Andningssvårigheter

ANDNING OCH LUFTVÄGAR

Barn kan få andningssvårigheter av olika anledningar. Om barnet helt plötsligt får andnöd och intensiv hosta och har mycket svårt att få luft och blir blekt eller blått i ansiktet ska barnet omedelbart till akuten.

Lungorna och luftvägarna. Illustration.
Lungorna och luftvägarna.
Lungorna och luftvägarna. Illustration.
Lungorna och luftvägarna.

Spädbarn andas huvudsakligen via näsan de första levnadsmånaderna, vilket är praktiskt med tanke på matsituationen med amning eller flaskmatning. Näsans slemhinna har en befuktande, värmande och filtrerande funktion hos både barn och vuxna. Barn som utsätts för rökning under fostertiden eller småbarnsåren löper ökad risk för luftrörsbesvär. Om ett barn har svårt att andas beror det ofta på att luftvägarna är trånga någonstans mellan näsan och lungorna. Inspiratoriska biljud uppstår vid höga andningshinder, att barnet har svårt att andas in.

Generellt gäller att om barnet har svårt att andas ut, sitter andningshindret i de nedre luftvägarna, i lungorna och man benämner då biljuden som expiratoriska.

Ett barn som har svårt att få luft andas fortare och tar hjälp av extra muskler förutom de ordinarie musklerna, det vill säga mellangärdet och bukmusklerna. De extra musklerna är bröstkorgens muskler, skulderbladets muskler och halsmusklerna. Ökat andningsarbete ser vi bland annat som subcostala- och/eller intercostala indragningar och hos spädbarn ses ibland att de lutar huvudet bakåt för att optimera fri luftväg. Ansiktsfärgen, som kan vara blå, gråblek eller blek, visar grader av syrebrist.

Normalt luftrör. Illustration.
Normalt luftrör. Illustration.

Orsakerna till andningsbesvär kan vara:

  • Om barnet får plötsligt påkomna andningsbesvär förenat med hosta kan barnet ha fått ett främmande föremål i luftvägarna.
  • Kramp och/eller svullnad i luftrörens vävnader på grund av infektion eller allergi.
  • Infektion i de finaste luftrören, bronkiolerna, eller i lungvävnaden.
  • Medfödd missbildning.
Illustration förträngt luftrör. Illustration.
Illustration förträngt luftrör. Illustration.

Normal andningsfrekvens i olika åldrar 

  • 0-3 månader 30-60 gånger i minuten.
  • 3-6 månader 30-45 gånger i minuten.
  • 6-12 månader 24-30 gånger i minuten.
  • 1-3 år 20-30 gånger i minuten.
  • 3-6 år 18-25 gånger i minuten.

Räkna andetagen under en minut och när barnet är lugnt.

Svårt att andas in

Nästäppa vid infektion

Spädbarn, framför allt om de är yngre än sex månader, har svårt att andas genom munnen. 
Läs mer på Rikshandboken: Övre luftvägsinfektion / förkylning.

Nästäppa

Det kan bero på stora halsmandlar och/eller adenoid bakom näsan.
Läs mer på Rikshandboken: Körtel bakom näsan.
Det kan också bero på främmande kropp i näshålan, leksak, ärta där ökande svullnad kan ge tilltagande besvär och ensidig ofta illaluktande snuva.

Epiglottit

Epiglottit är en allvarlig och ibland dödlig infektion orsakad av Haemophilus influenzae typ b. Det är framför allt barn vid några års ålder som kan få infektionen. Tack vare Hib-vaccination som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för BHV har infektionen nu försvunnit i Sverige. I dagsläget insjuknar i Sverige inga barn i epiglottit eller andra invasiva sjukdomar orsakade av Haemophilus influenzae typ b. De fall som rapporteras gäller vuxna personer. Om vaccinationstäckning inte upprätthålls kommer infektionen att återkomma (1).

Falsk krupp

Falsk krupp är vanligast hos barn mellan ett och två år och beror på en svullnad nedom stämbanden. Kommer tidigt i förloppet av en luftvägsinfektion. I regel försvinner kruppbenägenheten innan skolålder.
Läs mer på Rikshandboken: Falsk krupp (pseudokrupp).

