Vegetariska koster till barn

För att bedöma barnets intag och behov av insatser av till exempel dietist kan denna checklista användas som stöd: Vegetarisk bedömningsmall

Detta kan dietisten bidra med:

• Fördjupad kostnamnes
• Kartläggning av kunskapsnivå och förmåga hos föräldrar/vårdnadshavare
• Kartläggning och beräkning av energi- och näringsintag hos barnet
• Adekvat och riktad kostrådgivning inklusive information av berikade produkter
• Vid behov rekommendation av kosttillskott inklusive sort, mängd och administration
• Vid behov ge kontinuerlig uppföljning under barnets BVC-tid då behov och förhållanden förändras under uppväxten.

Vilka barn bör bedömas av läkare?

Barn som får helt eller delvis växtbaserad kost och uppvisar samtidiga frågeställningar enligt nedan bör träffa läkare och även dietist. Remittera enligt lokal rutin.  

• Barn till förälder som ätit helt växtbaserat utan tillskott under graviditet
• Barn med avvikande tillväxt
• Barn med samtidig födoämnesallergi
• Barn med uttalat ensidig kost på grund av ätsvårigheter eller annan orsak
• Barn som uppvisar bristsymtom som till exempel trötthet, apati, utvecklingsförsening, neurologiska symtom
• Vid behov av provtagning på grund av oro eller bristsymtom (15).

Olika typer av vegetariska/växtbaserade koster:

• Laktovegetarisk kost - mat från växtriket, men inkluderar även mjölk och mjölkprodukter.
• Lakto-ovo-vegetarisk kost - innebär att man äter mat från växtriket, men inkluderar även mjölkprodukter och ägg.
• Pescetariansk kost - mat från växtriket, men inkluderar även fisk och skaldjur. Kan även innefatta ägg och mjölkprodukter.
• Semi-vegetarisk kost/flexitarisk kost – mestadels mat från växtriket men med inslag från djurriket, till exempel kött, fisk, mjölk, ägg.
• Växtbaserad kost/vegankost - innebär att endast livsmedel från växtriket ingår.
• Veganism - begreppet innefattar ofta ett mer omfattande etiskt avståndstagande från djurprodukter där växtbaserad kost utgör grunden.  

Olika anledningar till att välja växtbaserad kost

Det finns många olika anledningar till att människor väljer att äta helt eller delvis växtbaserad kost. De tre huvudsakliga anledningarna till den ökade populariteten är av miljömässiga, hälsomässiga och djuretiska skäl. För en del är det även en del i en religiös eller spirituell övertygelse. En del väljer även att äta mer vegetarisk mat utifrån ekonomiska aspekter (11).  Det är även bra att ha i åtanke att en växtbaserad kost, eller annan strikt exklusionskost, kan vara en del av en ätstörning genom möjligheten att kunna kontrollera sin kost och vikt. Det kan därför vara värdefullt att fråga föräldrarna om tidigare eller pågående ätstörningsproblematik samt uppmärksamma signaler som överdrivet fokus på hälsa, barnets vikt och ätande, mängden fett i barnmaten, begränsningar och konflikter i matsituationen (12–13).

Växtbaserad kost är lämpligt i livets alla stadier

Vegetarisk kost, inklusive helt växtbaserad kost, har från forsknings- och myndighetshåll relativt samstämmigt bedömts vara lämplig i livets alla stadier, inklusive under graviditet, amning samt späd- och småbarnsåren. Detta under förutsättning att den är välplanerad och innehåller tillräckligt med näring. Tidigare avrådde Livsmedelsverket från vegankost till barn under två år, men det görs inte längre då utbudet av bra berikade produkter blivit större vilket möjliggör att det går att sätta samman en bra växtbaserad kost även för små barn. En förutsättning för detta är emellertid att användning av berikade produkter och vid behov även att kosttillskott accepteras (4). Det är även viktigt att föräldrarna till barnen har god kunskap i näringslära och är införstådda i barns speciella behov, så att de kan erbjuda sina barn en välbalanserad kost även utan animaliska produkter (5). Till skillnad från ovan beskrivna kost, avråds barn från extrema varianter av växtbaserade koster, som till exempel makrobiotisk kost och kost som är helt fruktbaserad. Dessa koster anses olämpliga och avråds helt till barn (8).

