Barn och sol

I HEMMET

Barn mår bra av solljus, frisk luft, att leka och att röra sig ute i naturen. Här ges råd om vistelse i solen, solkräm, betydelsen av solljus och tips om barnet bränner sig.

Barn och man leker i vattnet i solen. Bild.
Vatten reflekterar tio procent av solens strålar. T-shirt och solhatt skyddar mot UV-strålar.

Solljus

Barn och man leker i vattnet i solen. Bild.
Vatten reflekterar tio procent av solens strålar. T-shirt och solhatt skyddar mot UV-strålar.

I solljus ingår ultraviolett strålning, UV-strålning. Den delas in i olika kategorier baserade på våglängd:

  • UVA
  • UVB
  • UVC

All UVC absorberas i atmosfären medan UVA och UVB i varierande grad når jordytan. Både UVA och UVB påverkar oss och vår hud på olika sätt. Mängden UV-strålning som når jordytan är högre i södra Sverige än i norra och styrkan beror på solhöjd, ozonskiktets tjocklek och hur molnigt det är. Mest strålning får vi när solen står som högst, mellan klockan elva och tre på eftermiddagen och på sommaren. Ju närmare ekvatorn desto starkare är UV-strålningen. Vatten reflekterar tio procent av solens strålar, sand 25 procent och snö 80 procent, vilket innebär att utsattheten för strålning är ökad vid vistelse på stranden eller vid skidåkning (1, 2, 3).

Hälsoeffekter

För lite sol är inte bra för hälsan (4). Bästa sättet att skydda barn i solen är att se till att de inte bränner sig, vilket inte betyder att de ska vara inomhus mer. Sol, värme och ljus har positiv påverkan på hälsan som exempelvis på sinnesstämningen, eksem som förbättras, liksom att UV-strålningen sätter i gång processer i huden som gör att kroppen bildar vitamin D.

Exponering av solstrålar i ansikte, på armar och händer varje dag behövs för bildandet av D-vitamin. Under sommarhalvåret har solljuset bäst effekt. Under vinterhalvåret, och framför allt i norra Sverige som har färre antal soltimmar, är det svårt att få tillräckligt med solljus för att täcka D-vitaminbehovet. För att uppnå optimala nivåer av vitamin D framför allt under tillväxtåren behöver den solinducerade D-vitaminproduktionen kompletteras med D-vitamin via kost och i droppar (5, 6, 7).

UV-strålningen har också skadliga effekter. Den kan ge brännskador och påverka arvsanlagen i hudens celler, vilket på sikt kan orsaka hudcancer (3, 8). Det är sällsynt att barn under 15 år får hudcancer. Den allvarligaste formen, malignt melanom, orsakas dock främst av brännskador under barndomen även om den utvecklas först flera decennier senare.

Det finns en stark koppling mellan att bränna sig som barn och risk för insjuknande i hudcancer som vuxen (8, 9, 10). Barn utgör en särskild riskgrupp för UV-strålningens negativa effekter då deras hud är känsligare, tunnare och har mindre mängd pigment än vuxnas. De som har ljus hudton eller lätt får fräknar, de med röd eller blond hårfärg och blå, grön eller grå ögonfärg har högre risk (8, 9, 11).

Barns ögon är mer känsliga för UV-strålning än vuxnas då linsen är klarare och pupillen släpper in mer ljus till näthinnan. Ofta tillbringar dessutom barn mycket tid utomhus. Genom att använda solhatt och CE-märkta solglasögon med UV-skydd minskar risken för komplikationer av UV-strålning senare i livet (11, 12).

En hög procent av den sammanlagda solexponeringen under en livstid sker före 18 års ålder (8, 10). Spädbarn och småbarn har inte själva förmågan att skydda sig mot solen utan är beroende av vuxnas omvårdnad. Hur barnet skyddas mot solen påverkas av föräldrarnas kunskap och uppfattning om cancerrisk och syn på användning av solskydd (13, 14).

Att grunda sunda solvanor genom olika förebyggande insatser i barndomen kan minska risken för framtida insjuknande i hudcancer (15). Barnhälsovården har en viktig uppgift i att främja hälsosamma solvanor genom samtal och vägledning vid hälsobesök. Även förskolans och skolans utemiljö har visat sig ha stor betydelse för hur mycket UV-ljus som barn exponeras för (16, 17). Strålsäkerhetsmyndigheten har därför tagit fram särskilda råd gällande barns utemiljö (18).

