Bedöma och komplettera vaccinationer

Det finns olika anledningar till att ett barn inte har följt det allmänna barnvaccinationsprogrammet.

Barn som har levt utomlands

Barn som har bott utomlands har ofta vaccinerats enligt ett vaccinationsprogram som skiljer sig från det svenska eller har inte vaccinerats alls.

Barn som vuxit upp i Sverige

Barn som vuxit upp i Sverige kan också av olika anledningar behöva bedömning och komplettering av vaccinationsstatus.

Alla barn ska erbjudas kompletterande vaccination

Alla barn upp till 18 års ålder, som inte har vaccinerats enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn, HSLF-FS 2019:17, ska erbjudas kompletterande vaccination mot de sjukdomar som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Vaccinationer ska erbjudas även till barn som söker asyl eller lever i landet utan nödvändiga tillstånd.

Barnets vaccinationsstatus kartläggs och bedöms baserat på noggrann anamnes och genomgång av befintlig dokumentation. Fråga om barnet har följt andra länders vaccinationsschema. Ta hjälp av auktoriserad tolk vid behov.

Inhämta information om andra länders vaccinationsprogram

WHO Immunization data  kan vara till hjälp om föräldern uppger att barnet följt ett annat lands vaccinationsprogram. Informationen på WHO:s sida anger det senaste programmet, och är kanske inte giltigt för äldre barn.

ECDC har uppgifter om vaccinationsprogram i olika europeiska länder. 

WHO Immunization data - Vaccine introduction visar när respektive vaccination introducerades.

Vaccinationsschemat och täckningsgraden kan variera mellan och inom olika länder. Data på vaccinationstäckning som rapporteras till WHO är mindre pålitligt i länder som på grund av krig eller naturkatastrofer har ett sämre fungerande hälso- och sjukdomssystem.

Tänk på följande vid kartläggning av vaccinationsstatus:

• Vaccination vid födseln kan vara BCG och/eller hepatit B.
• BCG-ärr sitter vanligen på vänster överarms utsida.
• Alla barn utvecklar inte ett ärr efter BCG-vaccination.
• Om barnet fått orala droppar kan det vara vaccin mot polio eller rotavirus, men kan också röra sig om vitamin A.

Teamarbete kan behövas

Den sammantagna bedömningen och ordination av kompletterande vaccinationer kan behöva göras i team med BHV-sjuksköterskan och BHV-läkaren. Den centrala barnhälsovårdsenheten i regionen kan konsulteras vid behov.

Serologiundersökning behövs inte

Serologiundersökning är ingen rutinåtgärd och tillför i de flesta fall ingen ytterligare information för vaccinationsplaneringen.

Anti-HB

När det gått några år från vaccinationstillfället har anti-HB:s (antikroppar mot hepatit B-ytantigen) ett begränsat värde som kvitto på tidigare vaccination. Forskning visar att skydd mot hepatit B efter vaccination finns kvar även om anti-HB:s är negativt. Det betyder att barn som vaccinerats för flera år sedan, kan sakna anti-HB:s men ändå ha skydd mot sjukdom.

Läs mer på Barnvaccinationer - Janusinfo

Behörig specialistsjuksköterska kan självständigt ordinera kompletterande vaccinationer inom anvisade ramar för tidpunkt för första dos och lägsta intervall mellan doserna.

Läs mer Behörighet för sjuksköterskor som ordinerar vaccinationer.

Läkarordination

Läkarordination krävs för vaccinationer som faller utanför tidsramarna i ”Föreskrifterna för barn HSLF-FS 2016:5”  och HSLF-FS 2019:17.

Se även tabell: Ålder, doser och intervall och Folkhälsomyndighetens vägledning.

Läkarordination gäller även vid förskrivning av vacciner utanför de åldrar som Läkemedelsverket eller FASS har godkänt.

En vaccinationsplan upprättas för barnet med målet att ge ett fullt skydd motsvarande det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Planen bör utgå från:

• barnets ålder
• antal tidigare erhållna vaccindoser
• rekommenderade intervall mellan doserna.

Folkhälsomyndighetens vägledning för barn och ungdomar syftar till att underlätta ställningstagandet till komplettering av vaccinationer med hjälp av tabeller sorterade efter ålder.

Om vaccinationsstatus inte går att fastställa eller saknas

Om barnets vaccinationsstatus bedöms som oklar, eller om barnet är helt ovaccinerat, påbörjas en grundvaccination med doser och intervall som motsvarar det allmänna vaccinationsprogrammet. Ta gärna hjälp av tabell för rätt åldersintervall i Folkhälsomyndighetens vägledning.