Vegetarisk kost passar alla åldrar men inte alla individer

En helt växtbaserad kost kan därmed passa alla åldrar, men däremot inte alltid för alla individer. För en del barn kan det till och med vara direkt olämpligt. Det kan röra sig om barn med extra stort energi- och näringsbehov till exempel bland barn som är för tidigt födda, har otillräcklig tillväxt, har födoämnesallergier och/eller är selektiva i sitt matval. För dessa barn kan en helt växtbaserad kost vara otillräcklig. Därför bör varje enskilt fall diskuteras med läkare och/eller dietist med barnkompetens. I de fall där barn bedöms ha ett inadekvat energi- och näringsintag behöver vården nyttja sin professionella kunskap och utifrån barnets bästa resonera med föräldrar om behov av att inkludera livsmedel för att säkerställa barnets hälsa och utveckling. Här kan dietister och läkare bidra med sin kompetens som ett stöd för BHV-sjuksköterskan.

Den växtbaserade kostens hälsofördelar

Forskning visar att en helt eller delvis växtbaserad kosthållning är associerad med en rad hälsofördelar hos vuxna som till exempel en minskad risk för vanliga folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och fetma (1). Forskning och långtidsuppföljning av effekter av en helt växtbaserad kost hos barn är än så länge sparsam och bristfällig och det är inte ännu fullt klarlagt hur vegetarisk mat påverkar riskfaktorer för våra folksjukdomar hos barn i åldern 6 månader till 5 år. En studie på barn i åldern 5- till 10 år där man jämförde tillväxt, kroppsammansättning, hjärt-kärlrisk samt nutritionella risker mellan veganer, vegetarianer och blandkostare, visade på att barn som åt vegankost hade en lägre riskprofil för hjärt-kärlsjukdomar, men samtidigt även en ökad risk för otillräckligt näringsintag, lägre benmassa samt var kortare i längd.  Gruppen med vegetarisk kost visade mindre uttalade näringsbrister men hade däremot en mindre fördelaktig hjärt-kärlprofil än veganerna (14).

Fördelar med växtbaserad kost (helt eller delvis)

• Miljömässigt - mindre klimatpåverkan med större andel växtbaserad mat och mindre del animaliska livsmedel.
• Hälsomässiga - minskar risken för sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, men även cancer, diabetes mellitus typ 2, högt BMI.
• Lägre matkostnader.

Utmaningar med en helt växtbaserad kost

• Ökad risk för otillräckligt energi- och/eller näringsintag om kosten inte är välplanerad, med risk för näringsbrister och dess följder.
• Eventuell påverkan på längdtillväxt - kan bli kortare.
• Mer tidskrävande att planera och komponera fullvärdiga måltider.
• Kräver mer intresse och kunskap kring näringslära och näringsbehov hos föräldern för att få kosten fullvärdig.

Bröstmjölk och bröstmjölksersättning

Bröstmjölk och/eller bröstmjölksersättning (BME) är den bästa maten för det lilla barnet. Ammande som har en växtbaserad kosthållning behöver tillräckligt intag av vitamin B12. för att även täcka barnets behov vilket kan ske via berikade livsmedel och/eller kosttillskott (15–16). I de fall där den ammande äter helt växtbaserat och inte har ätit B12-berikade livsmedel eller tillskott under graviditeten bör barnet få vitamin B12 direkt från födseln. Rådgör med läkare. Om föräldrar väljer att ge små barn helt växtbaserad kost är det bra om barnet får bröstmjölk längre än under första levnadsåret, eftersom det då blir lättare att täcka barnets energi- och näringsbehov (17).

Om barnet av olika skäl inte kan få bröstmjölk alls eller i tillräcklig mängd, är industrins bröstmjölksersättning det enda alternativet. BME, antingen gjord av komjölk eller soja, har en sammansättning av näringsämnen som är anpassade till barnets behov. Vanlig BME är i regel komjölksbaserad, vilket även gäller hydrolysat avsedda vid mjölkproteinallergi. Det finns sojabaserad BME, men saknas idag på den svenska marknaden.

När barnet är kring ett år kan de börja äta mer likt övriga familjen. För små barn är dock energi- och näringsbehovet betydligt högre per kilo kroppsvikt än för vuxna. Dessutom orkar barn inte äta lika stora portioner som vuxna. Därför behöver man vara extra uppmärksam så att barnets mat blir tillräckligt energi- och näringsrik. Detta gäller inte minst barn som äter helt eller delvis växtbaserad kost som ofta är mer fiberrik och voluminös samt innehåller mindre energi än en blandkost. För små barn kan mängder fullkorn och fibrer i kosten behöva begränsas till fördel för en större andel energirika livsmedel. Ofta behövs även fler måltider per dag, mer energirika mellanmål samt ibland ytterligare fettberikning.

Genom att följa faktarutan nedan ökar chanserna för ett bra energi- och näringsintag.

