Metoder och riktlinjer

Enskilda föräldrasamtal

Beskrivning av metoden och samtalsguider. Ett enskilt samtal till pappan eller den icke födande föräldern ska erbjudas när barnet är mellan 3-5 månader.

För alla

För alla vid behov

För alla

Alla föräldrar bjuds in till gemensamma besök vid första hembesöket samt vid 1-3 veckor på BVC. 


Pappa/icke-födande förälder erbjuds ett enskilt föräldrasamtal vid 3-5 månader. Syftet är att erbjuda föräldrastöd och etablera kontakt. Samtalet utgår från förälderns behov.


Informera om möjligheten att rådfråga och söka stöd inom BHV vid behov.


Bjud in föräldern till kommande besök i BHV-programmet.


Bedöm behov för eventuell vidare insats.

 

För alla vid behov

Vid behov av extra stöd erbjuds föräldrastöd hos BHV-sjuksköterska.


Om föräldern har tecken på psykisk påfrestning enligt punkten "Du själv" i samtalsguiden; ställs Whooleyfrågorna. Om någon av dessa besvaras jakande erbjuds EPDS-formuläret vid samma eller ett uppföljande besök. Vid behov erbjuds föräldrastöd hos BHV-sjuksköterska.


Whooley-frågorna ska också ställas om den födande föräldern har psykisk ohälsa, till exempel har fallit ut på EPDS.


Konsultation och handledning för BHV-sjuksköterskan med MBHV-psykolog.

För alla vid behov

Remiss till MBHV-psykolog, spädbarnsverksamhet, läkare på
vårdcentral eller till psykiatrin. 


Kontakt med socialtjänsten vid behov.

Besök som ingår i barnhälsovårdsprogrammet

Alla besök på BVC är till för barnets båda föräldrar. I barnhälsovårdsprogrammet ingår specifikt två gemensamma besök för föräldrarna, samt ett enskilt föräldrasamtal för varje förälder. De gemensamma besöken ger sjuksköterskan möjlighet att lära känna föräldrarna och att få deras förtroende.

De är därmed viktiga som grund för den fortsatta kontakten och för de enskilda föräldrasamtalen. Vid de gemensamma föräldrasamtalen är barnet med medan föräldern avgör om barnet ska delta vid de enskilda föräldrasamtalen.

  1. Första hembesök med båda föräldrarna.
  2. Besök på BVC vid 1-3 veckor med båda föräldrarna.
  3. Enskilt föräldrasamtal med EPDS för mamman vid 6-8 veckor.
  4. Enskilt föräldrasamtal med pappan/icke-födande förälder vid 3-5 månader.

Första hembesök med båda föräldrarna

Det första hembesöket genomförs med båda föräldrar och erbjuds till familjer med ett nyfött barn, oavsett om familjen har barn sedan tidigare. Hembesöket erbjuds på en tid när båda föräldrarna är hemma. 

Att använda vid detta besök:

Besök på BVC vid 1-3 veckor med båda föräldrarna

Båda föräldrar bjuds också in för ett gemensamt besök på BVC vid 1-3 veckor. Syftet är att föräldrarna ska bli bekanta med BVC:s lokaler och BHV-sjuksköterskan ska lära känna föräldrarna och ha möjlighet att erbjuda föräldrastöd.

Att använda vid detta besök:

Enskilt föräldrasamtal med EPDS för mamman vid 6-8 veckor

Det enskilda föräldrasamtalet med mamman som fött barnet erbjuds vid 6-8 veckor. Mamman screenas då för postnatal nedstämdhet med instrumentet EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale).

Att använda vid detta besök:

Enskilt föräldrasamtal med pappan/medföräldern

Det enskilda föräldrasamtalet med pappa/medföräldern erbjuds vid 3-5 månader.

Att använda vid detta besök:

Samtalsguiderna finns översatta till flera språk, se längre ner i denna text.

Alla föräldrar är viktiga för barnets utveckling

Ett av barnhälsovårdens grundläggande uppdrag är att ge stöd i föräldraskapet (1). Föräldrarna utgör barnets viktigaste miljö och deras engagemang påverkar barnets hälsa och utveckling i både kort och långt perspektiv.

Ett engagerat föräldraskap hos en pappa/icke-födande förälder har, på samma sätt som hos en mamma, betydelse för snart sagt alla aspekter av barnets utveckling, såsom deras välbefinnande och sociala, känslomässiga, beteendemässiga, språkliga och kognitiva förmåga samt för framtida skolresultat (2-5).

Positivt engagemang, värme och lyhördhet, liksom ansvarstagande, gränssättning och beskydd, är viktiga aspekter av föräldraskapet (3). De föräldrakvaliteter som är gynnsamma för barn är desamma, oavsett förälderns kön eller om föräldrarna är sam- eller olikkönade.

Delaktighet i den tidiga omvårdnaden ökar föräldrars benägenhet att engagera sig i barnet över tid (4). De attityder som nyblivna föräldrar möter under graviditeten och på BVC har betydelse för deras engagemang och delaktighet i föräldraskapet (4-6).