Om möjligt används kombinationsvacciner för att reducera antal stick och mängden tillsatser.

Nedan följer en beskrivning av vad som gäller vid komplettering av de olika vaccinerna på BVC.

Vaccin mot rotavirus

Vaccin mot rotavirus är en del av det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige sedan september 2019 och gavs tidigare vid 6 veckors och 3 månaders ålder. Från och med september 2023 har ett annat vaccin RotaTeq® upphandlats som ges vid 6 veckors-, 3 månaders- och 5 månaders ålder.

Följande gäller för komplettering av rotavirusvaccin (RotaTeq):

• Första dosen ska ges före 12 veckors ålder.
• Andra dosen ska ges före 16 veckors ålder. Andra dosen får ges tidigast fyra veckor efter den första dosen.
• Tredje dosen ges tidigast fyra veckor efter den andra dosen. Om nödvändigt, kan den tredje dosen ges upp till och med 32 veckors ålder. Vaccinbehörig specialistsjuksköterska är behörig att ordinera.

Om ett barn har påbörjat vaccination med annat rotavirusvaccin än det som upphandlats i Sverige, kompletteras det enligt följande inom ramen för åldersgränsen:

• En dos av annat vaccin än upphandlat, kompletteras med två doser upphandlat vaccin.
• Två doser av annat vaccin än upphandlat, bör barnet betraktas som fullvaccinerat.

För mer information om rotavaccin se: Vaccin mot rotavirusinfektion - Rikshandboken i barnhälsovård

Vaccin mot difteri, stelkramp & kikhosta (DTP)

Alla länder erbjuder vaccinationsserier med två eller tre primärdoser mot difteri, stelkramp och kikhosta för barn under ett år och ger oftast en påfyllnadsdos (boosterdos) under småbarnsåren.

Följande gäller för komplettering av DTP-vaccin:

• Mellan tre primärdoser, som motsvarar det svenska vaccinationsprogrammets två primärdoser, ska det vara minst en månad och till första påfyllnadsdosen ska det vara minst sex månader.
• Mellan två primärdoser ska det vara minst sex veckor och till första påfyllnadsdosen ska det vara minst sex månader och tidigast vid 11 månaders ålder.
• Mellan första och andra påfyllnadsdosen bör det gå minst tre år.

Vaccin mot poliovirus

Oralt poliovaccin (OPV) används fortfarande i många länder. Sedan maj 2016 har alla länder infört minst en dos av inaktiverat poliovaccin (IPV) i sina vaccinationsprogram. Överväg kombinationsvaccin vid komplettering. Monovalent vaccin finns vid behov. Några allvarliga biverkningar till följd av för många poliovaccinationer har inte rapporterats.

Barnet bör ha fått sammanlagt minst fyra doser poliovaccin:

• Minst två primärdoser, eventuell dos given vid födseln räknas inte.
• Minst två påfyllnadsdoser.
• Med två primärdoser ska första dosen vara given tidigast vid 2,5 månaders ålder med minst sex veckor mellan primärdoserna, och minst sex månader till den första påfyllnadsdosen.
• Med tre primärdoser ska det vara minst en månad mellan primärdoserna och minst sex månader till första påfyllnadsdosen.
• Mellan första och andra påfyllnadsdosen ska det gå minst tre år. Extra doser av poliovaccin som har givits till barn mellan två och fyra års åldern behöver inte tas hänsyn till vid beräkning av intervall mellan påfyllnadsdoserna. Barnet vaccineras med fjärde dosen mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio som vanligt vid 5 års ålder.
• Oberoende av antalet doser OPV ska minst en dos vara IPV.

Vaccin mot infektion med haemophilus influenzae typ b (Hib)

Vaccination erbjuds barn under 6 års ålder. Överväg kombinationsvaccin. Monovalent vaccin finns vid behov.

Följande gäller för komplettering för vaccin mot Hib:

• Spädbarn erbjuds tre doser med två respektive sex månaders intervall.
• Barn mellan 1 och 5 års ålder erbjuds en dos.

Vaccin mot invasiv pneumokocksjukdom (PCV)

Vaccination erbjuds barn under 6 års ålder. Sedan september 2023 är ett nytt vaccin upphandlat som ger skydd mot 15 serotyper (PCV 15).

Följande gäller för komplettering av PCV:

• Vid grundvaccination med två primärdoser ska den första dosen vara given tidigast vid 6 veckors ålder, det ska ha varit minst sex veckor mellan primärdoserna och minst sex månader till den första påfyllnadsdosen.
• Om barnet har fått tre primärdoser ska de ha givits med minst en månads intervall. Intervallet till första påfyllnadsdosen ska vara minst sex månader.
• Ovaccinerade barn mellan 12 och 23 månaders ålder erbjuds två doser med minst två månaders intervall.
• Ovaccinerade barn mellan 2 och 5 års ålder erbjuds en dos PCV 15.
• Om barnet tidigare erhållit antingen en eller två doser PCV13 alternativt PCV10 kan vaccinationsserien fortsätta med PCV 15.

