Andning och luftvägar

Andningssvårigheter

Symtom och orsaker till andningsbesvär hos barn och normal andningsfrekvens i olika åldrar.

Spädbarn andas främst via näsan

Spädbarn andas huvudsakligen via näsan de första levnadsmånaderna, vilket är praktiskt med tanke på matsituationen med amning eller flaskmatning. Näsans slemhinna har en befuktande, värmande och filtrerande funktion hos både barn och vuxna. Barn som utsätts för rökning under fostertiden eller småbarnsåren löper ökad risk för luftrörsbesvär.

Normal andningsfrekvens i olika åldrar 

Andningsfrekvensen och normala intervall, baseras på vakna, friska spädbarn och barn i vila. Värden innanför eller utanför nedanstående intervall kan inte utesluta underliggande sjukdom hos en individ. Man måste bedöma helheten utefter ålder, allmäntillstånd och övriga statusfynd. Beskrivna intervall kan specificeras ytterligare enligt referens men nedanstående värden visar ändå rimliga intervall [1].

Ålder Frekvens per minut
0–3 månader 35–60 gånger i minuten
3–12 månander 30–50 gånger i minuten
1–2 år 25–45 gånger i minuten
2–6 år 20–30 gånger i minuten

Orsaker till andningsbesvär

Om ett barn har svårt att andas beror det ofta på att luftvägarna är trånga någonstans mellan näsan och lungorna (se bild 1). Inspiratoriska biljud uppstår vid höga andningshinder och barnet får svårt att andas in.

Generellt gäller att om barnet har svårt att andas ut, sitter andningshindret i de nedre luftvägarna, i lungorna. Biljuden är då expiratoriska.

 Andningsbesvär hos barn kan bero på följande orsaker:

  • Om andningsbesvären kommer plötsligt, samtidigt med hosta, kan ett främmande föremål har fastnat i luftvägarna,
  • Besvären beror på att det uppstår kramp och/eller svullnad i luftrörens vävnader på grund av infektion eller allergi (bild 2 och 3).
  • Besvären beror på infektion i de finaste luftrören, bronkiolerna, eller i lungvävnaden (bild 1).
  • Andningsbesvären beror på en medfödd missbildning.

Ökat andningsarbete

Ett barn som har svårt att få luft andas fortare och tar hjälp av andra muskler utöver de ordinarie andningsmusklerna, det vill säga mellangärdet och bukmusklerna. De extra musklerna är bröstkorgens muskler, skulderbladets muskler och halsmusklerna. Ökat andningsarbete ser vi bland annat som subcostala- och/eller intercostala indragningar. Hos spädbarn kan man ibland se att de lutar huvudet bakåt för att optimera fri luftväg. Färgen i ansiktet visar graden av syrebrist. Ansiktsfärgen kan vara blå, gråblek eller blek.

Bild 1: Lungorna och luftvägarna.

Lungor och luftvägar

De övre luftvägarna från näsan som befuktar och tempererar luften, via svalget till struphuvudet där stämbanden sitter. De nedre luftvägarna med luftstrupe (trachea) vidare till vänster och höger lunga via bronker som fördelas till allt mindre luftrör och slutligen till bronkioler och alveoler där luftblåsor möter de finaste kärl och gasutbyte (koldioxid) sker.

en illustrerad del av ett normalt luftrör
Bild 2: normalt luftrör.
En illustrerad del av ett förträngt luftrör
Bild 3: de lager som svullnar och leder till trånga luftvägar vid infektion och inflammation.

Barnet har svårt att andas in

Nästäppa

Nästäppa gör att barnet får svårt att andas in och kan bero på:

  • infektion
  • stora halsmandlar och/eller adenoid bakom näsan
  • främmande kropp i näshålan till exempel leksak eller ärta, där ökande svullnad kan ge tilltagande besvär och ensidig ofta illaluktande snuva.

Spädbarn, framför allt om de är yngre än sex månader, andas huvudsakligen via näsan och det är därför bra med råd om egenvård via 1177 för att minska nästäppa.

Läs mer i Rikshandboken: Övre luftvägsinfektion / förkylning och Körtel bakom näsan.

Snarkning och obstruktiv sömnapné

Snarkningar, oljud under sömn är vanligt men barn som snarkar regelbundet, mer än tre nätter i veckan, och sover oroligt, kan ha en sömnrelaterad andningsstörning. Lindriga symtom kan försvinna med tiden.

Obstruktiv sömnapné (OSA) hos barn förekommer hos 1–2 procent av alla barn i olika åldrar men är vanligast mellan två och sex års ålder. Barn som har trångt i nässvalget kan få störd sömn och obstruktiva andningsuppehåll. Symtom nattetid kan även bestå av nattsvettning eller sängväta hos barn som tidigare varit torrt. Dagtid beskrivs symtom som ständig nästäppa, muntorrhet, nedsatt aptit, dagtrötthet, överaktivitet och koncentrationssvårigheter. Remiss skickas till aktuell specialistmottagning (ÖNH- eller barnmottagning) enligt lokala rutiner, för utredning och bedömning vid ihållande symtom och/eller misstanke om syndrom.

Läs mer i Rikshandboken: Öra näsa hals

Medicinsk (nasal steroid) eller kirurgisk behandling kan behövas eftersom konsekvenserna av obehandlad OSA är flera som t ex fysisk och psykisk påverkan, felställningar av bettet. Långvariga besvär med OSA kan högre upp i ålder leda till allvarliga cirkulatoriska förändringar [2].

