Samtala om skärmvanor med föräldrar till barn 0–6 år

Samtal om barns och föräldrars skärmvanor är en del av barnhälsovårdens föräldraskapsstöd.

Skärmtid avser tid med digitala medier såsom mobil, tv, surfplatta, dator och spelkonsoler. Tiden  då barnet använder skärm i förskolan räknas inte in i skärmtiden. Inte heller att lyssna på musik, ljudböcker, att läsa e-böcker eller digitala hjälpmedel till barn med funktionsnedsättningar.

Skapa hållbara skärmvanor

Tidiga regler för skärmanvändning kan bidra till att skapa positiva skärmvanor som håller över tid (1,2). Det finns därför anledning att aktivt initiera samtal om barns användning av skärmar redan under barnets första år.

En utgångspunkt i samtalen är att barn behöver hjälp av sina föräldrar för att hantera sin skärmtid. Man kan också prata om hur föräldrarna kan hantera barnets frustration, vägleda barnet och sätta gränser, liksom ge tips om vad barn kan göra i stället för att använda skärmar.

Att tidigt skapa rutiner och regler för sin egen och barnets skärmanvändning kan minska risken för konflikter på sikt. Det frigör också utrymme för interaktion och aktiviteter som ger barnet mångsidig stimulans (3,4).  

De fyra aspekter av barnens skärmvanor som föräldrar framför allt söker råd om är (3):

1. Hur mycket tid vid skärmen är acceptabelt?

Under sina första två år bör barn helst inte använda skärmar alls och mellan 2–5 år är rekommendationen högst en timmes skärmanvändning om dagen (5).

2. Hur sätter man gränser för användandet av skärmar?

Att skapa rutiner och ha regler för barns skärmanvändning underlättar, som att till exempel ha bestämda tider, som efter middagen eller på helgmorgonen, eller situationer, som vid bil- eller bussresor, där barnet får använda skärm. Att alltid låta situationer som nattningsrutiner och måltider vara skärmfria underlättar också.

3. Hur påverkas barns hälsa och utveckling av skärmanvändning?

Studier visar att barns sömn kan påverkas av deras skärmanvändning, både av den totala användningen under dagen samt av skärmanvändningen på kvällen (6). Hög skärmanvändning kan i viss mån leda till aggressivt beteende för barn i BVC-åldern (6). Forskning visar att föräldrar kan få ett sämre samspel med sina barn om de använder skärmar när de är med sina barn (6). Vidare visar forskning att hög skärmanvändning riskerar att påverka barns språkutveckling negativt (7).

4. Vilket skärminnehåll är anpassat för barn?

Uppmuntra föräldrar att välja program och appar som de känner till och som är anpassade för barnets ålder och att undvika innehåll som syftar till att hålla kvar barnets uppmärksamhet, innehåller reklam och är skrämmande eller olämpligt.

Detta gäller även när de leker tillsammans med äldre barn. Föräldrar kan se över inställningarna för skärmtid och säkerhet på sina plattformar.

Läs mer: Inställningar för skärmtid, innehåll och säkerhet - Folkhälsomyndigheten

Nästan alla vuxna använder digitala medier dagligen och föräldrars användning kan påverka barn och familjesituationen. Redan under barnets första år är det därför relevant att prata om föräldrarnas egen skärmanvändning och att uppmuntra dem att fundera över den. Över hälften av föräldrarna till barn 0–8 år uppgav i en undersökning att de själva tillbringar för mycket tid med mobiltelefonen och mer än en tredjedel att de tillbringar för mycket tid på sociala medier (14).

Föräldrars mobilanvändande när de är med sina barn har också samband med stress samt oro och bråkighet hos barn (15). Sambandet kan gå i båda riktningarna. Barns stressnivå och beteende kan påverkas negativt av föräldrars mobilanvändande. Föräldrar kan också använda mobilen som ett sätt att hantera den stress som utlöses av barnens beteendeproblem.

När barnet ammas finns inga tydliga forskningsresultat gällande samspel, lyhördhet och uppmärksamhet (6). Ammande mammor behöver därför inte avstå från skärmanvändning under amningen. Det finns bristande forskning om hur pappors användning av digitala medier påverkar barn. 

Skärmförebilder

Föräldrar är också barnets förebilder för hur man använder skärmar och man kan diskutera med föräldrar vilka skärmförebilder de vill vara. Att tidigt skapa rutiner och regler för skärmanvändning i familjen kan förebygga senare konflikter. Föräldrar som värnar om sin egen skärmtid kan i stället välja att använda digitala medier när barnet sover, leker med andra barn eller passas av någon annan.