Solråd för barn under ett år

De yngsta barnen har nästan inget skydd alls mot UV- strålar och bör undvika att vistas i direkt sol. Bästa skyddet för de yngsta barnen:

  • Skugga: Det är viktigt att se till att det inte blir för varmt i vagnen. Ofta är det bättre att låta barnet ligga på en filt på marken, i skuggan av ett träd eller ett parasoll. Solens strålar reflekteras överallt och även i skuggan kan barnet utsättas för upp till 50 procent av den direkt infallande UV-strålningen.
  • Kläder: Barnet skyddas genom att bära kläder; långärmat, långa byxor och solhatt. Klädernas solskyddande effekt påverkas av hur tätt vävt tyget är. De flesta kläder har en solskyddsfaktor mellan 20 och 30.
  • Solskyddsmedel: De yngsta barnens hud behöver i första hand skyddas från solen med skugga och kläder. När detta inte är möjligt kan oskyddad hud på mindre delar av kroppen så som ansikte och händerna smörjas in med solskyddsmedel. Om solskyddsmedel används ska de vara särskilt anpassade för barn med partikulära filter och med solskyddsfaktor mellan 30 och 50 (8, 19, 20, 21).

Solråd för barn över ett år

Bästa skyddet för barn över ett år:

  • Skugga: Även för de äldre barnen är skuggan tryggaste lekplatsen, framför allt mellan elva och tre på eftermiddagen, då solen är som allra starkast. Genom att planera barns utemiljö i trädgård, parker och på förskolor med spännande lekställen i skuggan kan exponeringen för UV-strålningen minska.
  • Kläder: Huden skyddas bäst mot solen av kläder. T-shirt och solhatt skyddar barnet mot UV-strålar vid bad. Det finns också UV-skyddskläder som märks med så kallade UPF-värden, där ett värde på 40+ ger ett bra skydd mot solen. Solglasögon med UV-skydd rekommenderas för att skydda ögonen.
  • Solskyddsmedel: Solskyddsmedel ska ses som ett komplement till kläder, där de inte täcker fullt ut. Ingen solskyddskräm kan ge fullständigt skydd då alla produkter släpper igenom en del av strålningen. Solskyddsmedlet som används till barn ska ha hög solskyddsfaktor, mellan 30 och 50 och vara vattenresistent. Första insmörjningen ska göras på morgonen alternativt 30 minuter innan utgång och upprepas under dagen, även molniga dagar. Även läppar, öron samt hand- och fotryggar behöver smörjas in. För att uppnå optimalt skydd behövs rikligt med solskyddskräm. Barn upp till två års ålder bör använda solskyddsmedel med partikulära filter (8, 19, 20, 21).

Solskyddskrämens innehåll

Inom EU finns bestämmelser för vilka krav som en solskyddskräm ska leva upp till för att få säljas samt rekommendationer för märkningen (21, 22). En solskyddskräm ska vara godkänd enligt EU-standard och innehålla:

  • UV-filter
  • Vatten
  • Olja
  • Fuktbindare
  • Emulgatorer
  • Konserveringsmedel

SPF (International Sun Protection Factor) står för solskyddets effektivitet och är teoretiskt ett mått på hur lång tid man kan utsättas för UV-strålar jämfört med om man inte har något solskydd alls. SPF uttrycker skyddet mot rodnad, inte skyddet mot cancer (21, 22).

Det som påverkar val av solskyddsfaktor är ålder, hudtyp, på vilken breddgrad samt tid på dygnet exponering sker. Barn rekommenderas att använda en solskyddskräm med hög eller mycket hög faktor 30-50+. För att uppnå det skydd som faktorantalet på solskyddskrämen anger krävs upprepade och rikliga smörjningar under dagen. Nytt solskyddsmedel bör införskaffas varje år.

Det finns olika typer av UV-filter i solskyddskrämer:

  • De partikulära filtren (kallades tidigare fysikaliska) reflekterar UV-ljuset, absorberas inte av kroppen utan lägger sig som en vit skyddande hinna på huden. Eftersom filtret inte absorberas av kroppen minskar risken för kontaktallergi. Solskyddskrämer med denna typ av filter är de som rekommenderas till de yngsta barnen.
  • Ett kemiskt filter är ett organiskt ämne som absorberar och omvandlar UV-ljus till infraröd strålning. Det kemiska filtret löser sig lätt i produkten och gör den lätt att smörja in.
  • En solskyddskräm med kombination av partikulära och kemiska filter kan användas till äldre barn som av kosmetiska skäl inte vill ha en kräm som ger vit färg på huden men med mindre mängd kemiskt filter som absorberas av kroppen.