Vaccin mot mässling, påssjuka & röda hund, MPR

Alla barn erbjuds två doser MPR-vaccin. I många länder med hög risk för smitta ges ibland vaccin mot alla tre sjukdomar, eller vaccin mot enbart mässling, före ett års ålder.

BHV-sjuksköterskan kan erbjuda MPR-vaccination redan från 12 månaders ålder, vilket bör övervägas till barn som riskerar att tappa kontakten med barnhälsovården. Det gäller till exempel barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd eller som är asylsökande.

För barn som behöver MPR-vaccination före 12 månaders ålder, till exempel på grund av resa, krävs läkarordination. Beroende på rutin i specifik region sker vaccinationen antingen på BVC eller resevaccinationsmottagning.

Följande gäller för komplettering av MPR-vaccin:

• MPR-vaccination före 12 månaders ålder behöver upprepas med ytterligare en dos.
• Det ska gå minst en månad mellan två doser MPR-vaccin.
• Notera att vissa vacciner mot mässling, som givits utomlands, inte innehåller skydd mot påssjuka eller röda hund. Den tidigare vaccinationen behöver då kompletteras med en dos MPR-vaccin. Denna dos räknas då som dos 1  i barnets schema.

Femvalent kombinationsvaccin

Det finns flera olika typer av femvalent kombinationsvaccin. Vaccinet är ett inaktiverat vaccin som i regel innehåller skydd mot difteri, tetanus och kikhosta, men kan skilja sig åt i innehåll gällande skydd mot hepatit B, Hib och polio. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på vilket femvalent vaccin som barnet har fått. 

I Sverige används ett sexvalent kombinationsvaccin. För vidare läsning angående komponenterna i detta vaccin se Kombinationsvaccin mot sex sjukdomar - Rikshandboken i barnhälsovård

Vaccin mot hepatit B

Hepatit B-vaccin ingår i de allmänna vaccinationsprogrammen för barn i de flesta länder, men inte i till exempel i Danmark och på Island. Hepatit B ingår ännu inte formellt i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige, men samtliga regioner erbjuder det i praktiken till alla spädbarn, vanligtvis som en del av det sexvalenta kombinationsvaccinet. I de flesta länder innehåller schemat tre till fyra doser under barnets första sex månader, ofta utan påfyllnadsdos.

Barn som redan fått tre doser hepatit-B vaccin, med minst en månad mellan doserna, anses fullvaccinerade oavsett ålder. Vid osäkerhet om barnet fått minst tre doser av hepatit B -vaccin bör en påfyllnadsdos övervägas.

Följande gäller vid kompletterande vaccination med hepatit B-vaccin:

• Överväg kombinationsvaccin i första hand. Monovalent vaccin finns vid behov.
• Komplettering av vaccinationsschemat med det nationellt upphandlade sexvalenta vaccinet (Hexyon®) behöver inte läkarordination, utan kan ordineras av specialistsjuksköterska på BVC.
• Påbörjan av hepatit B-vaccinserie av barn över 1 års ålder, som inte tillhör riskgrupp, behöver ordineras av läkare.
• Vid kompletterande vaccination med endast hepatit B ges tre doser med monovalent hepatit B-vaccin med minst en månad mellan första och andra dosen, samt minst fem månader mellan andra och tredje dosen.

Vaccin mot tuberkulos, Bacillus Calmette-Guerin (BCG)

BCG-vaccin ingår ofta som allmän vaccination vid födseln i länder med hög tuberkulosincidens. Komplettering med BCG-vaccin rekommenderas endast till barn i riskgrupp för tuberkulos med frånvaro av BCG-ärr och där varken anamnes eller dokumentation kunnat bekräfta genomförd vaccination. 

Observera att IGRA-test som ibland görs som del av hälsoundersökning inte fångar upp tidigare BCG-vaccination, utan endast antyder tuberkulossmitta. BCG-vaccination är kontraindicerat vid ett positivt IGRA-test eller vid misstanke om klinisk tuberkulos.

Revaccination av tidigare vaccinerade barn ökar risken för svårare och mer långdragna lokala reaktioner än vanligt.

Läs mer om Vaccin mot tuberkulos och Tuberkulintest (TST) inför BCG vaccination.

Referenser - Bedöma och komplettera vaccinationer