Könsstympning av flickor

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Enligt konventionen om barnets rättigheter och WHO ska traditionella sedvänjor som är skadliga för barn avskaffas. I Sverige har ledare inom de flesta trossamfund gemensamt tagit avstånd från könsstympning i alla dess former.

För alla

Identifiera barn i risk för kvinnlig könsstympning.

För alla vid behov

Riktade hälsosamtal med alla familjer som kommer från ett land där könsstympning förekommer.

  • Information om lagstiftning.
  • Information om följder av könsstympning.
  • Barnkonventionen om barns rättigheter.

 

Fördjupad kartläggning av skydd- och riskfaktorer.

  • Kunskap och attityder.
  • Tecken på utsatthet.

Identifiera symtom på könsstympning och eventuell undersökning av genitalier.

För alla vid behov

Remiss till barnklinik alternativt specialistmottagning.

 

Anmälan enligt Socialtjänstlagen vid kännedom eller misstanke om att en flicka riskerar att bli könsstympad eller om flickan blivit könsstympad efter migration till Sverige.

Definition och förekomst

WHO definierar och klassificerar kvinnlig könsstympning enligt följande:

Kvinnlig könsstympning omfattar alla kirurgiska ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan påverkan på de kvinnliga könsdelarna av kulturella eller andra icke medicinska skäl (1).

Åldern då ingreppet utförs kan variera men vanligast är 4-14 år. I vissa geografiska områden kan det ske redan i spädbarnsåldern. Vilken typ av ingrepp, vem som utför det samt anledningen till att det görs varierar mellan olika länder. Det kan även se olika ut inom samma land. (1,2,3,4 ).

Socialstyrelsen har uppskattat att cirka 38 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha blivit utsatta för könsstympning varav 7000 beräknas vara under 18 år (11). Enligt samma kartläggning beräknades 19 000 flickor vara i risk för att att utsättas för könsstympning (11). Uppskattningen är dock grov och det kan röra sig om ett stort mörkertal. Antalet flickor som är bosatta i Sverige och som utsattas för könsstympning till exempel vid utlandsresor är okänt (1).

Barnets rättigheter

Alla barn har rätt att växa upp i trygga förhållanden utan våld, övergrepp och försummelse, utnyttjande av eller traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa och utveckling. Barnrättsperspektivet innebär åtgärder som förverkligar barnets mänskliga rättigheter, innefattande samhällets stöd till barn som är utsatta eller riskerar att utsättas för brott (7, 8, 9, 10).

Enligt konventionen om barnets rättigheter och WHO ska traditionella sedvänjor som är skadliga för barn avskaffas. I Sverige har ledare inom de flesta trossamfund gemensamt tagit avstånd från könsstympning i alla dess former (1, 3).

Läs mer  Barnhälsovårdens roll och ansvar

Svensk lagstiftning

Kvinnlig könsstympning i alla former är förbjudet enligt svensk lag 1982:316. Det är också olagligt att resa med flickan utomlands för att där utföra könsstympning. I flera av de länder där könsstympning förekommer idag är det förbjudet enligt lag.

Könsstympning får inte utföras oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet. Personer som är bosatta i Sverige kan sedan 1999 dömas även om brottet begås utomlands Straffansvar för underlåtenhet att förhindra könsstympning infördes år 2015 (1).

Förebyggande arbete inom barnhälsovården

Barnhälsovården träffar i stort sett alla barn mellan 0 och 6 år och har därmed en unik möjlighet att förebygga och identifiera övergrepp som könsstympning av flickor. Målsättningen med det förebyggande arbetet ska vara att barn och unga inte utsätts för könsstympning samt att tillgodose de utsattas rätt till adekvat stöd och vård.

Webbutbildning om könsstympning från Socialstyrelsen

Identifiera barn i risk

Barnhälsovården ska arbeta riktat med barn och familjer som kommer från länder där könsstympning förekommer samt identifiera flickor som riskerar att utsättas eller som redan har blivit utsatta för könsstympning (1, 2).

Flickor i riskgrupp

  • Familj har bakgrund från ett land där könsstympning förekommer.
  • Mamma eller syskon är utsatta för könsstympning.
  • Vårdnadshavare är positiva eller ambivalenta till ingreppet (1).

Tecken på att flickan är i risk att utsättas

  • Flickan/familjen berättar att hon/de ska resa utomlands.
  • Flickan/familjen berättar att flickan ska firas på något sätt (1).

UNICEF karta Andel kvinnor i ålder 15-49 år som genomgått könsstympning.pdf

Hälsofrämjande samtal med vårdnadshavare

Frågan om kvinnlig könsstympning tas upp aktivt med alla familjer i riskgrupp, vid inskrivning samt återkommande samtal vid besök inom barnhälsovården 0 till 5 år.

Genom att ge föräldrar stöd och kunskap inom området kan barnets rätt till en god hälsa och utveckling främjas. Detta sker genom att skapa en god relation till vårdnadshavarna som bygger på tillit och respekt med barnets bästa i fokus. Men strävan efter att etablera ett gott samarbete med familjen får inte gå före målet att skydda och stödja barnet.(2).

