Samtal om solvanor

Att vistas utomhus i solen har många positiva effekter för barns fysiska, psykiska och sociala hälsa. Till exempel stimulerar solljusets ultravioletta strålning (UV-strålning) produktionen av serotonin, som främjar vakenhet och en positiv sinnesstämning samt bidrar till en god dygnsrytm. Även hudbesvär som exempelvis eksem kan lindras och kroppens produktion av D-vitamin stimuleras (1, 2). Ansikte, armar och händer behöver exponeras för solljus varje dag för att kroppen ska producera D-vitamin. För att uppnå optimala nivåer under tillväxtåren behöver den solinducerade D-vitaminproduktionen kompletteras med D-vitamin via kost och i droppar (2, 3, 4).

Läs mer: D-vitamin

För mycket solljus är skadligt

För mycket solljus är skadligt för barn och de behöver skyddas mot de negativa effekterna. Men det betyder inte att barn ska vara inomhus mer. Om barnet bränner sig i solen, behöver direkt solljus undvikas under några dagar, så att huden får en chans att läka. Detta gäller både om huden är röd och ömmar eller om barnet har fått soleksem. Soleksem yttrar sig som små knottriga, kliande utslag som kan komma en eller någon dag efter solexponering. Soleksem försvinner efter några dagar. Besvären kan lindras med kylbalsam eller kräm med milt verkande glukokortikoider (grupp 1). Vid besvärande sveda kan barnet behöva något receptfritt läkemedel mot smärta. Föräldrarna behöver ha kunskap om hur de fortsättningsvis kan skydda barnet i solen och förebygga att barnet inte bränner sig igen.

Barn under ett år har nästan inget skydd alls mot UV- strålar och bör undvika att vistas i direkt solljus. Bästa skyddet för de yngsta barnen är skugga, kläder och solskyddsmedel.

Skugga

Det är viktigt att se till att det inte blir för varmt i vagnen. Ofta är det bättre att låta barnet ligga på en filt på marken, i skuggan av ett träd eller ett parasoll. Solens strålar reflekteras överallt och även i skuggan kan barnet utsättas för upp till 50 procent av den direkt infallande UV-strålningen.

Kläder

Barnet skyddas genom att bära kläder: långärmat, långa byxor och solhatt. Klädernas solskyddande effekt påverkas av hur tätt vävt tyget är. De flesta kläder har en solskyddsfaktor mellan 20 och 30.

Solskyddsmedel

De yngsta barnens hud behöver i första hand skyddas från solen med skugga och kläder. När detta inte är möjligt kan oskyddad hud på mindre delar av kroppen, så som ansikte och händer, smörjas in med solskyddsmedel. Om solskyddsmedel används ska de vara särskilt anpassade för barn med partikulära filter och med solskyddsfaktor mellan 30 och 50+.

Läs mer: Solskyddsprodukter - Läkemedelsverket

Skugga, kläder, solglasögon och solskyddsmedel är det bästa skyddet mot sol även för barn över ett år.

Skugga

Även för de äldre barnen är skuggan den tryggaste lekplatsen, framför allt mellan klockan 11 och 15, då solen är som starkast. Genom att planera barns utemiljö i trädgårdar, parker och på förskolor, med spännande lekställen i skuggan, kan exponeringen för UV-strålningen minska.

Kläder

Huden skyddas bäst mot solen av kläder. T-shirt och solhatt skyddar barnet mot UV-strålar vid bad. Det finns UV-skyddskläder som märks med så kallade UPF-värden, där ett värde på 40+ ger ett bra skydd mot solen.

Solglasögon

Solglasögon med UV-skydd rekommenderas för att skydda barnets ögon som är extra känsliga. Läs mer under stycket ”UV-strålningens negativa effekter”.

Solskyddsmedel

Solskyddsmedel ska ses som ett komplement till kläder och används till de delar av kroppen som inte täcks helt. Inget solskyddsmedel kan ge fullständigt skydd då alla produkter släpper igenom en del av strålningen. Solskyddsmedlet som används till barn ska ha hög solskyddsfaktor, mellan 30 och 50+ och bör vara vattenresistent. Barn upp till 2 års ålder bör använda solskyddsmedel med partikulära filter.

Första insmörjningen bör göras på morgonen alternativt 30 minuter innan utgång och upprepas under dagen, även molniga dagar. Även läppar, öron samt hand- och fotryggar behöver smörjas in. För att uppnå optimalt skydd behövs rikligt med solskyddsmedel.

Läs mer: Solskyddsprodukter - Läkemedelsverket

Barn vistas ofta utomhus i olika miljöer såsom förskolor, skolor, hemområden, lekplatser och badplatser, där de utsätts för UV-strålning. Miljöåtgärder som ökad tillgång till skuggiga ytor är särskilt verkningsfulla för att främja solskydd i vardagen (5). På stranden kan det vara svårt att hitta skugga mitt på dagen och då kan det vara bra med besök på morgonen eller under kvällstid. Parasoll och UV-tält kan bidra med skydd. Skugga i lekmiljöer med exempelvis gungställning, sandlåda och studsmatta kan skapas genom växtlighet, segelduk eller flyttbara solskydd. En riktlinje kan vara att halva himlen över barnets lekplats ska skuggas av solskydd när solen är som starkast (6).