Det anses numera säkert och är tillåtet i EU med zinkoxid i nanoform eller icke-nanoform i en halt upp till 25 procent som UV-filter i solskyddsprodukter. Observera att exempelvis Idomin, Zinkpasta eller Zinksalva inte är avsedda som solskydd och avråds av Läkemedelsverket att användas för detta ändamål då deras solskyddande effekt inte har testats (21, 22).

Om barnet bränner sig

Om barnet bränner sig i solen behöver direkt solljus undvikas under några dagar så huden får en chans att läka. Detta gäller både om huden är röd och ömmar eller om barnet fått soleksem. Soleksem yttrar sig som små knottriga, kliande utslag som kan komma en eller någon dag efter solexponering. Ofta uppkommer det i början av solsemestern och försvinner efter några dagar.

Besvären kan lindras med kylbalsam eller kräm med milt verkande glukokortikoider (grupp 1). Vid besvärande sveda kan barnet behöva något receptfritt läkemedel mot smärta. Föräldrarna behöver ha kunskap om hur de fortsättningsvis kan skydda barnet i solen och förebygga att barnet inte bränner sig igen.

Solsting

Solsting (23) innebär en överhettning av kroppen. Den kan orsakas av att man bränt sig kraftigt i solen, har vätske- eller saltbrist och att kroppens temperatur ökar på grund av bristande temperaturreglering. Barn får solsting oftare än vuxna då deras förmåga att reglera kroppstemperaturen är sämre.

Symtom vid solsting kan vara:

  • Yrsel
  • Huvudvärk
  • Förvirring
  • Slöhet
  • Kräkningar
  • Diarré
  • Hög kroppstemperatur
  • Kramper
  • Svimning

Om barnet får symtom på solsting är det viktig att hen kommer i skugga och helst i kylig omgivning. Barnet kan baddas med kylda handdukar, behöver vila och dricka mycket; gärna vätskeersättning. Oftast återhämtar barnet sig relativt fort och mår som vanligt igen efter något dygn.

Vid tecken på nedsatt eller upphävd svettproduktion (blossande röd och torr hud), vid mycket blåsor eller sårbildning i huden ska hen bedömas av läkare.

Om barnet inte ger kontakt, har hög feber eller andra kvarstående symtom ska sjukvård uppsökas akut. Föräldrarna behöver ha kunskap om hur de fortsättningsvis kan skydda barnet i solen och förebygga solsting. Barnet får aldrig, ens för en kort stund, lämnas ensamt i bilen en varm sommardag (23).

Samtal om sol och solvanor

Barnhälsovården når näst intill samtliga barn 0-6 år och deras föräldrar, under de mest riskfyllda åren avseende UV-strålning. Detta gör barnhälsovården till en betydelsefull, hälsofrämjande arena för samtal om olika faktorer som påverkar hälsan. Samtalen behöver utgå från ett personcentrerat förhållningssätt och hälsofrämjande principer för att stärka health literacy och empowerment (24, 25).

  • Utforska vad föräldrarna känner till om barn och sol.
  • Reflektera kring det föräldrarna säger och ge positiv feedback.
  • Fråga vid behov om du får berätta mer om barn och sol och hur barnet kan skyddas från att bränna sig.
  • Avsluta samtalet genom att sammanfatta vad som sagts.

Förslag på lämpliga tillfällen att samtala om barn och sol:

  • Vid lämpligt hälsobesök under barnets första levnadsmånad, gärna där bägge föräldrarna deltar.
  • Vid hälsobesök vid 8-12 månaders ålder.
  • Vid hälsobesök under förskoleåldern.
  • I föräldragrupp i samband med samtal om levnadsvanor.
  • Inför sommaren, inför familjens utlandssemester eller skidsemester.

Informationsmaterial och pedagogiskt stöd att beställa, skriva ut, visa och diskutera vid enskilda hälsobesök och/eller i föräldragrupp:

Till toppen av sidan