Vaccination

Vaccination av barn med oklar vaccinationsbakgrund

Kartläggning och bedömning av vaccinationsstatus, vaccinationsplanering, ordinationsrätt och kompletteringar av det allmänna och särskilda programmet.

Det kan finnas olika anledningar till att ett barn inte har följt det nationella barnvaccinationsprogrammet. Den här artikeln fokuserar på barn som har levt utomlands och därmed vaccinerats enligt ett annat vaccinationsprogram eller inte alls.

Samtliga barn upp till 18 års ålder som inte har vaccinerats enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2019:17) ska erbjudas kompletterande vaccination mot sjukdomar som ingår i det allmänna programmet. Vaccinationer ska erbjudas även till barn som söker asyl eller lever i landet utan nödvändiga tillstånd.

Kartläggning av vaccinationsstatus

Barnets vaccinationsstatus kartläggs och bedöms baserat på noggrann anamnes och genomgång av befintlig dokumentation. Fråga om barnet följt andra länders vaccinationsschema. Diskutera i team, BHV-sjuksköterska och BHV-läkare tillsammans. Ta hjälp av auktoriserad tolk vid behov.

Tänk på:

  • Vaccination vid födseln kan vara BCG och/eller Hepatit B.
  • BCG-ärr sitter vanligen på vänster överarms utsida.
  • Alla barn utvecklar inte ett ärr efter BCG-vaccination.
  • Orala droppar kan vara vaccin mot polio eller rotavirus, men kan också röra sig om Vitamin A.
  • WHO Immunization data  kan vara till hjälp om föräldern uppger att barnet följt ett lands vaccinationsprogram, men anger det senaste programmet, vilket kanske inte gällde för äldre barn.
  • WHO Immunization data - Vaccine introduction visar när respektive vaccination introducerades och vad äldre barn har fått för vaccin.
  • Vaccinationsschemat och täckningsgraden kan variera mellan och inom länder. Data på vaccinationsäckningsgrad som rapporteras till WHO är mindre pålitligt i länder som på grund av krig eller naturkatastrofer har ett sämre fungerande hälso- och sjukdomssystem.
  • ECDC har uppgifter om vaccinationsprogram i olika europeiska länder. 

Bedömning av vaccinationsstatus

En bedömning av sannolikheten för att barnet är vaccinerat görs utifrån anamnes och eventuell dokumentation. Serologiundersökning är ingen rutinåtgärd och tillför i de allra flesta fall ingen ytterligare information som skulle kunna underlätta vaccinationsplaneringen.

Anti-HBs har ett begränsat värde som kvitto på tidigare vaccination hos barn, när det gått några år från vaccinationstillfället. Forskning visar att skydd mot hepatit B efter vaccination finns kvar även om anti-HBs är negativt. Det betyder att barn som vaccinerats för flera år sedan, kan sakna anti-HBs utan att de saknar skydd mot sjukdom.

Läs mer på Janusinfo.

Den sammantagna bedömningen och ordination av kompletterande vaccinationer kan behöva göras i team med BHV-sjuksköterskan och BHV-läkaren. Den centrala barnhälsovårdsenheten i regionen kan konsulteras vid behov.

Ordinationsrätt

Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2019:17) om vaccination av barn definierar behöriga sjuksköterskors ordinationsrätt. Behörig specialistsjuksköterska kan självständigt ordinera kompletterande vaccinationer inom anvisade ramar för tidpunkt för första dos och lägsta intervall mellan doserna. Läs mer i Rikshandboken om Behörighet för sjuksköterskor som ordinerar vaccinationer.

Läkarordination krävs för vaccinationer som faller utanför tidsramarna i tabellen nedan samt utanför Folkhälsomyndighetens vägledning. Läkarordination gäller även vid förskrivning av vacciner utanför de åldrar som Läkemedelsverket eller FASS har godkänt.

Ålder, doser och intervall
  • Det ska vara ett intervall på minst 4 veckor mellan doserna
  • Första dosen ska ges före 12 veckors ålder
  • Andra dosen ska ges före 16 veckors ålder

** Hepatit B ingår inte i det allmänna barnvaccinationsprogrammet men erbjuds alla spädbarn enligt rekommendationer från Folkhälsomyndigheten.
*** Om vaccinationsschemat behöver påskyndas är ett intervall på 6 veckor mellan dos 1 och 2 acceptabelt.
**** Om barnet redan är vaccinerat med tre doser hepatit B med minst en månad mellan doserna bedöms barnet ha fullgott skydd.

Vaccin Lägsta ålder Kortaste intervall mellan dos
1 och 2 2 och 3 3 och 4
Rotavirus 6 veckor 4 veckor 4 veckor  
Difteri, stelkramp, kikhosta 2,5 mån   2 mån***  6 mån  3 år
Polio 2,5 mån   2 mån***  6 mån  3 år
Haemophilus infl. typ B 2,5 mån   2 mån***  6 mån  
Hepatit B** -   1 mån  5 mån****  
Pneumokocker 2,5 mån   2 mån***  6 mån  
Mässling, påssjuka, röda hund 12 mån      

 

Vaccinationsplaneringen

En vaccinationsplan upprättas för barnet med målet att ge ett fullt skydd motsvarande det nationella vaccinationsprogrammet för barn. Planen bör utgå från barnets ålder, antal tidigare erhållna vaccindoser och rekommenderade intervall mellan doserna.

