Toalettvanor

Det går att potträna barn redan som spädbarn. Information om goda toalettvanor ska ges senast vid 10 månaders ålder.

För alla

Främjande av goda kiss- och avföringsvanor.


Samtal och information om barns elimination samt påverkansfaktorer för tidig blås- och tarmkontroll.

Undersökande samtal samt kartläggning av risk-och skyddsfaktorer för goda kiss- och avföringsvanor.

För alla vid behov

Uppföljning och insatser om det framkommit problem med kiss- och avföringsvanor.

Fördjupad kartläggning av skydds- och riskfaktorer kring kiss- och avföringsvanor.

• Barnets utveckling
• Fysiologisk avvikelse
• Emotionella och psykologiska aspekter

Tvärprofessionell konsultation och samverkan kring barn och familj med ökade behov kan innefatta hälsobesök och samtal med exempelvis:

• Läkare på BVC/Vårdcentral
• Psykolog för barnhälsovården
• Barnomsorg

För alla vid behov

Ytterligare insatser i samverkan med andra vårdgivare.

Vid urin- eller avföringsläckage kontakt med/remiss till barnläkare/ uroterapeut.

Forskning i dag visar att barn har förmåga att kommunicera behov av att tömma urinblåsa och tarm redan vid födelsen och det går att främja goda toalettvanor och potträna barn redan som spädbarn (1, 2). I västvärlden har tidig potträning rönt intresse under benämningen Elimination Communication (EC) (3).

Allmänt om barns blåsfunktion

Barn som ännu inte pottränats kissar oftare än barn som fått kontroll över blåsan och ibland stoppar de upp i kissandet för att sedan kissa klart i småskvättar. Detta tros bero på en dyskoordination mellan urinblåsan och bäckenbotten när barnet kissar.

Med tiden kissar barnet med ökade volymer och ungefär fem gånger per dag (4,5,6).
Barn som själva kan kontrollera sin urinblåsa, kissar när de vill, inte nödvändigtvis när de behöver och endast i undantagsfall med full blåsa (7). En avslappnad sittställning med stöd för benen underlättar tömning av tarm och blåsa (8).

När ska barnet börja potträna/toaletträna

Genom att BHV-sjuksköterskan informerar föräldrarna om barns elimination och påverkansfaktorer för tidig blås- och tarmkontroll kan goda toalettvanor främjas. Samtal och information bör därför ske senast vid 10 månaders ålder. Detta ger både barn och föräldrar möjlighet till en blöjfri tillvaro. Empowerment stärks och problem som kan uppkomma i samband med blöjanvändning kan förebyggas.

Den forskning som finns i dag säger inte när det är bäst att börja potträna/toaletträna barn. Men det förefaller vara bäst att inte börja alltför sent. Det är känt att barn kan tränas i mycket tidigt ålder genom att föräldrarna observerar barnets vanor. Föräldrarna lär sig också att tolka barnets tecken på behov och hjälper barnet att kissa och bajsa. Denna kommunikation utvecklas efterhand (1, 2, 3, 5).

Oavsett när barn och föräldrar väljer att börja potträningen bör den ske i en positiv, tillåtande atmosfär och när familjen anser sig ha tid och möjlighet. Ett sätt att börja är när barnet kan sitta stadigt, utan stöd på pottan. En annan fördel är att börja under föräldraledigheten eftersom det då blir lättare att skapa en rutin i vardagen. Många föräldrar väntar till sommarmånaderna när barnet behöver ha mindre kläder på sig.

Barn med svårigheter att tömma urinblåsan normalt och/eller med problem med övre urinvägarna eller tarmen kan ha en fördel att börja potträna så tidigt som möjligt (9).

Flera författare anser att toaletträning, efter 32 - 36 månaders ålder, är förknippad med ökad förekomst av problem relaterade till blås- och tarmkontroll (10,11).

Hur barnet kan potträna

Pottan

Det är bra om barnet kan få bekanta sig med pottan tidigt, till exempel genom att provsitta med kläderna på. När barnet sedan får vara utan blöja kan hen få se vad som händer när kisset och bajset kommer ut.

En bra start är att barnet regelbundet sitter på pottan utan tvång att sitta kvar. Bajsar barnet i blöjan kan bajset hällas i pottan efteråt för att få barnet att förstå pottans syfte.

