• Du har valt: Örebro län

Hur kan 1177 för vårdpersonal underlätta ditt arbete?

Syftet med enkäten är att identifiera vilka funktioner och kunskapsstöd som ska finnas på den nya plattformen 1177 för vårdpersonal. Enkäten tar ett par minuter att fylla i och dina svar är anonyma. Enkäten finns tillgänglig till och med 2024-08-31.

Till enkäten
Barn som riskerar att fara illa

Könsstympning av flickor

Definition och förekomst, hälsoundersökning och samtal med föräldrar om könsstympning, förebyggande insatser och hur man kan identifiera flickor som riskerar att bli könsstympade.

För alla

För alla vid behov

För alla

Identifiera barn med risk för könsstympning.

För alla vid behov

Riktade hälsosamtal med alla familjer som kommer från ett land där könsstympning förekommer:

  • Information om följder av könsstympning.
  • Barnkonventionen om barns rättigheter.
  • Information om lagstiftning.

Fördjupad kartläggning av skydd- och riskfaktorer:

  • kunskap och attityder
  • tecken på utsatthet.

Identifiera symtom på könsstympning och eventuell undersökning av genitalia.

För alla vid behov

Remiss till barnklinik alternativt specialistmottagning.


Orosanmälan enligt socialtjänstlagen vid kännedom eller misstanke om att en flicka riskerar att bli könsstympad eller om flickan blivit könsstympad efter migration till Sverige.

Definition och förekomst

WHO definierar och klassificerar kvinnlig könsstympning enligt följande:

  • Alla ingrepp som rör borttagande, delvis eller helt, av de externa genitalierna.
  • Annan manipulation av de kvinnliga könsdelarna av icke medicinska skäl [1].

Åldern då könsstympning utförs kan variera men vanligast är 4–14 år. I vissa geografiska områden kan det ske redan i spädbarnsåldern.  Det varierar mellan olika länder vilken typ av könsstympning, vem som utför det, samt anledningen till att det görs. Det finns även skillnader inom samma land [1,2,3,4].  

Det är en växande trend att könsstympning genomförs inom sjukvården, trots att detta fördöms av WHO, UNICEF och de flesta läkarorganisationer. Att könsstympning genomförs av sjukvårdspersonal innebär inte att det är säkrare.  Könsstympning medför alltid risker och är en kränkning av flickors rättigheter, och en del av det hedersrelaterade våldet [12].

Förekomst

Könsstympning förekommer främst i Afrika, Ostasien och Mellanöstern. Det är dock viktigt att betona att könsstympning förekommer i andra delar av världen. Den ökade emigrationen har lett till att könsstympning förekommer i hela värden.  I många länder är könsstympning av flickor och kvinnor ett brott samt ett starkt tabubelagt ämne [13].

Enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2023 uppskattas cirka 68 000 flickor och kvinnor i Sverige blivit utsatta för könsstympning varav 13 000 - 23 000 flickor riskerar att utsättas [14]. Globalt uppskattas omkring 200 miljoner flickor och kvinnor vara könsstympade och 4 miljoner beräknas vara i risk för könsstympning.

Karta över förekomst av kvinnlig könsstympning i världen (pdf) - Vårdgivare Region Kalmar

Uppgifter  över länder i Afrika där könsstympning förekommer – Unicef

Lagstiftning och rättigheter

Alla barn har rätt att växa upp i trygga förhållanden utan våld, övergrepp, försummelse och utnyttjande, eller med traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa och utveckling. Barnrättsperspektivet innebär åtgärder som förverkligar barnets mänskliga rättigheter, innefattande samhällets stöd till barn som är utsatta, eller riskerar att utsättas för brott [7, 8, 9, 10].

Enligt konventionen om barnets rättigheter och WHO ska traditionella sedvänjor som är skadliga för barn avskaffas. I Sverige har ledare inom de flesta trossamfund gemensamt tagit avstånd från könsstympning i alla dess former [1, 3]. FN:s medlemsländer har i de globala målen (mål 5) beslutat att kvinnlig könsstympning ska avskaffas senast år 2030.