För att kunna förebygga, uppmärksamma och identifiera könsstympning ska hälsosamtalet utgå från den enskilda förälderns kunskap och behov. I samtalet behöver skydds- och riskfaktorer synliggöras.

Förslag på insatser inom barnhälsovården

När

Insats
Innan
hembesöket
Ta vara på eventuell information i överföring från MHV
Vid någon av de första kontakterna med BVC till exempel första hembesöket. Helst med båda föräldrar.
Ta upp och lämna information till alla föräldrar med anknytning till land där könsstympning förekommer.
Somatisk undersökning av genitalia enligt BHV programmet.
Teambesök
Somatisk undersökning av genitalia enligt BHV programmet. Ta upp och lämna information till alla föräldrar med anknytning till land där könsstympning förekommer.
Inför resa till hemlandet Erbjud underskrivet intyg med information om att könsstympning är olagligt i Sverige. 
Vid indikation om att barnet kommer att könsstympas vid resa ska anmälan till socialtjänsten genomföras.
Överföring till elevhälsan Relevant information rapporteras till elevhälsan enligt lokal rutin.
Om juridiska ombud önskar intyg Remiss till specialistmottagning.

I Västra götalandsregionen har man tagit fram översättningar på intyg vid risk för könsstympning.

I samtalet bör man förmedla kunskap/kännedom om dessa faktorer.

  • Lagstiftning mot könsstympning.
  • Hälsoproblem som könsstympning kan leda till.
  • Att könsstympning inte är en religiöst påbjuden sedvänja.
  • Kvinnor och barns rättigheter.
  • Vetskap om att i det nya hemlandet är könsstympning inte norm, och inte förknippad med till exempel social status, sexualitet ellergiftermål.
  • Samhällets stöd av elimination av könstypning (11).
  • Att alltfler föräldrar väljer att gå ifrån traditionen i de flesta länder.

Förslag på formulering vid samtal om könsstympning

- Kvinnlig könsstympning är vanligt i X (=land där barnet har sitt ursprung) – hur ser ni på det?

- Jag ser i förlossningsjournalen att mamma är klippt/skuren/ har genomgått könsstympning – hur tänker ni om det och kring er dotter i framtiden?

Tolksamtal

Tänk på att språksvårigheter och kulturella missförstånd kan förekomma och därför ska en auktoriserad tolk alltid användas till familjer som inte talar svenska. Vid könsstympning är det extra viktigt att tolken inte är känd av familjen och att inte släktingar eller vänner tolkar.

Orosanmälan till socialtjänsten

Vid indikation om att en flicka riskerar att utsättas, eller har utsatts efter att familjen kommit till Sverige, för könsstympning ska en anmälan till socialtjänsten genomföras.

Orosanmälan till socialtjänsten

Hälsoundersökning enligt barnhälsovårdsprogrammet

I de somatiska hälsoundersökningarna vid teambesöken inom barnhälsovården ingår undersökning av genitalia. Utöver dessa tillfällen undersöks barnet vid symptom från urinvägar och underlivet eller annan misstanke om könsstympning. Det är viktigt att ha i åtanke att bedömningen är mycket svår och att frånvaro av uppenbara skador i underlivet inte utesluter könsstympning.

Vid misstanke om att könsstympning genomförts bör barnet därför även remitteras till Barnklinik/specialistmottagning.

Flickor som har blivit könsstympade

Flickor som har blivit utsatta för könsstympning ska remitteras för läkarundersökning på barnklinik/specialistmottagning. Det är viktigt att ett redan traumatiserat barn inte utsätts för upprepade undersökningar av personer utan adekvat kompetens.

Dokumentation

I barnhälsovårdsjournalen ska samtal, given information, hälsoundersökning och behov av insatser dokumenteras. Dokumentation är ett viktigt underlag för att förhindra, utreda och fastställa könsstympning.

Konsekvenser av könsstympning

Könsstympning innebär ett allvarligt ingrepp i en flickas psykiska och fysiska integritet. Både det akuta ingreppet och de långsiktiga konsekvenserna av könsstympning kan vara förenade med stort fysiskt och psykiskt lidande. Det finns inga medicinska fördelar med könsstympning och ingreppet utgör ett trauma för barnet och kan medföra irreversibla och permanenta skador på könsorganen.

Många flickor lider dagligen av smärta och av andra konsekvenser av könsstympning i vardagliga situationer. Senare i livet kan könsstympning också försvåra och öka riskerna vid förlossning för både modern och barnet som föds

Könsstympning av flickor kan orsaka:

  • Kraftig blödning, kan leda till dödsfall.
  • Infektioner.
  • Svårigheter med att kissa inklusive smärta och att urinen inte kan rinna fritt.
  • Svårigheter med menstruationen inklusive smärta och att blodet inte kommer ut.
  • Andra smärttillstånd i könsorganen.
  • Försämrad sexuell hälsa.
  • Svårigheter att genomgå medicinska undersökningar.
  • Komplikationer vid förlossning som kan utgöra livsfara, framför allt om den inte sker på modern förlossningsavdelning.

 

Till toppen av sidan