Mat och dryck

Hälsosamtal om matvanor

Stöd för samtal om matvanor inom barnhälsovården. Information om matens betydelse för hälsan och vilka matvanor som är hälsosamma samt förslag på frågor, åldersanpassad vägledning, verktyg och bildstöd.

För alla

För alla vid behov

För alla

Främja hälsosamma matvanor & uppmärksamma ohälsosamma matvanor

Främja hälsosamma matvanor:

  • näringsrik och varierad mat
  • lagom med energi
  • hälsosamma livsmedelsval*
  • informera om nyckelhålsmärkningen 

Främja och ge stöd om samspel och matrutiner: 

  • vid amning och flaskmatning
  • vid matintroduktion
  • för lyhörd matning
  • för gemensamma måltider
  • för regelbunden måltidsordning 
  • för att undvika skärmar och andra distraktioner vid måltider
  • främja matglädje och lustfyllda måltider

Uppmärksamma ohälsosamma matvanor**

För alla vid behov

Vid identifierade ohälsosamma matvanor**

som kan visa sig som till exempel:

  • för högt eller för lågt energiintag 
  • otillräckligt näringsintag 
  • ensidig kost
  • ohälsosamma livsmedelsval***
  • oregelbunden måltidsordning
  • symtom som till exempel trötthet, tillväxtpåverkan (under- & övervikt), karies.

Vid identifierad problematik med samspel och rutiner eller ätsvårigheter****

som kan visa sig som till exempel:

  • konfliktfyllda måltider
  • ätovilja
  • oro eller stress hos förälder.

Åtgärd:

  • Erbjuda stöd, hälsovägledning, insatser och uppföljning efter behov.
  • Tvärprofessionell samverkan inom BHV med till exempel psykolog och dietist.

För alla vid behov

Vid behov av ytterligare insatser eller utebliven effekt vid nivå II

Åtgärd:

Tvärprofessionell samverkan mellan BHV och till exempel:

  • dietist, psykolog, tandvård, barnomsorg.

Samverkan och remiss till annan vårdgivare till exempel:

  • dietist, barnklinik, barnmottagning.

*Hälsosamma livsmedelsval: 

  • nyckelhålsmärkta livsmedel
  • grönsaker, frukt, bär och baljväxter 
  • produkter med fullkorn och fibrer
  • fisk och skaldjur
  • växtbaserade matfetter och oljor
  • magra mejeriprodukter
  • nötter och frön

**Ohälsosamma matvanor definieras som matvanor där energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform eller måltidsmönster inte motsvarar individens behov. Intaget av energi, näringsämnen eller livsmedel kan därmed vara antingen för stort eller för litet i förhållande till det individuella behovet.

***Ohälsosamma livsmedelsval: 

  • socker
  • salt
  • produkter med lite fullkorn och fibrer (till exempel vitt mjöl) 
  • högt intag av rött kött och charkprodukter
  • smörbaserade matfetter
  • feta mejeriprodukter 

**** Ätsvårigheter eller matproblem

Inledning till samtal om matvanor vid hälsobesök

Att bli förälder innebär för många en ökad medvetenhet om matens betydelse för hälsan, både för barnet och för egen del. Många blir samtidigt öppna för förändring, vilket skapar möjlighet att erbjuda stöd och vägledning gällande frågor om mat och hälsa. Ofta finns frågor om barnets mat ur flera olika perspektiv.

I hälsosamtal om matvanor är förälderns berättelse en viktig utgångspunkt för att ha ett personcentrerat förhållningssätt. Ett personcentrerat förhållningssätt kan både främja och förbättra hälsan, och bidra till större följsamhet till förändringar hos familjen när det finns ett behov av det. 

Läs mer Hälsosamtal om levnadsvanor

Matvanor grundläggs tidigt, därför är det bra att redan från matintroduktionen erbjuda vägledning i hur man kan lära barnen att tycka om mat som är näringsrik och hälsosam.

Lyhörd matning och samspel vid måltider

Ett gott föräldraskap innebär att föräldern uppmärksammar, tolkar och svarar på barnets signaler, det gäller även vid måltiderna. 

Läs mer Främja trygg anknytning och gott samspel

När det gäller mat och måltider kan det finnas egna tankar och känslor hos föräldern som påverkar dennes förväntningar och hur hen gör när barnet ska äta, matas eller när barnet äter själv. Stötta föräldrarna i att vara lyhörda och följa barnets utveckling och behov. Uppmuntra till att våga lita på barnets signaler, och respektera när barnet inte vill ha mer mat. Undvik att truga eller tvinga barnet att äta. Hur mycket ett barn äter varierar och barn är generellt bra på att anpassa mängden mat efter sitt behov. Det är angeläget att inte trösta, belöna eller hota med mat, då det kan få negativa konsekvenser.