För barn mellan 2 och 5 år är rekommendationen högst en timmes skärmanvändning om dagen. Rekommendationen utgår från att forskning visar att barns sömn och beteende kan påverkas negativt av hög skärmanvändning (6,11). Digitala medier kan också stjäla tid från sådant som barn behöver för att må bra och utvecklas. Bilden av dygnshjulet för en 2–5-åring kan användas för att samtala med föräldrar om barns vardag och deras skärmanvändning.

Bilden kan laddas ner här: Dygnshjul Balans mellan skärmtid och aktivitet - Folkhälsomyndigheten

Föräldrar som vill minska sitt eget eller barnets användning av digitala medier kan behöva konkreta råd och stöd i hur de ska gå till väga. Det är bra om båda föräldrarna kan delta vid sådana samtal så att de kan göra gemensamma överenskommelser.

Det är vanligt att föräldrar vill göra radikala förändringar, särskilt om det är mycket konflikter i familjen. De kan då behöva hjälp att planera för att förändra skärmvanorna i små, rimliga och genomförbara steg så att de nya reglerna blir hållbara över tid.

Nya vanor tar tid

Man kan också samtala om hur föräldrarna kan justera reglerna om de inte fungerar i praktiken. Föräldrarna kan behöva påminnas om att det kan det ta tid att vänja sig av med skärmar om man varit van att få använda dem. Barn kan inledningsvis bli arga, frustrerade och otåliga till en början men även passiva och gnälliga. När barn tagit sig igenom den fasen brukar de vanligen få tillgång till sin förmåga till lek och fantasi igen. Processen kan vara liknande för vuxna men det finns en skillnad. Det är de vuxna som måste se till att det händer också för barnen.

Gynnar barnets sömn

Begränsad skärmtid och att undvika skärmar på kvällarna gynnar barns sömn. En bra tumregel är att undvika skärmar åtminstone den sista timmen innan det är dags att sova och att lämna mobil och surfplattor utanför sovrummet. Föräldrar till barn som använder skärmar vid nattningen kan behöva samtala om andra rutiner som får barnet att slappna av på kvällen. Föräldrarna kan till exempel turas om att ligga hos barnet och läsa eller sjunga för det.  

Konflikter

För att undvika konflikter är det bra att ha tydliga regler för skärmanvändningen i familjen. Det är lättare att bestämma sådant när barnen är yngre än när barnen är äldre. Det underlättar om föräldrarna kan komma överens om gemensamma regler i familjen, därför är det bra att ha även sådana samtal med båda föräldrarna tillsammans. Tillsammans kan man fundera över vilken funktion skärmen fyller i familjen och identifiera situationer där konflikter brukar uppstå. Är det till exempel på helgmorgnar när barnet är fullt av energi eller när hen är trött eller hungrig? Samtalet kan handla om hur föräldern kan förekomma att konflikterna uppstår och avleda om utbrottet väl kommer, se tips på länkar nedan.

Om barnet fastnat i skärmaktiviteter kan det underlätta att under en period helt undvika skärmar och att aktivt hjälpa barnet att komma i gång i lek, som genom att gå ut eller att plocka fram leksaker som ett alternativ till skärmen.

Exempel på regler för att minska konflikter om skärmar:

• Skärmreglerna gäller alla i familjen.
• Viss maxtid per dag eller bestämda skärmfria stunder som rutin.
• Ha en fast skärmfri dag eller flera dagar i veckan.
• Ha skärmfria zoner i hemmet, till exempel matbordet under måltiderna eller i barnens rum.
• Stäng av teven när den inte används och lägg undan mobiler och surfplattor.
• Planera barnets skärmtid för att hitta naturliga avslut. Ett avsnitt av ett tv-program kan vara en bättre tidsgräns än ett visst antal minuter så att barnet inte tvingas avsluta mitt i.
• Om föräldrarna gör undantag från skärmreglerna, som till exempel vid sjukdom eller resor, är det bra att vara tydlig med att det handlar just om undantag. 

Samtal om känsloreglering

Om föräldrar har låg tolerans för barns frustration kan de hamna i att låta barn använda skärmar för att lugna ner sina känslor. Då är samtal om känslorreglering och andra föräldrastrategier lämpliga.  Att ge barn skärmar för att de ska lugna sig hjälper i stunden men på sikt kan det skapa negativa mönster. I stället för att lära barnet att ilska betyder att man står upp för sig själv och tårar att man behöver tröst, lär sig barnet att jobbiga känslor ska motas bort.

