Mjölkproteinallergi

ALLERGIER OCH INTOLERANS

De flesta mjölkallergiska barn utvecklar tolerans redan under tidiga barnaår och vid skolstart tål så gott som alla tidigare allergiska barn mjölk. Mjölkproteinallergi kan ge två huvudtyper av reaktioner.

Mjölkproteinallergi är det lilla barnets allergi. De allra flesta mjölkallergiska barn utvecklar tolerans redan under tidiga barnaår och vid skolstart tål så gott som alla tidigare allergiska barn mjölk. Mjölkproteinallergi ska inte förväxlas med laktosintolerans och laktosfria produkter kan inte användas.

Reaktion mot komjölk


Ungefär två procent av barn under ett år har en allergi mot mjölkprotein. Med stigande ålder minskar frekvensen. Cirka 60 procent av barnen med mjölkproteinallergi tål mjölk igen vid två till tre års ålder och vid skolstart är så gott som alla toleranta.

Mjölkproteinallergi kan ge två huvudtyper av reaktioner:

  1. Snabballergiska symtom som debuterar inom ett par timmar efter intag. De kan yttra sig som nässelutslag, kräkningar, lösa avföringar samt i sällsynta fall som anafylaxi
  2. Senallergiska symtom som debuterar senare och yttrar sig som buksmärtor, lös avföring eller förstoppning – ibland med avplanad viktutveckling, eller med hudbesvär i form av eksem. Den här typen av reaktioner ger inte anafylaxi och är aldrig farliga.

Mjölkprotein från olika djur är relativt lika varandra och vanligtvis tål inte en komjölksproteinallergiker heller mjölk från till exempel get eller får (1).

Symtom


Symtomen kan variera både med ålder och med vilken typ av allergi barnet har.
Ett fåtal barn som ammas är så känsliga att de kan reagera mot komjölksproteinerna i bröstmjölken. Det är dock betydligt vanligare att mjölkproteinallergiska symptom visar sig först när barnet exponeras direkt för komjölksprotein, exempelvis via bröstmjölksersättning.

Exempel på symtom hos det späda barnet:

  • Magsmärtor, magknip
  • Skrikighet (koliksymtom)
  • Kräkningar och/eller diarré
  • Blodig avföring på grund av irritation i tjocktarmsslemhinnan
  • Avplanande viktökning
  • Hudutslag och/eller eksem

Hos småbarnen dominerar:

  • Magsmärtor
  • Diarré
  • Förstoppning
  • Hudutslag och/eller eksem

Symtom på allvarlig mjölkproteinallergi


Det är sällsynt att barn reagerar anafylaktiskt vid intag av mjölkprotein, men det förekommer. Dessa barn ska följas av barnläkare med god kännedom om barnallergi.

Amning


Vissa barn som ammas kan utveckla komjölksallergi genom att de reagerar på proteiner i de mjölkprodukter som den ammande mamman äter eller dricker och som går över till barnet via bröstmjölken. Om barnet uppvisar ospecifika symtom på vantrivsel bör man dock i första hand misstänka andra bakomliggande orsaker än allergi. Om allergimisstanken kvarstår kan modern hålla strikt mjölkfri kost under en till två veckor och följa symtomutvecklingen. Därefter bör modern gå tillbaka till mjölkinnehållande kost (provokation) för att kunna bekräfta eller avfärda eventuell allergi. Om barnet återfår samma symtom som tidigare får modern fortsätta med mjölkfri kost med tillskott av kalcium tills det blir aktuellt med ny provokation. (Se informationsblad "Komjölksfria råd till ammande mammor")

Diagnos


Det är bara mjölkallergi med snabballergiska symtom som kan fångas med blodprov. Vid den andra typen av allergi är antikropparna mot komjölk inte förhöjda. Samtidigt kan antikropparna vara förhöjda, men barnet har utvecklat tolerans och tål mjölk. Det enda tillförlitliga diagnostiska hjälpmedlet är därför elimination – provokation (2). Familjen måste få tydlig information skriftligt och muntligt om hur de tar bort alla mjölkprodukter ur barnets kost.

Om barnet är allergiskt mot mjölkprotein ser man snabbt en tydlig förbättring av symtomen vid elimination. Diagnosen bör sedan bekräftas genom att symtomen återkommer då man provocerar med mjölk cirka två veckor senare. Om man bara ser vaga samband har barnet troligen inte någon allergi. Då är det ur ett immunologiskt perspektiv betydligt mer gynnsamt för barnet att återgå till normalkost.
Barn med allvarliga reaktioner hänvisas till barnläkare för utredning, diagnos och uppföljning.

Behandling


Behandlingen är mjölkproteinfri kost och sätts in efter utredning och diagnos. Det är viktigt att familjen får hjälp av en dietist. Barnets tillväxt bör kontrolleras regelbundet. Återkommande uppföljning är nödvändig då barn annars riskerar att behöva stå på diet onödigt länge (3-4).

En till två gånger per år bör man ta ställning till om tolerans har utvecklats, det vill säga överväga provokation. Aktuella studier visar att toleransutvecklingen påskyndas om man så snart det är möjligt kan få in lite tillagad mjölk i barnets kost (5).

Hydrolyserad bröstmjölksersättning


De flesta bröstmjölksersättningar, vällingar och grötar innehåller mjölk. För barn med allergi mot komjölksprotein behövs specialprodukter, så kallade hydrolyserade bröstmjölksersättningar (6). Läs mer under: Bröstmjölksersättning till barn med etablerad allergi

Mjölkfri kost


Det finns idag många mjölkfria, vegetabiliska alternativ att använda som dryck och/eller i matlagning och många av dem är berikade med bland annat kalcium, vitamin B12 och D-vitamin för att efterlikna komjölkens näringsinnehåll. Dessa drycker är till exempel baserade på havre, soja eller kokos. Rismjölk avråds helt från att ges till barn under sex års ålder (7).

Tillskott


Om barnet inte äter några mjölkprodukter, berikad gröt/välling eller andra berikade vegetabiliska ersättningsprodukter för mjölk och yoghurt kan kalciumtillskott behövas. Barn som inte dricker komjölk kan ibland också behöva lite extra tillskott av fett då många av ersättningsprodukterna innehåller mindre energi än mjölk. Dietistkontakt bör erbjudas för kostinformation samt för utvärdering av behovet av extra kalk, energi och vitaminer.

 

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan