Tolk inom barnhälsovården

Varje barn har rätt till bästa möjliga hälsa. För att förverkliga denna rätt ska föräldrar få information och stöd i sitt föräldraskap (1). En förutsättning för att kunna ta del av vården och tillgodogöra sig de hälsofrämjande insatserna som erbjuds inom barnhälsovården, är att barn och föräldrar kan kommunicera på ett språk eller ett sätt som familjen förstår.

I Hälso och sjukvårdslagen, liksom i Patientlagen, står det att ”målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen” (2, 3). I Patientlagen och i Patientsäkerhetslagen framgår att vård och behandling ska planeras och genomföras i samråd med patienten (3, 4). Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Den som ger informationen, ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i, och betydelsen av, den lämnade informationen (3).

Vårdgivaren ska också säkerställa att en patient kan ta del av sin patientjournal på ett sådant sätt att han eller hon kan förstå innehållet (5). Behovet av patientsäkerhet måste vara vägledande och vårdpersonalen kan behöva använda tolk för att säkerställa god kommunikation. Dessutom skall en myndighet enligt Förvaltningslagen använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska liksom då en person har en funktionsnedsättning som allvarligt begränsar förmågan att se, höra eller tala (6).

Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och att höras i alla frågor som rör barnet (1). Det är därför viktigt att arbeta aktivt för barnets rätt till delaktighet under alla besök på BVC, oavsett om tolk används eller inte. Du behöver anpassa ditt uttryckssätt och språk efter barnets ålder och utvecklingsnivå. Förklara för barnet i början av besöket vilken roll de olika personerna i rummet har. Om barnet talar mer än ett språk kan barnet ha olika ordförråd på de olika språken. För att utforska vad barnet har förstått, kan frågor ställas om det ni har pratat om. Ibland kan tolken behöva frångå tolkning i jag-form, om det blir svårt för barnet att förstå vem som säger vad. Tala gärna med tolken innan och framför eventuella önskemål inför samtalet – till exempel vad som gäller om barnet inte förstår eller klarar av instruktionerna (13).

Språktolk bokas via aktuell tolkförmedling i respektive region. Använd i största möjliga utsträckning en auktoriserad tolk för samtalet. En auktoriserad tolk har tystnadsplikt och har genomgått ett yrkesprov samt står under tillsyn av Kammarkollegiet. I vissa språk finns det auktoriserade tolkar med speciell kompetens som sjukvårdstolk (7). Tolkens uppgift är att möjliggöra kommunikation mellan personer som inte talar samma språk. Tolken ska återge all information på målspråket, vara opartisk och inte ta på sig andra uppgifter i samband med tolkningen (8). Efterfråga gärna tillgång till tolk med speciell kompetens/stor erfarenhet av att tolka för barn.  

Tolkning kan ske på plats, via telefon eller digitalt. Det är att föredra att tolken kan ha ögonkontakt med de som kommunicerar. Tolk på plats kan också vara att föredra i samtal med barn som kan ha svårare att förstå ”den tredje personen” i rummet genom en telefon, när det är flera moment som ska utföras eller när flera personer är i rummet. I vissa situationer kan telefontolk ge en större känsla av integritet. Se till att tekniken fungerar väl inför mötet då telefontolk eller digital tolk används.

Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet. Alla kan inte tala, se eller höra, men de flesta kan kommunicera på något sätt. Enligt Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, krävs att hälso- och sjukvårdspersonal tillhandahåller vård av samma kvalitet till personer med funktionsnedsättning, som till andra (9). Regionerna ska erbjuda tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade (2). Vissa regioner erbjuder också tolkservice för personer med funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk, till exempel afasi. Tolkens uppgift är att möjliggöra kommunikation för att skapa full delaktighet för samtliga deltagare. Tolken deltar inte i samtalet. Allt som sägs, tecknas och hörs tolkas.