Folkhälsomyndighetens vägledning för barn och ungdomar syftar till att underlätta ställningstagandet till komplettering av vaccinationer med hjälp av tabeller sorterade efter ålder.

Om barnets vaccinationsstatus bedöms som oklart eller om barnet är helt ovaccinerat påbörjas en grundvaccination med doser och intervall som motsvarar det nationella vaccinationsprogrammet för barn.  Ta gärna hjälp av tabell för rätt åldersintervall i Folkhälsomyndighetens vägledning.

Om möjligt används kombinationsvacciner för att reducera antal stick och mängden tillsatser.

Komplettering av vacciner i det allmänna programmet

Vaccin mot rotavirus

Vaccin mot rotavirus är en del av det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige sedan september 2019 och har givits vid 6 veckors och 3 månaders ålder. Från och med september 2023 har ett annat vaccin RotaTeq® upphandlats som ges vid 6 veckors, 3 månaders och 5 månaders ålder.

  • Första dosen ska ges före 12 veckors ålder.
  • Andra dosen ska ges före 16 veckors ålder. Andra dosen får ges tidigast 4 veckor efter den första dosen.
  • Tredje dosen ges tidigast 4 veckor efter den andra dosen.  Om nödvändigt, kan den tredje dosen ges upp till och med 32 veckors ålder. Vaccinbehörig specialistsjuksköterska är behörig att ordinera.

Om ett barn har påbörjat vaccination med annat rotavirusvaccin än det som upphandlats i Sverige, kompletteras det enligt följande inom ramen för åldersgränsen.

  • 1 dos av annat vaccin än upphandlat, kompletteras med två doser upphandlat vaccin.
  • 2 doser av annat vaccin än upphandlat, bör det betraktas som fullvaccinerat.

Vaccin mot difteri, stelkramp & kikhosta (DTP)

Alla länder erbjuder vaccinationsserier med två eller tre primärdoser mot difteri, stelkramp och kikhosta för barn under ett år och ger oftast en påfyllnadsdos (boosterdos) under småbarnsåren.

  • Mellan tre primärdoser, som motsvarar det svenska vaccinationsprogrammets två primärdoser, ska det vara minst en månad och till första påfyllnadsdosen ska det vara minst sex månader.
  • Mellan två primärdoser ska det vara minst sex veckor och till första påfyllnadsdosen ska det vara minst sex månader och tidigast vid 11 månaders ålder.
  • Mellan första och andra påfyllnadsdosen bör det gå minst tre år.

Vaccin mot poliovirus

Oralt poliovaccin (OPV) används fortfarande i många länder. Sedan maj 2016 har alla länder infört minst en dos av inaktiverat poliovaccin (IPV) i sina vaccinationsprogram. Överväg kombinationsvaccin vid komplettering. Singelvaccin finns vid behov. Några allvarliga biverkningar till följd av för många poliovaccinationer har inte rapporterats.

Barnet bör ha fått sammanlagt minst fyra doser poliovaccin:

  • Minst två primärdoser, eventuell dos given vid födseln räknas inte.
  • Minst två påfyllnadsdoser.
  • Med två primärdoser ska första dosen vara given tidigast vid 2,5 månaders ålder med minst sex veckor mellan primärdoserna, och minst sex månader till den första påfyllnadsdosen.
  • Med tre primärdoser ska det vara minst en månad mellan primärdoserna och minst sex månader till första påfyllnadsdosen.
  • Mellan första och andra påfyllnadsdosen ska det gå minst tre år. Extra doser av poliovaccin som har givits till barn mellan två och fyra års åldern behöver inte tas hänsyn till vid beräkning av intervall mellan påfyllnadsdoserna. Barnet vaccineras med fjärde dosen mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio som vanligt vid 5 års ålder.
  • Oberoende av antalet doser OPV ska minst en dos vara IPV.

Vaccin mot infektion med haemophilus influenzae typ b (Hib)

Vaccination erbjuds barn under sex års ålder. Överväg kombinationsvaccin. Singelvaccin finns vid behov.

  • Spädbarn erbjuds tre doser med två respektive sex månaders intervall.
  • Barn mellan ett och fem års ålder erbjuds en dos.

Vaccin mot invasiv pneumokocksjukdom (PCV)

Vaccination erbjuds barn under sex års ålder. Sedan september 2023 är ett nytt vaccin upphandlad som ger skydd mot 15 serotyper (PCV 15).

  • Mellan tre primärdoser, som motsvarar det svenska programmets två primärdoser, ska det vara minst en månad och till första påfyllnadsdosen ska det vara minst sex månader.
  • Barn under ett år erbjuds två primärdoser där första dosen ges tidigast vid 2,5 månaders ålder med minst sex veckor, men helst två månaders intervall, och minst sex månader till den första påfyllnadsdosen.
  • Ovaccinerade barn mellan 12 och 23 månaders ålder erbjuds två doser med minst två månaders intervall.
  • Ovaccinerade barn mellan två och fem års ålder erbjuds en dos PCV 15.
  • Om barnet tidigare erhållit antingen en eller två doser PCV13 alternativt PCV10 kan vaccinationsserien fortsätta med PCV 15.