Bekräfta pappans/icke-födande förälders betydelse

Genom att bekräfta betydelsen av pappans eller icke-födande förälders föräldraroll kan BHV-personalen bidra till att öka barns förutsättningar för ett engagerat föräldraskap från båda föräldrar. Förutsättningarna för barnhälsovården att etablera relationer till föräldrarna är särskilt goda under barnets första tid. Det är därför lämpligt att bjuda in barnets båda föräldrar till besöken på BVC.

Att ha ett inkluderande förhållningssätt och att rikta sig till båda föräldrar är viktigt vid alla möten med familjer. Att hälsa, ha ögonkontakt och samtala med varje förälder får dem att känna sig välkomna och bekräftar dem som betydelsefulla i sitt föräldraskap.

En nyligen publicerad litteraturöversikt om pappors syn på föräldrastöd från BHV inkluderade 62 studier och mer än 11 000 pappor (7). Översikten visade att pappor vill få kunskap om det späda barnet och dess omvårdnad och att föräldrastöd kan ha större relevans för pappor än för mammor, eftersom män oftare har mindre socialt nätverk som föräldrar (7).

Fokus på mamman i föräldrastödet kan också bidra till att reproducera traditionella könsroller hos föräldrarna genom ett underliggande budskap om att mamman är den som förväntas ta hand om barnet och dess vård.

Nedstämdhet hos föräldrar

Under övergången till föräldraskapet påverkas såväl pappan som mamman psykologiskt och barnets första månader innebär ökad känslomässig sårbarhet hos båda föräldrarna (4,8).

Den känslomässiga öppenheten gör föräldrarna mottagliga för barnets kommunikation och ökar förmågan till inlevelse i barnets behov och intentioner. Men under samma tid ökar också risken för nedstämdhet och ångest, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser för barnet (10).

En sådan period av nedstämdhet hos pappan/icke-födande förälder har konsekvenser för barnet, både på kort och lång sikt, såväl direkt (11) som genom inflytande på parförhållandet (12).

Läs mer Depression hos nyblivna mammor och Stödjande samtal till nedstämda, nyblivna mammor

Social och ekonomisk utsatthet

Pappors deltagande på BVC har ett starkt negativt samband med familjens ekonomiska och sociala resurser, vilket innebär att pappor i familjer med en svag ekonomisk och social situation har lägre tillgång till samhällets resurser för föräldrastöd (13).

Detta är problematiskt då social och ekonomisk utsatthet ökar risken för psykisk ohälsa hos föräldrarna och påverkar föräldrarnas möjlighet att ägna sig åt sitt barn (14).

Ekonomisk otrygghet, liksom faktorer som bristande engagemang under graviditeten och ett oplanerat föräldraskap, innebär också en ökad risk för ett bristande föräldraengagemang hos pappan (15). Ett engagerat föräldraskap från pappan/icke-födande förälder är av särskild vikt för barn i socialt och ekonomiskt utsatta familjer eftersom det visat sig specifikt minska risken för nedstämdhet och oro hos barnet (16).

Samtalsguider för enskilda samtal vid 3 till 5 månader

Det enskilda föräldrasamtalet med pappa/icke-födande förälder genomförs i samband med undersökning av barnet vid 3-5 månader. Under den del av besöket som ägnas åt barnet kan båda föräldrar delta om de vill. De sista cirka 30 minuterna av besöket ägnas sedan åt ett enskilt samtal med pappa/medförälder. Syftet med samtalet är att etablera kontakt och att fånga upp frågor om barnet och föräldraskapet.

Visa "Samtalsguiden pussel med stödord" (Bild 1) eller "Samtalsguide pussel utan stödord" (Bild 2) för pappan/icke-födande förälder och gå igenom rubrikerna:

  • Du själv
  • Barnet
  • Att vara förälder
  • Familjen 
  • Egna funderingar

Pappan/icke-födande förälder kan själv välja vilken rubrik hen föredrar att samtala om. Ställ frågor om det behövs. För exempel på frågor att ställa, se "Samtalsguide enskilda föräldrasamtal för personal" (Bild 3). Ofta är det lämpligt att inleda samtalet med att prata om barnet.

  • Frågorna om Barnet och Familjen handlar om kontakten med barnet och hur föräldrarna fungerar tillsammans.
  • Rubriken Du Själv handlar om förälderns hälsa. Verkar föräldern inte må bra, går du vidare enligt avsnittet nedan "Tre steg vid utfall".
  • Frågorna om Att vara förälder kan vara lämpliga som uppföljning. Fråga om och lyssna på vad pappa/icke-födande förälder vill prata om och låt hens intressen och behov styra besöket.

Samtalsguiderna finns översatta till fler språk. Se längst ner på sidan.

Bild 1. Klicka på bilden för att förstora den.
Bild 2. Klicka på bilden för att förstora den.

