaletten bör vara så stor att en barnvagn får plats eller att det finns möjlighet för föräldern att lägga sitt lilla spädbarn säkert när hen exempelvis ska tvätta händerna eller själv använda toaletten.

Det bör också finnas en avskild mat-/amningsplats med en skön fåtölj placerad så att förälder och barn får en möjlighet att känna lugn och ro.

Av sekretesskäl ska lokalen vara så ljudisolerad att samtal som förs inte kan uppfattas av obehöriga. Samtal och undersökningar ska kunna ske ostört  [1].

Lämpliga lokaler som är anpassade för föräldraskapsstöd i grupp ska finnas. En lokal anpassad för gruppträffar för små barn och deras föräldrar har stor betydelse för att träffarna ska fungera på ett tillfredsställande sätt.
Läs mer på Rikshandboken om lokalens betydelse:  Förberedelser inför att leda föräldragrupper

Vacciner ska förvaras i låsbart medicinkylskåp med regelbunden kontroll så att det håller rätt temperatur för vacciner (2–8° C). Även kylskåp med larm bör kontrolleras regelbundet. I nära anslutning ska det finnas plats att bereda vaccin. Sprutor och kanyler ska förvaras inlåsta. Smittförande, skärande och/eller stickande avfall ska samlas upp i förpackningar eller behållare som skyddar mot stick och skärskador.

Läs mer på Vårdhandboken om:

Förvaring av läkemedel

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta hos personal

Till BVC kommer friska barn 0–6 år med sina föräldrar. För att barn inte ska utsättas för smitta behöver väntrummet på BVC vara skilt från sjukvårdande verksamhet, så att barn inte behöver vänta tillsammans med infekterade patienter som besöker andra mottagningar [1].  

Mottagningsrummet ska vara av god hygienisk standard och utrustat med handfat, flytande tvål och handsprit [1].

Barnhälsovården ska följa Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården [7]. 

Läs mer på Vårdhandboken om: Smitta och smittspridning 

Barnmöbler, förvaringshyllor och leksaker ska vara lätta att rengöra. Leksaker är att jämföra med annan utrustning som delas mellan patienter och ska tåla rengöring och desinfektion.

Leksaker ska rengöras regelbundet och helst kunna desinfekteras i diskdesinfektor alternativt i diskmaskin eller tvättmaskin i minst 60 °C.

Leksaker som inte kan rengöras och desinfekteras, till exempel böcker, tidningar, pussel, obehandlade träleksaker ska kasseras om de är förorenade med kroppsvätskor,  utsöndringar. Textilleksaker är svåra att rengöra och desinfektera och ska inte delas mellan barn.

Verksamheten har ansvar för att textilleksaker som används vid exempelvis utvecklingsbedömning inte förorenas med kroppsvätskor under momentet.

Måttband tvättas med desinfektionsmedel efter varje barn. Eftersom det kan bli sprickbildning i måttbandet där bakterier kan fastna rekommenderas att måttbandet byts ut var tredje månad. Ett annat alternativ är att använda engångsmåttband av papper som är CE-godkända för bruk i vården.

Läs mer på Vårdhandboken om: Regelbunden städning 

Ett omfattande regelverk för leksaker är beslutat på EU-nivå genom leksaksdirektivet som började gälla 2011. Direktivet handlar om leksakers säkerhet och innehåller regler om kemikalier, allmän säkerhet samt elsäkerhet. Enligt leksaksdirektivet får leksakers innehåll av kemiska ämnen inte innebära någon risk för människors hälsa [8,9,10].

Att tänka på vid val av leksaker:

• Välj hårda leksaker med släta ytor som tål ytdesinfektionsmedel.
• Fasta vägghängda leksaker eller leksak fastsatt på bord är att föredra eftersom golv betraktas som smutsiga.
• Undvik leksaker av textil och leksaker som kan uppmuntra till att stoppas i mun, till exempel bestick och blåsinstrument. Använd bara leksaker som är anpassat för barn. Kemikalielagstiftningen är mer restriktiv för leksaker än för andra varor.
• Alla leksaker ska vara CE-märkta. CE-märkningen innebär att varan uppfyller EU:s säkerhetskrav för leksaker.
• Använd kvalitetsleksaker tillverkade i Europa så långt det är möjligt. Kemikaliekraven är hårdare inom EU.
• Undvik plastleksaker av PVC. De kan innehålla skadliga mjukgörare och innebär även en miljöbelastning vid tillverkningen. Ett bra val kan vara Svanen-märkta leksaker då dessa har granskats angående ämnen i material och ytbehandling.
• Plast som luktar eller känns kladdig kan vara tecken på att den släpper ifrån sig skadliga mjukgörare så kallade ftalater.
• Leksaker som doftar kan innehålla allergiframkallande ämnen.
• Vätskefyllda leksaker kan innehålla mineralolja som kan orsaka en kemisk lunginflammation.

Digital våg och redskap för längdmätning ska finnas inne på mottagningsrummet. Eftersom barnet ska vägas avklätt är det viktigt att vågen finns i mottagningsrummet så barnets integritet skyddas.

De minsta barnen undersöks och mäts på undersökningsbord för spädbarn, gärna med en värmelampa över. Lite äldre barn undersöks ofta i föräldrarnas knä. En större undersökningsbrits eller annan möjlighet till att barnet kan undersökas liggande bör finnas tillgänglig på mottagningen för äldre barn vid särskilda frågeställningar.

Stetoskop, ortoskop, oftalmoskop, ficklampa, reflexhammare och spatlar ska finnas i mottagningsrummet.

Screeningsmaterial som väl stämmer överens med avsedd metod ska finnas. Det är viktigt med hög metodtrohet när man införskaffar eller byter ut material. Lekmaterial för att kunna sysselsätta barnet är bra att ha vid samtal med vårdnadshavare.  

Synprövningstavla med belysningsskåp ska finnas. Avståndet från barnets ögon till synprövningstavlan ska vara tre meter. Belysningsskåpet ska inte vara placerat på samma vägg som ett fönster. Barnet bör ha fönstret bakom sig eller möjligen vid sidan. Lampor får inte blända barnet. Det bör finnas möjlighet att rulla ned persienner eller markis vid starkt solljus så att barnet inte blir bländat vid synprövningen.

Läs mer på Rikshandboken: Ögon syn och synprövning - undersökning

Placera gärna dataskärmen så föräldrarna kan ta del av journalen eller annan digital information.
En skrivare bör också finnas i nära anslutning till mottagningsrummet.

Vid hembesök kan bärbar dator, våg och längdmätare behövas.

Förråd behövs i nära anslutning till mottagningsrummet, för bland annat föräldragruppsmaterial, hälsopedagogiskt material, informationsmaterial, förbrukningsmaterial, screeningsmaterial samt bärbar våg för hembesök.