När en eller fler livsmedelsgrupper utesluts som vid en helt eller delvis växtbaserad kost kan näringsintaget bli otillräckligt och maten kan sannolikt behöva kompletteras med berikade produkter och ibland även tillskott av ett eller fler näringsämnen. Ta hjälp av dietist för att bedöma behovet. Exempel på bra berikade produkter vid växtbaserad kost är till exempel industritillverkad gröt och välling, tillskottsnäring samt berikad vegetabilisk dryck och ghurt från till exempel havre och soja. Rekommendationen är som för alla barn ett lågt saltintag. Det är dock viktigt att saltet som används är jodberikat.

I dag sätter många likhetstecken mellan vegetarisk kost och en hälsosam kost. Det finns dock många vegetariska hel- och halvfabrikat som är rika på salt och mättat fett och därmed inte mer hälsosamma än sina motsvarande produkter med kött. Det många kanske inte tänker på är att dessa produkter sällan heller bidrar med samma näring som ursprungsprodukterna med till exempel kött, fisk eller mjölk. Ofta är till exempel innehållet av järn och B12 betydligt lägre i de vegetariska alternativen och ofta saknas även berikning av produkterna för att kunna likställas näringsmässigt med ett animaliskt alternativ.

Om den vegetariska maten är hälsosam och näringsrik beror alltså helt på vilka livsmedel som inkluderas och exkluderas, på samma sätt som vid en blandkost. Det är därför bra att granska näringsinnehållet på de produkter som väljs.

Tallriksmodellen

Tallriksmodellen är ett bra hjälpmedel för att få balanserade och näringsrika måltider. Bilden nedan (bild 1) är en tallriksmodell anpassad för vegetariska måltider.

• En del av tallriken består av grönsaker, rotfrukter, frukt och bär
• En del av tallriken består av till exempel potatis, pasta, ris, matgryn, quinoa, couscous, bulgur och bröd.
• En något mindre del av tallriken består av bönor, ärtor, linser, tofu, Quorn, sojabönsprodukter, vegobiffar etc. Vid en lakto-ovo-vegetarisk måltid ingår även ägg, ost, mjölkprodukter.
• Bra fettkällor att använda vid matlagning och vid måltider är: rapsolja och rapsoljebaserade matfetter, vinägrett, nötter och fröer. Fisk är även en god källa till omega-3.

Barn kan få bullrig och lös mage om mycket fibrer och gasbildande livsmedel som kål, bönor, ärter och lök ingår. Om så är fallet kan man prova att minska mängden gasbildande- och fiberrika livsmedel samt finfördela maten mer. Att ge bröd som inte är så fiberrikt samt gröt och välling utan fullkorn kan också lugna magen.

Baljväxter är kända för att vara gasbildande. Adzukibönor, mungbönor och linser brukar vara mindre gasbildande. Groddar är näringsrika och ger sällan problem med magen. Om man kokar torkade bönor finns det också lite knep för att minska den gasbildande effekten; blötläggning och byte av kokvattnet kan hjälpa, liksom att man finfördelar dem väl. Man kan också klämma ur innehållet och slänga skalen. Men framför allt är det viktigt att introducera baljväxter i lugn takt så att barnets mage hinner anpassa sig.

För att växa och utvecklas optimalt behöver barn tillräckligt med energi och näringsämnen. Strikta, ensidiga exklusionskoster bör därför inte ges till barn.

Det finns studier som visar på att barn kan växa långsammare och bli kortare på en helt växtbaserad kost. Det är därför viktigt att följa barns tillväxt noga vid helt växtbaserad kost samt vid andra exkluderande koster, då det kan finnas en ökad risk för otillräckligt intag med påverkan på barns tillväxt, hälsa och utveckling (14, 18).

Bedömning av barns tillväxt

Kosttillskott till barn är komplicerat då det på den svenska marknaden saknas tillskott som är avsedda för de allra minsta barnen. Dessutom kan mängden av vitaminer och mineraler vara väldigt varierande mellan olika fabrikat och det saknas även ett kontrollorgan för den marknaden som säkerställer att innehållet stämmer med information på förpackningen.

Istället får man förlita sig till berikade produkter som berikad gröt och välling samt berikade havre- och/eller sojaprodukter. Det är viktigt att ta till vana att läsa innehållsförteckningar för att säkerställa att produkten verkligen är berikad med för livsmedlet relevanta näringsämnen som till exempel B12, kalcium, D-vitamin och järn. Bra att känna till är att de ekologiska dryckerna endast berikas med D-vitamin. Dietist kan vid behov rekommendera kosttillskott även till mindre barn där det tas hänsyn till specifika behov, dos och säker administrationsväg.