Ett litet barn som inte kan sitta själv kan hållas över toaletten eller handfatet för att kissa (3).

Påminnelser och uppmuntran

Hur intensiv träningen ska vara måste anpassas till barnet och familjens möjligheter. Någon gång per dag till en början kan vara bra för att sedan öka antalet tillfällen efterhand. En stund på pottan vid varje blöjbyte kan vara en annan strategi som till exempel förskolan kan praktisera.

Hitta barnets naturliga eliminationsmönster

Barnet kissar oftast strax efter sömn och efter måltider. Då kan det vara lämpligt att sätta barnet på pottan en stund. Potträning ska vara trevligt och uppmuntran bör i första hand ske för att barnet sitter på pottan och inte bara vid kiss eller bajs i pottan. Föräldrarna kan försöka att göra potträningen till en mysig stund genom att sitta tillsammans med barnet inne på toaletten och till exempel sjunga eller läsa för barnet. Att ha en korg med böcker vid pottan som endast används vid detta tillfälle kan vara bra.

Om barnet är rädd för toaletten eller pottan

Spolningen på toaletten och att bajset eller kisset försvinner kan orsaka rädsla hos barnet. Låt barnet börja med att spola ner en bit toalettpapper. Låt barnet säga "Hej då" till bajset eller kisset när det försvinner, detta kan minska rädslan hos barnet (13). En del barn kan vara rädda för vattnet i toaletten. För att göra det lite mindre skrämmande kan man lägga lite toalettpapper i toaletten innan barnet sätter sig.

Natten

Barnet kan vanligen sluta med nattblöjan efter att hen blivit torr på dagen. För att öka möjligheten att barnet är torr på natten kan man minska mängden välling på kvällen och alltid låta barnet kissa på pottan innan sovdags.

Återfall under potträningen

Det händer att barnet får återfall under potträningen, vilket innebär att barnet till exempel börjar hålla sig när det är bajsnödigt eller vill börja använda blöja igen. Detta kan komma om barnet stressas in i potträning eller om en annan stor förändring för barnet ske samtidigt till exempel syskons födelse eller flytt. Detta är normalt och inget misslyckande men kan upplevas stressande för föräldrar. Det finns då en risk att de kan reagera genom att pressa barnet ännu mer. Rådet är att under en period backa till ett tidigare fungerande steg av potträningen (13).

Om det blir mycket konflikter under potträningen kan det vara bra att ta en paus under några månader för att istället fokusera på andra mer positiva saker och på så sätt öka barnets självförtroende (13). Problem med toaletträning och med blås- och tarmkontroll kan vara stressande för föräldrar och ses som ett misslyckande för barnet (12, 13).

Barn som inte vill bajsa i pottan eller toaletten

Toalettvägran definieras som att under minst en månads tid vägra använda pottan eller toaletten att bajsa i och i stället vilja ha blöja.

En studie visar på att toalettvägran/pottvägran förekommer hos 1 av 5 barn mellan 1,5 - 2,5 år (13). Att pott- och toaletträna barn tidigt verkar kunna minska risken för toalettvägran/pottvägran.

Det verkar inte som att barn som toalettvägrar har högre förekomst av beteendeproblem som till exempel rädslor och problem med humör eller koncentration, än de barn som inte toalettvägrar (14). Däremot är det vanligare med toalettvägran hos barn med yngre syskon och brist på tydlighet i föräldraskap (14).

Hantering av toalettvägran:

  • Lugnande besked till föräldrarna att det är övergående.
  • Behandla förstoppning.
  • Låt barnet bajsa i blöjan en period till.
  • I vissa fall kan regelbunden toalettrutin efter måltid och positiv förstärkning i form av belöningssystem behövas.

Miljöproblem

På 1950-talet var majoriteten barn i västvärlden blöjfria vid 18 månaders ålder. I dag har barn blöjor betydligt längre (6). Senarelagd träning associeras med negativa konsekvenser för hälsa, familj och ekonomi.

Under en period av 2½ år beräknas ett barn i västvärlden som använder blöjor göra av med upp till 5 000 engångsblöjor vilket uppmärksammats som ett miljöproblem (12).

Till toppen av sidan