Hjulbenthet och kobenthet
Vad som är vanligt vad gäller hjulbenthet och kobenthet och när man behöver remittera till läkare.
Definition
Barn föds med en hjulbenthet, genu varum, som ibland syns tydligare när de börjar gå. Upp till två till tre års ålder är det normalt med en hjulbenthet. I tre- till fyraårsåldern är det istället vanligt med en kobenthet, genu valgum. Efterhand rätar benen ut sig och antar den form som de kommer ha framöver. Det finns en tydlig ärftlighet och de individuella variationerna är stora.
Symtom och diagnos
Hjulbenthet – genu varum
Hjulbenthet är mycket vanligt i ett- till treårsåldern och kan vara kombinerat med infothet. Hjulbentheten kan bli ganska uttalad, men beror sällan på en bakomliggande sjukdom utan normaliseras utan behandling. Ett sätt att mäta hjulbentheten är att med barnet i stående med fötterna ihop, mäta avståndet mellan femurkondylerna. Avstånd mer än 8–10 cm bör föranleda remiss till ortoped, alternativt röntgen, beroende på lokala rutiner.
Ovanliga orsaker till patologisk hjulbenthet är rakit, skelettdysplasi eller morbus Blount. Vid progressiv hjulbenthet, asymmetri eller hjulbenthet i kombination med dålig tillväxt, kan det finnas anledning att remittera till ortoped för bedömning.
Kobenthet – genu valgum
Många barn, speciellt flickor, uppvisar en tydlig kobenthet i tre- till fyraårsåldern. Ingen åtgärd behövs vid symmetri. Tillståndet normaliseras spontant.
I sällsynta fall kan kobentheten vara orsakad av rakit eller skelettdysplasi. Ensidig knävalgitet kan bero på missbildning eller epifysskada. Vid påtaglig kobenthet vid fyra års ålder, mer än sju centimeters avstånd mellan mediala fotmalleolerna i stående, eller tydlig asymmetri, bör barnet remitteras till ortoped för bedömning.
Uppföljning på BVC
Eftersom hjulbenthet respektive kobenthet är normaltillstånd under förskoleåldern följs de allra flesta barn på BVC.