Tre steg vid utfall på pappans/icke-födande förälders mående

Steg ett: Du själv

  • Hur mår du själv?
  • Har ditt mående förändrats sen du blev förälder?
  • Frågorna om oro, irritation och stress.

Steg två: Whooley-frågorna

  • Har du, under den senaste månaden, ofta bekymrat dig för att du har känt dig nere, ledsen eller att det känts hopplöst?
  • Har du, under den senaste månaden, ofta bekymrat dig för att du inte har så stort intresse för eller glädje av att göra saker?

Steg tre: EPDS-frågorna

EPDS-formulär översatta till 22 validerade språk

Hur man använder Whooley-frågorna

De två Whooley-frågorna ställs om pappan/icke-födande förälder är:

  • trött, irritabel, eller nedstämd
  • beskriver andra tecken på psykisk ohälsa
  • om föräldrarna har problem i sin parrelation
  • om mamman har symtom på psykisk ohälsa eller har fallit ut på EPDS (14,17,18).

Whooley-frågorna finns också under rubriken "Du själv" i Samtalsguide personal Enskilt föräldrasamtal.pdf

Följdfrågor vid ja-svar på en eller båda Whooley-frågorna:

  • Hur länge har du mått så här?
  • Vad tror du att det beror på?
  • Har du mått dåligt tidigare? När var det?
  • Fick du någon behandling, av vilket slag, hur länge?
  • Erbjud EPDS-formuläret vid samma eller ett uppföljande besök.

Hänvisningar och föräldrastöd ges på samma sätt

Jakande svar på Whooley-frågorna kan bero på att föräldern just då känner sig överbelastad, inte fått tillräckligt med sömn eller har en tillfälligt besvärlig situation. Det behöver inte innebära psykisk ohälsa. Det är det som kommer fram i samtalet som avgör hur man ska gå vidare.

Hänvisningar och föräldrastöd ges till pappor och icke-födande föräldrar på samma sätt som till mammor. Vid behov remitteras pappan/icke-födande förälder till MBHV-psykolog, husläkarmottagning eller till psykiatrin.

Erbjud pappan/icke-födande förälder stödjande samtal vid behov. Stödjande samtal kännetecknas av att man lyssnar snarare än att ge råd. Att ha en inkännande person att anförtro sig till bidrar till att man kan se sina problem på ett nytt sätt och får möjlighet att reflektera över egna lösningar.

Läs mer på Rikshandboken: Stödjande samtal

Erbjud EPDS

Vid utfall på en eller båda Whooley-frågorna ska pappa/icke-födande förälder erbjudas att besvara EPDS vid samma eller ett uppföljande besök (8,19). EPDS är validerad i Sverige för nyblivna pappor med samma gränsvärde (12 och över) som för mammor.

Läs mer på Rikshandboken: Screening med EPDS

Metoderna ger underlag för vidare bedömning

Även om EPDS inte ska användas för allmän screening av pappor/icke-födande föräldrar, fungerar instrumentet för bedömning när föräldern själv eller partnern uttrycker nedstämdhet, bristande energi, ökad oro eller irritabilitet (20).

Det är viktigt att vara medveten om att varken Whooley eller EPDS ställer diagnos och inte kan ersätta en klinisk bedömning. De används istället som ett underlag för BHV-sjuksköterskans samtal med pappan/icke-födande förälder och indikerar när bedömning av läkare eller psykolog bör ske.

Om pappan/icke-födande förälder har psykisk ohälsa eller sänkt välbefinnande är det viktigt att också ta reda på hur hens partner mår. När en av de nyblivna föräldrarna har depressiva symtom ökar risken för att också den andre föräldern mår dåligt (14).

Samtalsmanual och samtalsguide för det enskilda föräldrasamtalet med pappa/icke-födande förälder kan användas som komplement till EPDS vid enskilda besöket för mamman.

Viktiga förutsättningar för enskilda föräldrasamtal

Följande insatser är förutsättningar för BHV:s arbete med enskilda föräldrasamtal med pappor/medföräldrar:

  • Fortbildning som ger kunskap om pappors och icke-födande föräldrars föräldraskap och psykiska hälsa, och dess inflytande på barnet.
  • Information om EPDS och Whooley-frågorna.
  • Träning i att bedöma föräldrars behov av stöd och att ge föräldrastöd.
  • BHV-sjuksköterskan behöver känna till remissvägarna inför de enskilda föräldrabesöken.
  • Hänvisning och remittering av pappor/icke-födande föräldrar på samma sätt och utifrån samma kriterier som mammor.
  • Tillgång till MBHV-psykolog för konsultation angående enskilda föräldrar.
  • Möjlighet till bedömning av läkare eller psykolog.
  • Tillgång till behandlingsinsatser i vårdkedjan om det framkommer att pappa/icke-födande förälder har behov av att remitteras.

Förslag på text i informationsmaterial till föräldrar

Regionala tillägg

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan