• Du har valt: Värmland
Torr hud och eksem - översikt

Atopiskt eksem

Om åtgärder, symtom och utseende när barn har atopiskt eksem. Samt svar på några vanliga frågor som föräldrar kan ställa.

Definition

Atopiskt eksem är en hudsjukdom med torr hud och återkommande perioder med kliande hudutslag. Andra benämningar för atopiskt eksem är atopisk dermatit och eksem.Sjukdomen debuterar oftast före två års ålder men symptomen kan debutera i alla åldrar.

Atopiskt eksem är vanligast hos små barn och perioderna med symtom kommer mer sällan ju äldre barnen blir. I Sverige har cirka 20–30 % av alla barn atopiskt eksem och mer än hälften av dessa är symtomfria i tonåren. Även de som blir symtomfria i tonåren kan ha symtom av atopiskt eksem senare i livet, ofta då som handeksem.

Ärftlighet är en viktig orsak till atopiskt eksem och det är vanligt att föräldrar och syskon har eller har haft atopiskt eksem eller andra atopiska sjukdomar till exempel astma eller pollenallergi. Miljöfaktorer är också av betydelse för att insjukna.

Symtom

Generellt torr hud är vanligt. Hudutslagen kommer i perioder och är ofta rosa/röda, fjällande fläckar eller plack. Ibland kan utslaget vara knottrigt, ha vätskefyllda små blåsor eller krustor. Sekundärt till klåda och rivning ses rivmärken och förtjockad hud. I mörk hud kan det vara svårt att se rodnaden och där framträder fläckarna oftast mörkare än omgivande hud.

Hudutslagen sitter på olika kroppsdelar beroende på ålder. Hos spädbarn (upp till 2 års ålder) sitter atopiskt eksem oftast i ansiktet, på halsen, på bålen och på utsidan av armar och ben. Hos barn över 2 års ålder sitter hudutslagen oftast i böjveck på armar och ben (armveck och knäveck), händer, fötter, skinkor och på baksidan/insidan av låren.

Atopiskt eksem kan triggas och försämras av till exempel infektioner eller om barnet har haft blöta kläder (framför allt blöta vantar/strumpor vintertid).
Tillfällig försämring av atopiskt eksem kan också bero på sekundär infektion med bakterier, oftast Stafylokocker. Hudutslagen är då mer utbredda, vätskande/fuktiga och gula krustor kan förekomma.

Klådan är ofta besvärlig och kan ge störd nattsömn, irritation och grinighet. Spädbarnen gnuggar och gnider sig på grund av klådan, äldre barn river sig.

Barn med atopiskt eksem har ofta samsjuklighet med astma, födoämnesallergi eller pollenallergi.

Bedömning på BVC

Vilka barn ska till läkare

Barn med återkommande atopiskt eksem ska bedömas av läkare för att säkerställa diagnosen och för förskrivning av större mängd kräm eller, vid behov, starkare kortisonkräm.

Barn med torr hud och lindrigt atopiskt eksem kan handläggas av BVC. Rekommendera mjukgörande kräm dagligen, och att använda kortisonkräm (grupp I) på kliande hudutslag. Om behandlingen inte hjälper hänvisa familjen till läkare.

Remiss till specialist

Barn med atopiskt eksem omhändertas i första hand av barnläkare eller allmänläkare. Vid svårt eksem som inte svarar på standardbehandling skickas remiss till hudläkare.

Akut remiss till barnläkare eller hudläkare vid akut utbrett svårt eksem och vid misstanke om sekundärinfektion i eksemet.

Diagnos

Diagnosen ställs genom anamnes och klinisk undersökning. Det finns ingen provtagning som säkert kan fastställa diagnosen. Vid misstanke om infektion i atopiskt eksem tas en bakterieodling från affekterad hud.

Behandling

Förstahandsbehandling vid atopiskt eksem är kortisonkrämer i kombination med mjukgörande kräm.

Mjukgörande kräm

Regelbunden användning av mjukgörande kräm gör att perioderna med kliande hudutslag kommer mer sällan. Insmörjning med mjukgörande kräm direkt efter bad/dusch motverkar vattnets uttorkande effekt och möjliggör kroppstvätt utan att torka ut huden.

Kortisonkräm

Kortisonkräm används 1–2 gånger dagligen vid kliande hudutslag tills klådan är borta (under cirka 1–3 veckor) och trappas sedan ut för att minska risken för att utslaget kommer tillbaka direkt när man slutar smörja.

Om klåda och hudutslag kommer ofta kan man smörja med kortisonkräm 2 gånger/veckan under längre tid, vilket förebygger täta recidiv.

Kortisonkrämerna finns i 4 olika styrkor:

  • svag kortisonkräm (grupp I)
  • medelstark kortisonkräm (grupp II),
  • stark kortisonkräm (grupp III)
  • och extrastark kortisonkräm (grupp IV).

Till spädbarn, och till hudområden med tunn hud (ansiktet och underlivet) används i huvudsak svag kortisonkräm.

Vid svårt atopiskt eksem finns andra behandlingar som sköts via barnläkare eller hudläkare. Vid infekterat atopiskt eksem ges peroral antibiotika, lösning eller tabletter, i kombination med kortisonkräm lokalt.

Uppföljning på BVC

Barn med atopiskt eksem följs i första hand på barnläkarmottagning eller vårdcentral. BVC kan finnas som stöd och ge råd om behandlingen vid besök och kontroller.

Regionala tillägg finns, men inte för ditt val

Till toppen av sidan