Vaccin mot mässling, påssjuka & röda hund, MPR

Alla barn erbjuds två doser MPR-vaccin. I många länder med hög risk för smitta ges ibland vaccin mot alla tre sjukdomar, eller vaccin mot enbart mässling, före ett års ålder. På BVC erbjuds vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund vid 18 månaders ålder.

BHV-sjuksköterskan kan erbjuda MPR-vaccination redan från 12 månaders ålder, vilket bör övervägas till barn där risk finns att de inte nås vid 18 månaders ålder, till exempel barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd eller som är asylsökande.

Barn som kan behöva MPR-vaccineras före 12 månaders ålder, till exempel på grund av resa, behöver en läkarordination för vaccination som sker antingen på BVC eller resevaccinationsmottagning. Rutinerna skiljer sig i olika regioner.

  • MPR-vaccination före 12 månaders ålder behöver upprepas med ytterligare en dos.
  • Det ska gå minst en månad mellan två doser MPR-vaccin.
  • Notera att vissa vacciner mot mässling, som givits utomlands, inte innehåller påssjuka- eller rubella-antigen. Den tidigare vaccinationen behöver då kompletteras med en dos MPR-vaccin, som räknas som dos 1 i barnets schema.

Vaccin som inte används i Sverige

Femvalent kombinationsvaccin

Det finns flera olika typer av femvalenta kombinationsvaccin, vaccinet är ett inaktiverat vaccin som i regel innehåller skydd mot difteri, tetanus och kikhosta, men kan skilja sig åt i innehåll gällande skydd mot hepatit B, Hib och polio. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på vilket femvalent vaccin som barnet har fått. 

För vidare läsning angående komponenterna i det vanligast förekommande femvalenta kombinationsvaccinet i Sverige, med vaccin mot difteri, tetanus, pertussis, polio, och Hib, se Sexvalent kombinationsvaccin.

Komplettering av vacciner i det särskilda programmet

Vaccin mot hepatit B

Hepatit B-vaccin ingår i de allmänna vaccinationsprogrammen för barn i de flesta länder men inte i till exempel Danmark och på Island. Även Sverige har inte med Hepatit B-vaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet, men samtliga regioner erbjuder alla spädbarn vaccin.  Schemat innehåller vanligen tre till fyra doser under de första sex månaderna och ofta utan påfyllnadsdos. Barn som redan fått tre doser hepatit-B vaccin med minst en månad mellan doserna anses fullvaccinerade oavsett ålder. Vid osäkerhet kring om barnet fått minst tre doser av hepatit B-vaccin bör en påfyllnadsdos övervägas.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla spädbarn erbjuds vaccination mot hepatit B. Spädbarn vaccineras med tre doser sexvalent kombinationsvaccin inom ramen för vaccinationsprogrammet vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Hepatit B-vaccin erbjuds även till barn med ökad risk att utsättas för smitta om de inte redan är HBsAg/anti-HBs positiva.

  • Överväg kombinationsvaccin i första hand. Singelvaccin finns vid behov.
  • Komplettering av vaccinationsschemat med det nationellt upphandlade sexvalenta vaccinet (Hexyon®) behöver inte läkarordination, utan kan ordineras av specialistsjuksköterska på BVC.
  • Påbörjan av hepatit B-vaccinserie av barn över ett års ålder, som inte tillhör riskgrupp, behöver ordineras av läkare.
  • Vid kompletterande vaccination med endast hepatit B ges tre doser med monovalent hepatit B-vaccin med minst en månad mellan första och andra dosen, samt minst fem månader mellan andra och tredje dosen.

Vaccin mot tuberkulos, Bacillus Calmette-Guerin (BCG)

BCG-vaccin ingår ofta som allmän vaccination vid födseln i länder med hög tuberkulosincidens. Komplettering med BCG-vaccin rekommenderas endast till barn i riskgrupp för tuberkulos med frånvaro av BCG-ärr och där varken anamnes eller dokumentation kunnat bekräfta genomförd vaccination. 

Hos vissa barn har det genomförts blodprov, för tuberkulos, ett så kallad IGRA-test, som del av hälsoundersökning. Observera att IGRA-test inte fångar upp tidigare BCG-vaccination, utan endast antyder tuberkulossmitta. BCG-vaccination är kontraindicerat vid ett positivt IGRA-test eller vid misstanke om klinisk tuberkulos.

Barn som kan ha exponerats för tuberkulos till exempel vid resa bör genomgå TST-test inför BCG-vaccination. Endast barn med TST 0 mm rekommenderas BCG-vaccination.

Revaccination av tidigare vaccinerade barn ökar risken för mer ilskna och långdragna lokala reaktioner än vanligt. Läs mer i Rikshandboken om BCG-vaccination.

 

Regionala tillägg

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan