Styrdokument och nationella strategier för föräldrastöd i grupp

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP

Generellt föräldrastöd

I betänkandet En vinst för alla (7) och Nationell strategi för stärkt föräldrastöd, framhålls att föräldrastödet ska bidra till fördjupad kunskap om barns behov och rättigheter, ge möjlighet till kontakt och gemenskap, och stärka föräldrarna i sin föräldraroll. Föräldrastöd behövs enligt utredaren för att det främjar en positiv utveckling hos barn och för att föräldrar efterfrågar det. Det ger även positiva effekter på samhällsekonomin. Regeringens nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd (8) framhåller att alla föräldrar ska få stöd under barnets hela uppväxt. Detta ska uppnås genom tre delmål:

  1. Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar
  2. Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar
  3. Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram

BVC har alla förutsättningar att möta uppdraget i det generella föräldrastödet, och föräldrastöd i grupp ska ingå i baserbjudandet till alla föräldrar.

Barnkonventionen

FN:s Barnkonvention (9, 10) är ytterligare ett fundament i föräldrastödet. Dels för att Sverige genom att ratificera konventionen förbundit sig att, till det yttersta av sin förmåga, verka för de rättigheter som anges, dels för att vi åtagit oss att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland barn och vuxna.

Artiklar i konventionen som känns särskilt aktuella för småbarnsföräldrar i Sverige kan alltså vara ett lämpligt tema att ta upp i föräldragrupper (11), men BVC ska också ge kunskap om konventionens innebörd och grundtankar. Barnets bästa och barns rätt till inflytande är två av grundprinciperna som genomsyrar hela Barnkonventionen. De andra två handlar om att inget barn får diskrimineras och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Det föräldrastöd BVC erbjuder ska vara i linje med dessa ambitioner.

Folkhälsopolitik

Folkhälsokommitténs slutbetänkande Hälsa på lika villkor (12)resulterade i regeringspropositionen Mål för folkhälsan (13) som antogs av riksdagen 2003. Folkhälsoinstitutet har tydliggjort de målområden som fem år senare ställdes upp i propositionen En förnyad folkhälsopolitik (14). Barnhälsovården spelar en central roll i målområde 6:

  • Målområde 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
    I föräldragrupper ingår att samtala om livsstilfrågor, barnsäkerhet och barns miljö. I detta arbete ska personal inom hälso- och sjukvård ha ett förhållningssätt som stärker föräldrarnas egen förmåga till hälsofrämjande livsval för sig och sitt barn.

De tre första delmålen är särskilt relevanta för arbetsuppgiften föräldrastöd i grupp och utgör grunden för de värderingar som ska genomsyra varje gruppträff.

  • Målområde 1. Delaktighet och inflytande i samhället
    Ett av målen med föräldrastöd i grupp är att öka medvetenheten om och påverkan av samhällsförhållanden som rör barnfamiljer och föräldraskap. Grunden i arbetet är ett förhållningssätt som främjar utveckling av barns och föräldrars egen förmåga och delaktighet (empowerment). Barn och föräldrar ska respekteras och lyssnas på.

  • Målområde 2. Ekonomisk och social trygghet
    Vårdgivare ska underlätta för föräldrar att utbyta erfarenheter och få nya kontakter, vilket kan bidra till ökad social trygghet. Ett konstruktivt social nätverk är en stark skyddsfaktor vid negativa livshändelser, och utvecklar föräldraförmågan.
    Föräldrastöd ska erbjudas kostnadsfritt till alla.

  • Målområde 3. Barns och ungas uppväxtvillkor
    Mödrahälsovården och barnhälsovården har kontakt med i stort sett alla småbarnsfamiljer i Sverige. De har därmed en unik möjlighet att främja alla barns och föräldrars hälsa. Det ger även en möjlighet att tidigt uppmärksamma familjer med behov av extra stöd. Gruppen ger deltagarna möjlighet att gemensamt utforska samhällets stöd utifrån barns behov.

Övriga målområden är relevanta i olika tematräffar.

Jämställd vård

Flera undersökningar har visat att BVC:s föräldrastöd i grupp främst vänder sig till och engagerar kvinnor. Samtidigt finns en tydlig politisk ambition att hälso- och sjukvården ska vara jämställd, vilket framgår t.ex. av betänkandet Jämställd vård – olika vård på lika villkor (15). Tyvärr saknas en entydig definition av begreppet "jämställd vård". Det kan betyda att såväl kvinnor som män oavsett ålder, socioekonomisk bakgrund och etniskt ursprung har tillgång till vård av god kvalitet på lika villkor. Ett vanligt sätt att definiera vård på lika villkor är att det är behovet av vård som skall ligga till grund för val av strategi för omhändertagande.

Lika könsfördelning i föräldragrupperna är inget självändamål, däremot ska varje förälder känna sig välkommen att delta. Föräldrar av båda könen ska få det stöd i föräldraskapet som man efterfrågar och har behov av, inom ramen för BVC:s uppdrag och resurser.

Samverkan

Barnhälsovården ska samverka med andra aktörer kring småbarnsfamiljer vilket framgår av Strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar fara illa (16). Den närmaste samverkanspartnern i föräldrastödet är Mödrahälsovården. Andra nära samverkanspartners är kommunala verksamheter som socialtjänstens förebyggande verksamheter och Familjerådgivningen. Även frivilligorganisationer kan ge viktiga bidrag i den lokala samverkan.

Familjecentralen är ett exempel på både en samverkansform och en hälsofrämjande arena. Familjecentral eller öppen förskola är också ett enkelt sätt att underlätta för gruppen att fortsätta träffas på eget initiativ.

Till toppen av sidan