Barn behöver träna på att reglera alla sina känslor, även de negativa. Och att vara arg, ledsen och frustrerad och att bli lugnad och tröstad av en vuxen är nyckeln till att barn lär sig att känna sina egna känslor och så småningom kan hantera dem som signaler om vad de gillar eller ska undvika. Känslor hör till livet och relationen mellan föräldern och barnet växer när de klarar sådant som är jobbigt tillsammans.

Det kan hjälpa att föräldern:

• beskriver vad hen tror att barnet känner med ord som ”nu är du trött och arg för att du inte får leka mer”
• berättar en saga eller historia om ett barn som gjorde och kände ungefär det som barnet gör just nu
• lugnar eller avleder barnet genom att humma, nynna eller sjunga
• genomför saker som måste göras även om barnet blir arg eller ledsen.

Leka för sig själv

Föräldrar kan också uppleva att barn har behov av att bli stimulerade och roade, som att föräldrarna måste leka med barnet eller låta det underhållas av en skärm. Men för att barnet ska få tillgång till sin kreativitet och för att familjelivet ska bli harmoniskt är det tvärtom viktigt att barnet lär sig att leka på egen hand. Det är inte fel att säga åt barnet att man som förälder till exempel behöver vila, laga mat eller diska och att barnet antingen får vara med eller leka själv. Föräldern kan behöva hjälp med förslag på alternativ till skärmtid som att:

• Ha en särskild korg med leksaker som man bara tar fram när man behöver göra annat.
• Berätta en historia för att få barnet att komma in i lekstämning.
• Leka eller gosa tillsammans en stund först så att barnet känner sig bekräftat och sett innan barnet behöver leka själv.
• Låt barnet hjälpa till. Det är jobbigare i stunden men gör vardagen lättare på sikt.

Läs mer om att hantera konflikter:

• När bråken tar över - Elvis
• Trots - Elvis
• Lekstunder - Elvis
• Tryggt föräldraskap - Rädda Barnen

Föräldrar till barn med misstänkt, eller konstaterad neuropsykiatrisk- eller utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning, exempelvis adhd, autism, cerebral pares, språkstörning eller intellektuell funktionsnedsättning, har ofta ett särskilt stort behov av att samtala om barnets skärmanvändning. En del av dessa barn är i behov av applikationer och skärmar för att kunna förstå och uttrycka sig språkligt, och för att kunna hantera vardagsaktiviteter och tid.

Det är vanligt att barn med dessa utmaningar har få kamratkontakter och ett begränsat utbud av fritidssysselsättningar. För dessa barn kan aktiviteter via skärmen fylla en viktig funktion. Barn som har svårt med socialt samspel kan utveckla dessa förmågor genom vissa typer av digitala aktiviteter.

Ökad risk för problematisk skärmanvändning

Samtidigt har dessa barn samma, eller till och med större risk än andra barn, att fastna i en problematisk skärmanvändning. Mycket skärmtid riskerar att förstärka symtom på adhd. Det är dessutom ofta extra utmanande att vägleda ett barn med utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar, kanske i synnerhet barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) när det gäller att stänga av skärmen, byta aktivitet och att begränsa skärmtiden.

Konkreta och generella råd om att sätta gränser

Att samtala med föräldrarna om konkreta situationer där det går att minska barnets skärmtid, och vad man kan göra i stället för att använda skärmen, kan hjälpa föräldrar att skapa hållbara skärmvanor. Det kan också vara hjälpsamt med stödjande samtal om hur man kan sätta gränser rent generellt, vilka regler man kan släppa, och vilka man vill och kan hålla fast vid över tid.

Det är ofta lättare att förändra något i flera, små steg än ändra något tvärt. För vissa barn kan förutsägbarhet och tydlighet för skärmanvändning vara viktigt, medan det för andra barn är viktigare med flexibilitet.

Kommunikationsstöd

I samtalen på BVC kan föräldrar få stöd i att utgå från den egna familjens behov och resurser. Har barnet kommunikationssvårigheter kan man till exempel visa KomIgång online på 1177 för att få kunskap om visuella strategier och annat kommunikationsstöd.

Materialet finns här: Föräldrastöd när ditt barn har svårt att kommunicera - 1177

Att använda visuellt stöd kan underlätta för alla barn och är för vissa barn helt nödvändigt.  Läs mer: Bildstöd

Hjälp att hantera känslor och hitta olika sätt att koppla av

Många barn med neuropsykiatriska- och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar använder skärmar för att koppla av och varva ner. Det kan vara hjälpsamt med samtal om att hitta fler strategier för att hantera barnets känslor eller att distrahera ett barn som lätt får utbrott. Föräldrarna kan behöva hjälp att fundera på vad de vill och orkar när det gäller att hitta alternativ till skärmen. Kan man hitta andra sätt som kan hjälpa barnet att koppla av?