Multivitamineraltillskott

Från 3 års ålder finns både multivitamineraltillskott och en del kosttillskott för enskilda näringsämnen för barn som kan användas som komplement vid behov. Tillskott bör inte sättas in eller tas slentrianmässigt utan bör endast användas efter en nutritionell bedömning och ordination av dietist eller läkare med kompetens inom området. Vid en näringsmässigt fullgod kost, eller vid val av ett tillskott som inte är balanserat för behovet, kan det totala intaget av vissa näringsämnen överskrida rekommendation och riskera att nå toxiska gränser.

Läs mer:

Säkra kosttillskott till konsument - livsmedelsverket.se

Kosttillskott - Kontrollwiki - livsmedelsverket.se

Faktablad_fakta_om-kosttillskott.pdf - livsmedelsverket.se

Vid en helt eller delvis vegetarisk kost finns det några näringsämnen man behöver tänka extra på som vitamin B12, D-vitamin, järn, jod, selen, zink, kalcium, omega-3 (DHA) och protein. Generellt gäller att ju fler livsmedel som utesluts ur kosten desto svårare är det att få till en kost som ger all näring och energi som barn behöver. För att säkerställa näringsintaget är det bra att följa råden i faktaruta ovan. Varje näringsämne har sina specifika funktioner i kroppen och är olika enkla eller svåra att få till ett tillräckligt intag av. Några är även direkt skadliga vid ett för högt intag vilket kan bli en risk vid okontrollerad substituering med till exempel multivitamineraltabletter eller vid intag av flera olika tillskott samtidigt.

Protein

Det är sällan problem att täcka barnets proteinbehov med en växtbaserad kost men om energiintaget blir för litet används proteinet istället som energi vilket då kan påverka tillväxten. Samtliga måltider bör innehålla någon vegetabilisk proteinkälla. Bra vegetabiliska proteinkällor är bönor, ärtor, linser, soja- och ärtprodukter, tofu eller Quorn. Även vegetabilisk dryck, kokt quinoa, spannmålsprodukter, nötter och frön innehåller protein. Barn som äter växtbaserat behöver få proteinrika livsmedel vid flera av dagens måltider. Läs mer om protein på livsmedelsverket.se

Översiktstabell

Gravida och ammande uppmanas av Livsmedelsverket att upplysa både barnmorska såväl som BHV-personal om de äter en helt växtbaserad kost och att de kan vara i behov av att träffa en dietist för att se över näringsintag och få individanpassade råd. Detta är särskilt viktigt om kvinnan och/eller barnet även är allergiskt mot något livsmedel eller om man av andra skäl utesluter flera livsmedel. Då näringsstatus avspeglar sig i bröstmjölken är det av vikt att identifiera om den ammande äter en helt eller delvis växtbaserad kost samt om berikade produkter används i tillräcklig mängd eller substituering sker med nödvändiga kosttillskott i tillräcklig dos. Näringsstatus kan bedömas med hjälp av provtagning.

Läs mer om vegokunskap för gravida och ammande på livsmedelsverket,se

Allt fler väljer idag att äta mer av vegetarisk mat och utbudet av vegetariska alternativ i butik och på restauranger har ökat närmast explosionsartat. Detta är en positiv utveckling både för hälsan och för miljön. En mer växtbaserad kost med mycket grönsaker, baljväxter, frukt, bär, nötter och fröer är associerad med stora hälsofördelar och ett minskat köttätande ger även en mindre klimatpåverkan (1–2). Att barn tidigt erbjuds sådan mat är därför fördelaktigt.

Samtidigt är en uteslutande växtbaserad kost inte näringsmässigt fullvärdig och det krävs berikade produkter, och ibland även tillskott med näringsämnen, för att tillgodose kroppens näringsbehov (3–4). Små barn har dessutom ett högt energi- och näringsbehov per kilo kroppsvikt, vilket ställer höga krav på matens sammansättning och föräldrars kunskap i bland annat näringslära (5). The European Society for Paediatric Gastroenterology Hepatology and Nutrition (ESPGHAN) skriver i sin rapport från 2017 att vegankost endast bör ges till barn under adekvat medicinskt eller nutritionellt överseende och att föräldrar behöver förstå allvaret i riskerna vid bristande följsamhet till de behov av supplementering som kosthållningen innebär (6).

Det är viktigt att barnhälsovården bemöter alla familjer med ett öppet sinne och med respekt (7). Detta gäller även olika val av kost. Majoriteten av dem som väljer att äta helt växtbaserat är väl pålästa, kunniga och lyhörda för barnets behov och lyckas ofta tillgodose barnets nutritionella behov. Det är dock en skillnad på det lilla, växande barnets behov och förälderns egna och där behöver barnhälsovården möta upp och stötta föräldrar för att säkerställa ett fullgott energi- och näringsintag över tid (8–9). Enligt barnkonventionen, artikel 24, ska det säkerställas att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervisning om bland annat näringslära (10).

Referenser - Vegetariska koster