Läs mer: Agenda 2030 mål 5 Jämställdhet - Regeringskansliet

Svensk lagstiftning

Kvinnlig könsstympning, i alla dess former, är förbjudet enligt svensk lag 1982:316. Det är också olagligt att resa med en flicka  till ett annat land för att utföra könsstympning på henne där. Könsstympning är också förbjudet enligt lag i flera av de länder där könsstympning  ändå förekommer.

Könsstympning får inte utföras oavsett om samtycke har lämnats. Personer som är bosatta i Sverige kan sedan 1999 dömas även om brottet begås utomlands. Straffansvar för underlåtenhet att förhindra könsstympning infördes år 2015 [1].

Hälsoundersökning enligt barnhälsovårdsprogrammet

I de somatiska undersökningarna vid teambesöken ingår undersökning av genitalia. Utöver dessa tillfällen undersöks barnet vid symptom från urinvägar och underlivet eller annan misstanke om könsstympning. Det är viktigt att tänka på att bedömningen är svår och att frånvaro av uppenbara skador i underlivet inte utesluter könsstympning.

Vid misstanke om att könsstympning genomförts bör barnet därför även remitteras till barnklinik eller specialistmottagning.

Identifiera barn med risk

Barnhälsovården ska arbeta riktat med barn och familjer som kommer från länder där könsstympning förekommer samt identifiera flickor som riskerar att utsättas för, eller som redan har blivit utsatta för, könsstympning [1, 2].

Flickor i riskgrupp:

  • Familj har bakgrund från ett land där könsstympning förekommer.
  • Mamma eller syskon är utsatta för könsstympning.
  • Vårdnadshavare är positiva eller ambivalenta till könsstympning [1].

Hälsosamtal med föräldrar

Förebyggande arbete 

Barnhälsovårdens uppdrag är att tidigt förebygga och identifiera flickor som riskerar att bli, eller har blivit utsatta, för könsstympning. Målsättningen med det förebyggande arbetet ska vara att flickor inte utsätts för könsstympning samt att tillgodose de utsattas rätt till adekvat stöd och vård.

Genom att ge föräldrar stöd och kunskap inom området kan barnets rätt till en god hälsa och utveckling främjas. Detta sker genom att skapa en god relation till vårdnadshavarna som bygger på tillit och respekt med barnets bästa i fokus. Strävan efter att etablera ett gott samarbete med familjen får inte gå före målet att skydda och stödja barnet [2].

För att kunna förebygga, uppmärksamma och identifiera könsstympning ska hälsosamtalet utgå från den enskilda förälderns kunskap och behov. I samtalet behöver skydds- och riskfaktorer synliggöras.

Informationsmaterial om könsstympning

Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram informationsmaterial om könsstympning. Informationsblad om könsstympning (pdf) - Länsstyrelsen i Östergötland

Informationen är översatt till flera språk: Könsstympningspass på olika språk - Länsstyrelsen i Östergötland

Intyg vid risk för könsstympning - Rikshandboken

Riktade samtal

Riktat hälsosamtal genomförs om familjen berättar att:

  •  de ska resa utomlands
  • flickan ska firas på något sätt [1].

Förslag på formuleringar vid samtal om könsstympning:

  • Kvinnlig könsstympning, som ibland kallas omskärelse, är vanligt i X (landet där barnet har sitt ursprung). Hur ser ni på det?
  • Jag ser i förlossningsjournalen att mamma är omskuren/har genomgått könsstympning. Hur tänker ni om det angående er dotter?