Barn i förskoleåldern kan lära sig om solskydd via lek och sånger, men behöver vuxnas stöd för att omsätta kunskapen i praktiskt beteende. Förskolepersonal spelar därför en viktig roll som förebilder och för att skapa skyddande miljöer. UV-index kan användas som ett verktyg för att kommunicera risker och rekommendera åtgärder (7).

Läs mer: UV-index idag - Strålsäkerhetsmyndigheten

Ungefär hälften av en persons totala UV-exponering fram till 60-års ålder sker under barndom och ungdom. Det är därför avgörande att etablera solskyddsbeteenden tidigt i livet (8).  

Föräldrars kunskap och attityder till solbränna påverkar i vilken omfattning barn utsätts för UV-strålning (9–11). Högre utbildning och medvetenhet om solskydd, som att undvika solen mitt på dagen, minskar barns solexponering (10). Föräldrar som ser sig som förebilder använder oftare solskydd (9).

Även om många föräldrar känner till rekommendationerna om solskydd, används de inte alltid konsekvent, särskilt om solbränna ses som ofarligt (7). Barnhälsovården har en viktig roll i att informera och samtala med föräldrar om sunda solvanor. Genom samtal kan personalen öka medvetenheten och hjälpa till att skydda barn mot skadlig UV-strålning för att förebygga hudcancer (10).

Samtalen behöver utgå från ett personcentrerat förhållningssätt och hälsofrämjande principer för att stärka health literacy och empowerment (12). Ta gärna stöd av avsnittet Hälsosamtal och hälsovägledning om levnadsvanor.

Råd för samtal om sol:

• Utforska vad föräldrarna känner till om barn och sol. ”Vad tänker ni om solen och solskydd för ert barn?”
• Reflektera kring det som föräldrarna säger och ge positiv feedback. ”Jättebra att ni använder solskyddsmedel. Hur tänker ni om andra sätt att skydda barnet?”
• Fråga vid behov om du får berätta mer om barn och sol och hur barnet kan skyddas från att bränna sig. ”Går det bra att jag ger ytterligare tips på hur barnet kan skyddas?”
• Avsluta samtalet genom att sammanfatta vad som sagts.

Förslag på lämpliga tillfällen att samtala om barn och sol:

• vid lämpligt hälsobesök under barnets första levnadsmånad, gärna där bägge föräldrarna deltar
• vid hälsobesök vid 8–12 månaders ålder
• vid hälsobesök under förskoleåldern
• i föräldragrupp i samband med samtal om levnadsvanor.
• inför sommaren, inför familjens utlandssemester eller skidsemester.

UV-strålning delas in i tre typer: UVA, UVB och UVC. UVC blockeras helt av ozonlagret och når inte jordytan, medan UVA (långvågig UV-strålning) och UVB (kortvågig UV-strålning) når jordytan i varierande grad. UVA tränger djupt ner i huden och bidrar till hudens åldrande. UVB når ytligare hudlager och kan orsaka solbränna. UV-strålningen är starkast mitt på dagen (klockan 11–15), särskilt under sommarhalvåret och ju närmare ekvatorn man befinner sig (6). Reflektion från olika ytor som vatten, sand och snö förstärker UV-exponeringen (13) och gör att man kan bränna sig även på vintern, i skugga och vid molnigt väder. Om det är molnigt släpps UV-strålning igenom, även om tjocka moln kan dämpa den till låga nivåer (6).

Hudcancer

Barn får inte hudcancer, bortsett från några enstaka fall av hudcancer hos tonåringar (6). Men överexponering för UV-strålning, särskilt i barndomen, är en riskfaktor för hudcancer längre fram i livet (13, 14). Barn har känsligare hud än vuxna, tunnare hudbarriär och mindre pigment, vilket gör dem mer sårbara. De som har ljus hy, rött eller blont hår och ljusa ögon löper högre risk (8,13). Intensiv och upprepad UV-exponering i barndomen ökar risken för hudcancer som malignt melanom och basalcellscancer, medan långvarig ackumulerad exponering främst kopplas till skivepitelcancer (7,8,13). 

Barns ögon

Barns ögon är mer känsliga för UV-strålning än vuxnas då linsen är klarare och pupillen släpper in mer ljus till näthinnan. Ofta tillbringar dessutom barn mycket tid utomhus. Den skadliga effekten av UV-strålning är ackumulerande och det är därför särskilt viktigt att skydda unga människors ögon. Ögonen exponeras för UV-strålning hela dagen och året runt även på molniga dagar. Effektiva skyddsmedel är att använda solhatt och CE-märkta solglasögon med UV-skydd för att minska risken för komplikationer av UV-strålning senare i livet (15).  

Referenser - Barn och sol