Feber

INFEKTIONER

Om allmänna åtgärder när barn får feber, om behandling när barnet är under och över sex månader och när barnet ska till läkare.

Feber är en del av kroppens försvar mot infektioner. Barn får lätt feber framför allt vid virusinfektioner.

Feber definieras som kroppstemperatur ≥ 38,0 °C (1).

Läs mer om att ta tempen på barn på 1177.se

Allmänna åtgärder i alla åldrar


Ett barn som har feber ska vara hemma för att vila och återhämta sig. Barnet behöver inte hålla sig i sängen, men bör inte anstränga sig fysiskt. Det bästa är att låta barnet avgöra hur mycket hen orkar vara uppe.

Barn behöver rikligt med vätska vid feber. Ge barnet vad det tycker om och själv vill ha, till exempel glass, kräm, välling, saft eller vatten.

Gör det så trivsamt som möjligt för barnet. Om barnet tycker att det är skönt kan man låta det sova med ett tunt lakan eller bara i underkläderna. Men om barnet huttrar och fryser, kan man lägga på en filt.

Kroppstvätt med alkoholer, kall luft, kylande ispåsar och liknande, rekommenderas inte vid feber.


Barn yngre än 6 månader


Vid feber hos barn som är yngre än sex månader måste man ta särskild hänsyn till deras risk för svåra infektioner orsakade av bakterier. Bakterieinfektioner förvärras fortare hos små barn, vilket gör att behandling behöver sättas in tidigt och vid blotta misstanken.

Barnets ålder Kroppstemperatur Åtgärd
0 - 1 månad Över 38,0 Akut till läkare. Bakteriell infektion måste misstänkas och barnet bör sjukvårdas
1 - 3 månader Över 38,0 Akut till läkare. Bakteriell infektion måste uteslutas. Sjukhusvård bör övervägas men barnet kan skötas i öppenvård om opåverkat allmäntillstånd.
3 - 6 månader Över 39,0 Akut till läkare. Bakteriell infektion måste uteslutas. Kan skötas i öppenvård om opåverkat allmäntillstånd

Barnet ska akut till läkare om hen:

  • ger ingen eller dålig ögonkontakt.
  • andas ovanligt långsamt (mindre än 30 andetag per minut) eller snabbt (fler är 60
  • andetag per min under vila)
  • har petekier eller pustler i huden.
  • är blekt, cyanotisk eller ikterisk
  • skriker svagt, har pipig andning eller skriker ständigt
  • har en buktande fontanell
  • är slapp, slö eller irritabel
  • är missnöjd och svår att trösta
  • äter och dricker dåligt eller inte alls (barn < 3månader ska orka äta).


Barn äldre än 6 månader


Det är viktigare hur ett barn ser ut, mår och beter sig än hur många grader man mäter upp på termometern. Oavsett temperatur bör man kontakta vården om barnet inte ger samma kontakt som vanligt, är slött och inte alls vill dricka. Kontakta också vården om barnet fortfarande har feber efter fyra dygn.

Barnet ska akut till läkare om hen:

  • har 41 graders feber eller mer
  • gråter otröstligt
  • är slappt, likgiltigt eller mycket irriterat
  • är svårt att väcka eller somnar omgående om igen när det väcks
  • har svårt med andningen
  • andas snabbt (fler än 50 andetag per minut i vila hos barn under 1 år, fler än 40
  • per minut hos barn över 1 år)
  • klagar över smärta i huvudet, bröstet, halsen, magen eller när det kissar
  • är blekt eller cyanotiskt
  • "verkar mycket sjukt"
  • visar nackstelhet (gäller äldre barn)
  • har kramper för första gången
  • har petekier eller pustler i huden
  • har leukemi eller av annan anledning behandlas med immunhämmande mediciner
  • inte vill dricka alls eller har förlorat stor mängd vätska till följd av kräkningar eller diarréer.


Behandling med febernedsättande läkemedel


Feber behöver sällan behandlas med febernedsättande läkemedel. De flesta barn har feber som varar några dagar utan att det behöver betyda något allvarligt.

Man kan ge febernedsättande läkemedel om barnet mår märkbart dåligt av febern, till exempel om barnet:

  • har påverkat allmäntillstånd
  • dricker dåligt
  • har "ont i kroppen"
  • är gnälligt, sover oroligt
  • har svårt att komma till ro på kvällen
  • har svår hjärt- eller lungsjukdom
  • har krampsjukdom.
  • Man ska inte behandla barn under sex månader med febernedsättande läkemedel utan att först kontakta vården.

Febernedsättande läkemedel 

Om febernedsättande läkemedel behövs ska det ges regelbundet under minst ett dygn oavsett uppmätt temperatur. Kombinera inte olika preparat. Kombination av paracetamol och ibuprofen ger inte bättre effekt mot sjukdomssymtom än ibuprofen enbart.

  • Paracetamol i anpassad dos kan ges till alla barn. Genom munnen når man högsta blodkoncentration inom ½-1 timme, med stolpiller efter 2-3 timmar.
  • Ibuprofen (från 6 månaders ålder eller 7 kg kroppsvikt). När Ibuprofen svalts når man högsta blodkoncentration efter ¾ -1½ timme.
  • Risk för biverkningar av ibuprofen eller paracetamol ökar om barnet ätit och/eller druckit dåligt, är undernärt eller har fetma, leverskada eller njurskada.
  • Salicylsyrepreparat ska undvikas på grund av risk för Reyes syndrom och aldrig användas utan läkarordination.


Läs mer, FASS

 

Till toppen av sidan