I det riktade samtalet behöver barnhälsovården informera om:

  • lagstiftning mot könsstympning
  • hälsoproblem som könsstympning kan leda till
  • att könsstympning inte är förknippat med några hälsofördelar
  • att könsstympning inte är en religiöst påbjuden sedvänja
  • kvinnor och barns rättigheter
  • vetskap om att könsstympning inte är en norm i Sverige och att det inte är förknippad med till exempel giftermål
  • att allt fler föräldrar väljer att gå ifrån traditionen i de flesta länder.

Vid behov av intyg:  Intyg vid risk för könsstympning

Flickor som har blivit könsstympade

Flickor som har blivit utsatta för könsstympning ska remitteras för läkarundersökning på barnklinik eller specialistmottagning. Det är viktigt att barn inte utsätts för upprepade undersökningar av personer utan adekvat kompetens.

Tolksamtal

Tänk på att språksvårigheter och kulturella missförstånd kan förekomma och därför ska en auktoriserad tolk alltid användas till familjer som inte talar svenska. Vid könsstympning är det extra viktigt att tolken inte är känd av familjen och att inte släktingar eller vänner tolkar.

Tolk inom barnhälsovården

Orosanmälan till socialtjänsten

En orosanmälan ska göras till socialtjänsten vid indikation på att en flicka riskerar att utsättas, eller har utsatts, för könsstympning efter att familjen har kommit till Sverige.

Orosanmälan till socialtjänsten

Dokumentation

Dokumentation är ett viktigt underlag för att förhindra, utreda och fastställa könsstympning. Dokumentera följande i barnhälsovårdsjournalen:

  • samtal och vilken information som har lämnats
  • hälsoundersökning
  • behov av insatser.

Förslag på insatser inom barnhälsovården

När?

Insats

Innan besöket Ta vara på information från MHV samt tidigare BVC.
Vid hembesök i nyföddhetsperioden Samtal med båda föräldrarna. Inhämta information om attityd hos förälder. Information om lagstiftning och hälsorisker för barnet.  Somatisk undersökning av genitalia enligt BHV-programmet
Teambesök
Somatisk undersökning av gentialia enligt BHV-programmet. Samtal och information till barnets föräldrar.
Inför resa till
hemlandet
Information om lagstiftning.  Erbjud översatt information och intyg vid risk för könsstympning där det framgår att könsstympning är olagligt i Sverige. Vid oro för att flickan kommer könsstympas vid resa, ska anmälan till socialnämnden genomföras.
Överföring till elevhälsans medicinska insats Relevant information överlämnas till elevhälsans medicinska insats.
Juridiska ombud önskar intyg Hänvisning till specialistmottagning.

Konsekvenser av könsstympning

Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter. Det finns inga positiva hälsoeffekter av kvinnlig könsstympning. Det skadar flickor och kvinnor på många sätt.

Könsstympning innebär att man tar bort och skadar frisk vävnad på flickan. Det kan leda till både akuta och långsiktiga komplikationer, av både fysisk och psykisk karaktär. Ju mer omfattande ingrepp, desto större risk för komplikationer.

Akuta komplikationer

Könsstympning av flickor kan orsaka akuta komplikationer som blödning, smärta och infektioner. Ibland även dödsfall.

Långsiktiga komplikationer

Följande långsiktiga komplikationer kan uppstå efter könsstympning:

  • urinvägsbesvär: det tar lång tid eller är svårt att tömma urinblåsan, delad urinstråle, urinläckage eller upprepade urinvägsinfektioner
  • menstruationsbesvär: smärtsam mens och/eller långdragna menstruationer på grund av svårigheter att få ut mensblodet
  • vulvovaginala besvär: bakteriell vaginos och svampinfektion
  • samlagsbesvär: smärtsamt eller omöjligt att ha omslutande samlag om öppningen i hudbryggan efter infibulation är för trång
  • klitoriscystor
  • psykiska besvär: ångest, depression, PTSD, psykosexuella besvär
  • förlossningskomplikationer.

Regionala tillägg

Regionala tillägg finns, men inte för ditt val

Till toppen av sidan