Medfödd missbildning

Olika missbildningar, till exempel laryngeal web (embryonal rest mellan stämbanden) eller koanalatresi, en förträngning i ena näshålan. Om man har en dubbelsidig koanalatresi visar sig akuta andningshinder redan vid födseln.

Laryngotracheomalaci, mjukt brosk i trachea och larynx, ger oftast andningsbiljud från födsel men de kan förvärras eller uppstå i samband med förkylningar hos barn under sex månader. Andningsbiljuden ökar i takt med ökad andningsfrekvens som glädje eller upprymdhet, gråt eller ökat andningstempo vid feber.

Trachealstenos, kompletta trachealringar eller missbildade kärl (kärlring) är några exempel som kan leda till förträngning av trachea och ökande andningssvårigheter, lufthunger vid ansträngning, matningssvårigheter och inspiratoriska stridorösa biljud. Det är tillstånd som ibland misstas för astma. Om man med astmabehandling inte får rätt effekt bör bedömningen gå vidare och man kan då i utredning ibland hitta dessa ovanliga diagnoser.

Svårt att andas ut

Vid infektion eller allergisk reaktion i luftrören blir utandningen väsande och pipande. Om slemhinnan är mycket svullen måste barnet ha hjälp av auxillär andningsmuskulatur och öka andningsfrekvensen. Barnet har lättast att andas i upprätt ställning med uppdragna axlar och trivs bäst i ett svalt rum. Barnet får till en början hård hosta, men ju mer slem som bildas desto lösare blir hostan. Den effektivaste behandlingen vid andningsbesvär på grund av infektion, är inhalation av natriumklorid eller luftrörsvidgande medicin.

Barnet ska till vårdcentral eller akutmottagning beroende på ålder för bedömning och behandling.

Både svårt att andas in och ut

Akut laryngotracheit, inflammation och infektion i struphuvud och luftrör liknar till viss del kruppbesvär och startar som en virusinfektion men barnet försämras med feber, allmänpåverkan och andningsbesvär av en sekundär bakterieinfektion.

Barnet ska till akutmottagning för bedömning och behandling.

Barnet andas ytligt och snabbt

Bronkiolit (infektion i de finaste luftrören)

Infektion och inflammation i de allra finaste luftrören, bronkiolerna, är något de små barnen under ett till två år kan få. Till stor del beror det på förkylningsvirus som rhino-, RS- och boca-/parvovirus. Barn under sex månader blir sjukast med snuva, hosta, blekhet, trötthet, minskad ork att äta, ökat andningsarbete och andningsfrekvens mer än 50 per minut med ibland vinande och väsande andning, indragningar subcostalt och intracostalt. Ju yngre barnet är, desto värre är i regel andningsbesvären.

Läs mer i Rikshandboken: RS-virusinfektion.

Pneumoni (lunginflammation)

Börjar oftast som en förkylning men övergår till en bakteriell pneumoni där tillfrisknandet uteblir, allmäntillståndet försämras med feber, stötig andning, blekhet, irritabilitet, stillhet och ibland buksmärtor.

Barnet ska till akutmottagning för bedömning och behandling.

Hosta och ökade andningssvårigheter

Trots god vaccinationstäckning ska man inte glömma bort kikhosta.

Läs mer i Rikshandboken: Kikhosta.

Astma hos barn i förskoleålder

Alla definitioner av astma är deskriptiva, vilket beror på att astma är mer ett reaktionssätt i luftvägarna än en väldefinierad sjukdom. Det innebär samtidigt att astmasymtom kan orsakas via flera olika mekanismer. Oberoende om atopisk, IgE-medierad allergi föreligger eller inte har exponering för tobaksrök och en inomhusmiljö med fuktproblem en negativ effekt på barnets benägenhet för luftrörsbesvär. De saneringsråd som ges till barn med astmasymtom är därför ganska lika oberoende om de har allergiinslag eller inte. Det är bara när det gäller exponering för pälsdjur som BHV måste ha restriktivare inställning mot den familj som har barn med atopiska symtom, medan pälsdjursinnehav sannolikt inte påverkar sjukdomsförloppet för barnet med enbart infektionsastma (2).

Till toppen av sidan