Man kan också samtala om innehållet i barnens skärmtid. Vilka spel, program eller aktiviteter hjälper barnet att varva ner? Det kan vara viktigt att styra innehållet på skärmen så att barnet inte utsätts för snabba klipp eller annat innehåll som varvar upp barnet och påverkar koncentrationsförmågan negativt.

Under 2024 presenterade Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten resultaten av en forskningsöversikt och kunskapssammanställning om digitala medier och barns och ungas hälsa (6). Utöver att sammanställa forskning genomförde myndigheterna också enkäter till och dialoger med barn, unga, föräldrar och experter.

Sammanfattning av resultaten för barn 0–5 år och deras föräldrar:

• Högre skärmtid kan leda till försämrad sömn och i viss mån ökat aggressivt beteende.
• Barn med neuropsykiatriska- och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar är särskilt sårbara.
• Den tekniska och kommersiella utformningen kan vara skadlig genom att stimulera till ökad användning och genom skadligt innehåll.
• Föräldrars användning av digitala medier när de är med sina barn kan leda till sämre samspel, påverka förälderns uppmärksamhet och lyhördhet och öka barnets stress och negativa känsloyttringar.

Forskningsöversikten baserades på systematiska översiktsartiklar samt nyligen publicerade svenska studier och studier med longitudinell eller experimentell design. Av 12 000 granskade översiktsartiklar bedömdes 227 som relevanta och 42 inkluderades. Dessa kompletterades med 20 primärstudier.  Översikterna om barns fysiska hälsa och deras känslomässiga, kognitiva och motoriska utveckling sammanställdes av det norska Folkehelseinstitutet (15). 19 systematiska översikter inkluderades där 13 rapporterade om känslomässig utveckling, tio om kognitiv utveckling och fyra om motorisk utveckling. Studierna kvalitetsgranskades och risk för bias bedömdes. I översikterna anges två nivåer på styrka i sambanden mellan barns hälsa och digitala medieanvändning. Samvariation innebär att barnets hälsa och medieanvändning var kopplade till varandra vid en viss tidpunkt (tvärsnittsstudier) och säger ingenting om orsakssamband. Samband innebär kopplingar mellan barnets hälsa och medieanvändning över tid (longitudinella studier) och antyder orsakssamband.

Sömn

Generellt finns både samvariation och samband mellan skärmanvändning och sämre sömnvanor. Användning av digitala medier på kvällen har ett samband med senare insomning, vilket ger en kortare sömnlängd och längre total skärmtid under dygnet kan påverka sömnen negativt, medan utomhuslek och fysisk aktivitet kan påverka sömnen positivt.

Övervikt och obesitas

Barn som är fem år eller äldre med skärmtid, framför allt tv-tittande, på mer än 2 timmar per dag har oftare övervikt eller fetma jämfört med barn med mindre skärmtid. Det finns en samvariation mellan skärmtid och övervikt och obesitas hos barn från 5 års ålder men det är oklart om det finns något orsakssamband.

Psykisk hälsa, stress och välbefinnande

Få översikter inkluderar studier om yngre barn vilket gör att forskningsöversikten inte kan säga något om hur välbefinnandet och den psykisk hälsan hos små barn påverkas.

Känslomässig, kognitiv och motorisk utveckling

Det råder brist på kvalitativt god forskning om i vilken utsträckning skärmanvändning påverkar barns känslomässiga, kognitiva och motoriska utveckling. Det är sannolikt att minskad skärmtid korrelerar med mindre aggressivt och kränkande beteende hos barn i BVC-åldern.

Adhd-symtom

Det finns en samvariation mellan skärmtid och adhd-symtom bland barn upp till 12 år men det går inte att säga något om orsakssambandet. Barns användning av digitala medier kan öka risken för senare, ökade adhd-symtom, men befintliga adhd-symtom kan också öka användandet av digitala medier.

Skyddsfaktorer mot problematisk medieanvändning

Goda relationer mellan föräldrar och barn är en skyddsfaktor mot problematisk medieanvändning liksom att föräldrar styr barns användning av digitala medier.  Detsamma gäller barn till föräldrar med hög tilltro till den egna föräldraförmågan.

Plattformarnas utformning

Många interaktionsdesigner hos kommersiella plattformar och appar är utformade för att stimulera till ökat användande, engagemang och interaktion. Industrins arbete för säkrare digitala miljöer för barn är otillräckliga.

Referenser - Skärmvanor för barn 0-6 år