Obstruktiv sömnapné hos barn - Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd

Epiglottit

Epiglottit är en allvarlig och ibland dödlig infektion orsakad av Haemophilus influenzae typ b. Det är framför allt barn vid några års ålder som kan få infektionen. Tack vare Hib-vaccination som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för BHV har infektionen nu i princip försvunnit i Sverige. I dagsläget insjuknar i Sverige inga barn i epiglottit eller andra invasiva sjukdomar orsakade av Haemophilus influenzae typ b. De fall som rapporteras gäller vuxna personer. Om vaccinationstäckning inte upprätthålls kommer infektionen att återkomma [1].

Läs mer: Hib monovalent vaccin

Falsk krupp

Falsk krupp är vanligast hos barn mellan ett och två år. Det beror på en svullnad nedom stämbanden som ger andningsbesvär och framför allt inspiratoriska biljud och en skällande hosta. Kommer tidigt i förloppet av en luftvägsinfektion. I regel försvinner kruppbenägenheten innan skolålder.

Läs mer:  Falsk krupp (pseudokrupp)

Medfödd missbildning

Olika missbildningar, till exempel laryngeal web, embryonal rest mellan stämbanden, och koanalatresi, en förträngning i ena näshålan. Om man har en dubbelsidig koanalatresi visar sig akuta andningshinder redan vid födseln.

Laryngotracheomalaci, mjukt brosk i trachea och larynx, ger oftast andningsbiljud från födsel men de kan förvärras eller uppstå i samband med förkylningar hos barn under sex månader. Andningsbiljuden ökar i takt med ökad andningsfrekvens som glädje eller upprymdhet, gråt eller ökat andningstempo vid feber.

Trachealstenos, kompletta trachealringar eller missbildade kärl (kärlring) är några exempel som kan leda till förträngning av trachea och ökande andningssvårigheter, lufthunger vid ansträngning, matningssvårigheter och inspiratoriska stridorösa biljud. Det är tillstånd som ibland misstas för astma. Om man med astmabehandling inte får rätt effekt bör bedömningen gå vidare och man kan då i utredning ibland hitta dessa ovanliga diagnoser.

Barnet har svårt att andas ut

Vid infektion eller allergisk reaktion i luftrören blir utandningen väsande och pipande. Om slemhinnan är mycket svullen måste barnet ha hjälp av auxillär andningsmuskulatur och öka andningsfrekvensen. Barnet har lättast att andas i upprätt ställning med uppdragna axlar och trivs bäst i ett svalt rum. Barnet får till en början hård hosta, men ju mer slem som bildas, desto lösare blir hostan. Den effektivaste behandlingen vid andningsbesvär på grund av infektion, är inhalation av natriumklorid eller luftrörsvidgande medicin.

Barnet ska till vårdcentral eller akutmottagning beroende på ålder för bedömning och behandling.

Både svårt att andas in och ut

Akut laryngotracheit, inflammation och infektion i struphuvud och luftrör liknar till viss del kruppbesvär och startar som en virusinfektion men barnet försämras med feber, allmänpåverkan och andningsbesvär av en sekundär bakterieinfektion.

Barnet ska till akutmottagning för bedömning och behandling!

Barnet andas ytligt och snabbt

Bronkiolit - infektion i de finaste luftrören

Infektion och inflammation i de allra finaste luftrören, bronkiolerna, är något de små barnen under ett till två år kan få (bild 1). Till stor del beror det på förkylningsvirus som rhino-, RS- och boca-/parvovirus som kan ge en svullnad i luftrören (bild 2 och 3). Barn under sex månader blir sjukast med snuva, hosta, blekhet, trötthet, minskad ork att äta, ökat andningsarbete och andningsfrekvens mer än 50 per minut med ibland vinande och väsande andning, indragningar subcostalt och intracostalt. Ju yngre barnet är, desto värre är i regel andningsbesvären.

Läs mer: RS-virusinfektion

Pneumoni - lunginflammation

Börjar oftast som en förkylning men övergår till en bakteriell pneumoni där tillfrisknandet uteblir, allmäntillståndet försämras med feber, stötig andning, blekhet, irritabilitet, stillhet och ibland buksmärtor.

Barnet ska till akutmottagning för bedömning och behandling!

Hosta och ökade andningssvårigheter

Trots god vaccinationstäckning ska man inte glömma bort kikhosta och det gäller framförallt i familjer med hostande vuxna eller äldre syskon till ovaccinerade barn under 3 månaders ålder.

Läs mer: Kikhosta (Pertussis)

Astma hos barn i förskoleålder

Alla definitioner av astma är deskriptiva, vilket beror på att astma är mer ett reaktionssätt i luftvägarna, än en väldefinierad sjukdom. Det innebär samtidigt att astmasymtom kan orsakas via flera olika mekanismer. Oberoende av att atopisk, IgE-medierad allergi föreligger, eller inte, har exponering för tobaksrök och en inomhusmiljö med fuktproblem, en negativ effekt på barnets benägenhet för luftrörsbesvär. De saneringsråd som ges till barn med astmasymtom är därför ganska lika oberoende om de har allergiinslag eller inte. Det är bara när det gäller exponering för pälsdjur, som BHV måste ha restriktivare inställning till familjer som har barn med atopiska symtom. Att ha pälsdjur påverkar sannolikt inte sjukdomsförloppet för barn med enbart infektionsastma [2].

Läs mer på Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd:

Till toppen av sidan