Möta föräldrars oro

Föräldrar upplever många gånger oro för sitt barns utveckling, hälsa eller vardagliga rutiner. Oro är en naturlig del av föräldraskapet, men den kan förstärkas av föräldrastress, det vill säga upplevelsen av att föräldrarollen är påfrestande och krävande (1).

Ibland hänger oron samman med höga, och inte sällan svårnådda, förväntningar på det egna föräldraskapet, från sig själv eller omgivningen, vilket kan bidra till en känsla av otillräcklighet och ökad stress (2). I mötet med föräldrar är det därför viktigt att inte enbart bekräfta prestation, utan också uppmärksamma och bekräfta det vardagliga kämpandet som föräldraskapet ofta innebär.  

Föräldrastress kan uppstå när föräldern känner sig otillräcklig i sin föräldraroll eller saknar stöd från omgivningen (1).

Den kan yttra sig som att:

• Föräldern har svårt att hantera vardagliga påfrestningar, vilket gör att oro lätt växer.
• Föräldern upplever att hen inte kan leva upp till de förväntningar som finns på föräldraskapet, från sig själv eller andra.
• Föräldern känner sig otillräcklig eller kan inte tillgodose barnets behov, vilket kan förstärka oron.
• Vardagliga rutiner påverkas och föräldern kan inte alltid vara lyhörd för barnets behov, vilket kan skapa en ond cirkel av oro och stress.

Oro och stress påverkar både förälderns välbefinnande och barnets behov av lyhörd omsorg. Barnhälsovårdens roll är därför att lyssna, bekräfta och ge stöd, för att minska oro och förebygga att den utvecklas till långvarig stress (1, 2). Genom samtal, vägledning och uppföljning kan barnhälsovården bidra till att föräldrar känner sig stärkta och trygga i sitt föräldraskap.

Läs mer: Föräldrastress

Förutsättningarna för föräldraskapet förändras över tid. Förr var den egna familjen ofta den främsta källan till råd och stöd. Nu för tiden söker många föräldrar information genom digitala forum, sociala medier, poddar och bloggar. Internet har blivit en viktig arena för kunskapssökande, gemenskap och emotionellt stöd. Det stora informationsflödet kan vara både stödjande och utmanande.

Forskning visar att föräldrar i hög grad använder digitala nätverk för att hitta information om barns hälsa och utveckling. Dessa nätverk kan bidra till psykologisk stress hos vissa föräldrar, särskilt om de upplever ensamhet eller oro i föräldrarollen. Dessutom visar studier att många föräldrar känner sig osäkra på hur de ska tolka eller värdera informationen de hittar. De önskar sig mer stöd från professionella vårdgivare, snarare än att bara förlita sig på webben (3).

Det stora och lättillgängliga informationsflödet kan ibland vara motstridigt eller förvirrande, vilket i sig kan skapa eller förstärka oro hos föräldrar. För att kunna möta föräldrars frågor på ett lyhört sätt, är det därför viktigt att barnhälsovården har kännedom om de informationsmiljöer där föräldrar befinner sig, och hur dessa kan påverka deras upplevelser.

I mötet med barnfamiljen är det viktigt att utgå från varje familjs perspektiv och situation. En hälsofrämjande ansats innebär att barnhälsovården i alla kontakter strävar efter att stärka föräldrarna i deras föräldraskap (6). Genom att vara lyhörd, bekräftande och respektfull, skapas förutsättningar för en jämlik vårdrelation, och en tillitsfull kontakt med barnhälsovårdens professioner.

Föräldrar är experter på sitt barn, medan barnhälsovården bidrar med kunskap om barns utveckling och hälsa i ett bredare perspektiv. Att uppmuntra delaktighet och inflytande i samtalet stärker föräldrarnas tilltro till sin egen förmåga och kan bidra till empowerment (egenmakt) (7).

Ett lyhört och bekräftande samtal kännetecknas av:

• ett nyfiket och intresserat förhållningssätt
• att undersöka, följa upp och ställa öppna frågor
• att resonera tillsammans och undvika snabba, generella råd
• att sammanfatta och spegla föräldrarnas egna tankar.

Love är 3 år och ska äta lunch tillsammans med sin pappa. Love vill hellre fortsätta leka än att sitta vid matbordet. Han tar några tuggor och säger att han är mätt. Pappan blir frustrerad och känner en växande oro över att Love äter för lite, trots att det är favoritmat som serveras. Tankar om näringsbrist, och om Love verkligen växer som han ska, tar över.

Vid ett hälsobesök på BVC tar pappan upp sin oro. BHV-sjuksköterskan lyssnar och ger utrymme för pappan att beskriva både situationerna vid måltiderna och sina egna funderingar. Hon bekräftar att oro kring barns ätande är vanligt och normaliserar känslan utan att bagatellisera den.

Genom att tillsammans titta på Loves tillväxt och allmäntillstånd kan BHV-sjuksköterskan visa att Love växer som förväntat. Samtalet fortsätter med fokus på barns aptitvariationer, betydelsen av att undvika press vid måltider, och hur föräldern kan vara lyhörd för barnets signaler. Pappan uttrycker lättnad över att få prata om sin oro och känna sig tagen på allvar. Samtalet avslutas med en överenskommelse om fortsatt kontakt.