Här kan du läsa mer om olika typer av tolktjänster: Tolk vid funktionsnedsättning - 1177

Läs mer på Vårdhandboken: Bemötande av personer med funktionsnedsättning

Tolk beställs vanligen via en tolkförmedling. När språktolk används är det viktigt att beställa tolk på rätt språk och språkdialekt. Ibland behöver hänsyn tas till andra faktorer som till exempel kön och religiös tillhörighet. Ibland uppstår situationer då tolk behövs utan att det har planerats i förväg. Närstående ska inte tolka, både på grund av brist på tolkkompetens och den personliga relation som de har till den som behöver tolk. Barn ska aldrig användas som tolk. Det är därför viktigt att det finns tydliga rutiner hur ett oförutsett behov av tolk hanteras i verksamheten.

Barn under 18 år ska inte agera tolk. Det är inte är förenligt med FN:s konvention om barnets rättigheter som uttrycker att barnets bästa ska vara i fokus. När barn tolkar, riskerar barnet att utebli från skolan, barnet får tillgång till känslig information och får ett för stort ansvar. Om barnet missuppfattar det som sägs kan det få negativa konsekvenser. Det finns också risk för att det skapas en maktförskjutning i familjen. Det kan finnas flera anledningar till att den vuxne ber sitt barn att tolka och det gäller att inte skuldbelägga. I dialog med föräldrar eller anhöriga kan det vara bra att tala om att tolk behövs för att du behöver vara säker på att det som sägs blir rätt, att säkerställa patientsäkerhet och sekretess. Som stöd i samtalet kan bildstöd användas (14). Ett bildstöd används som komplement i samtalet men får aldrig ersätta ett tolkat möte.

Bildstöd på olika språk, som stöd i samtal om varför ett barn inte ska agera tolk: Förhindra barn som tolk - Västra Götalandsregionen

Målet med det tolkade samtalet är att det ska vara så likt ett vanligt samtal som möjligt. Här följer några praktiska tips:

• Räkna med att det tar längre tid att samtala via tolk. Avsätt tillräcklig tid för besöket.
• Om möjligt, stäm av med tolken innan mötet om vad det ska handla om och om dina tankar kring tolkens roll.
• Sitt gärna ned och på samma nivå och avstånd från tolken och barnet/familjen. Alla deltagare behöver kunna se och höra varandra tydligt.
• Rikta dig till barnet/familjen när du talar, inte till tolken.
• Tala med lätt svenska och undvik talesätt så långt det går. Om talesätt används behöver du samtidigt förklara vad du menar med dem.
• Var lyhörd för det som sker. Återkoppla gärna efter mötet om familjen önskar någon förändring i relation till tolken. Var beredd på att önskemål om byte av tolk kan uppkomma. Är alla inblandade nöjda med tolkningen kan tolknumret sparas för att främja kontinuitet.
• Är du osäker på hur samtalet med tolk går till – fråga i förväg.
• Dokumentera tolkbehovet i journal så det är tydligt för nästa vårdgivare.
  (10,11, 12, 13)
• Det kan vara svårt att tolka inom vissa ämnesområden. Orsaken kan vara att ord och begrepp saknas eller har olika betydelse på olika språk, till exempel begrepp för psykisk ohälsa. För att öka förståelsen kan du be barnet/familjen att med egna ord återberätta hur budskapet har uppfattats och du kan om det behövs förtydliga eller fördjupa informationen (12).

Instruktionsfilmer för tolkade vårdmöten - Västra Götalandsregionen

Varje barn har rätt till en bedömning av tal- och språkutvecklingen, och att få det stöd som barnet och familjen eventuellt behöver vid undersökningen. Inför en bedömning är det därför viktigt att instruera tolken om hur språkundersökningen går till och vad som förväntas av tolken. När tolk används är det också viktigt att tolken i möjligaste mån kan tolka till den språkdialekt barnet talar. Läs mer om Språkundersökning av flerspråkiga barn och hur tolken kan förhålla sig under språkundersökningen.

Läs mer Språkundersökning av flerspråkiga barn

Referenser - Tolk inom barnhälsovården