Utgå från att:

  • Föräldern har ansvar för vad som serveras samt var och när familjen äter.
  • Barnet bestämmer hur mycket hen äter av det som serveras.

Gemensamma måltider

Det är bra att försöka skapa en trevlig stund vid måltiden och att familjen äter tillsammans. Barn lär sig genom att imitera andra och behöver därför bra förebilder. Alla behöver vi näring och energi för att växa och må bra, men vi behöver också gemenskap, kärlek, trygghet och glädje, och allt detta kan rymmas vid en måltid.

Regelbunden måltidsordning

Genom att fördela måltiderna över dagen ges barnet förutsättning att orka med dagen och klara av att genomföra olika aktiviteter. Det bidrar också till att lättare få i sig den näring och energi som kroppen behöver. Kroppens aptit- och mättnadsreglering och tandhälsa påverkas också positivt av regelbundenhet. 

Distraktion vid måltider

Det är bra att låta måltiderna vara fria från distraktion som skärmar eller leksaker. Det stör barnets uppmärksamhet på både maten och på kroppens hunger- och mättnadssignaler samt begränsar möjligheten till samspel.

Matglädje och lustfyllda måltider

Uppmuntra föräldrarna att sträva efter en trivsam stämning med lugn och ro vid måltiderna. Stress, tjat och tvång vid måltiderna medför lätt att matstunden blir negativ. Mat kan även bli ett maktmedel, för både barn och föräldrar, stötta föräldrarna i att inte hamna i det.

Genom att tidigt tillåta barn att få äta själv, även om det blir kladdigt, och att få utforska maten med alla sina sinnen, ökar chansen till att barnet upplever måltiden som lustfylld.

Låt föräldrarnas frågor leda samtalet

Inled hälsosamtalet med att fråga föräldrarna vad de vill prata om. Låt föräldrarnas frågor leda samtalet. Använd utforskande frågor, se förslag nedan. Det är angeläget att alltid stärka och uppmuntra det som fungerar bra i familjen. Vid varje hälsobesök finns åldersanpassad vägledning att samtala med föräldrarna om, se under respektive ålders hälsobesök nedan.

Verktyg och bildstöd

Verktyg och bildstöd för hälsosamtal om mat:

Åldersanpassad vägledning vid hälsobesök

4–5 månader

Inled med att fråga och lyssna in föräldrarna. Ta hjälp av utforskande frågor, se förslag i rutan "Förslag på utforskande frågor vid samtal om matvanor". Stärk och uppmuntra det som fungerar bra. Bekräfta föräldrarna i att bröstmjölk och/eller bröstmjölksersättning ger all den näring barnet behöver de första sex månaderna tillsammans med D-droppar.

Material

Bra mat för spädbarn under ett år - 15 språk - Broschyr från Livsmedelsverket

6 månader

Inled med att fråga och lyssna in föräldrarna. Ta hjälp av utforskande frågor, se förslag i rutan "Förslag på utforskande frågor vid samtal om matvanor". Stärk och uppmuntra det som fungerar bra.

Berätta om och uppmuntra till:

  • Smakportioner - vad, hur och varför?
  • Att låta introduktionen av nya livsmedel ta tid genom en långsam övergång till mat under hela andra halvåret.
  • Fortsatt delamning eller delvis ge bröstmjölksersättning.
  • Vikten av järnrika livsmedel till exempel järnberikad gröt eller välling.
  • Betydelsen av att introducera hälsosamma och näringsrika livsmedel redan från start.
  • Att testa nya smaker många gånger.
  • Långsam glutenintroduktion.
  • Vilka livsmedel som ska undvikas första året.

Läs mer Matintroduktion

Material

8 och 10 månader

Inled med att fråga och lyssna in föräldrarna. Ta hjälp av utforskande frågor, se förslag i fokusruta ”Förslag på utforskande frågor vid samtal om matvanor”. Stärk och uppmuntra det som fungerar bra.

Berätta om och uppmuntra till:

  • Fortsatt introduktion av hälsosamma och näringsrika livsmedel.
  • Delamning eller bröstmjölksersättning.
  • Låta barnet testa nya smaker många gånger.
  • Introducera alla livsmedelsgrupper under barnets första år.
  • Att börja ge bitar och plockvänlig mat.
  • Lämplig måltidsordning: frukost, lunch, middag och mellanmål.
  • Att styra ätandet till dagtid, undantaget eventuell amning.
  • Tallriksmodellen
  • Att ge vatten som törstsläckare och måltidsdryck.
  • Att äta tillsammans.

Läs mer Matintroduktion

Material

12 månader

Inled med att fråga och lyssna in föräldrarna. Ta hjälp av utforskande frågor, se förslag i fokusruta "Förslag på utforskande frågor vid samtal om matvanor". Stärk och uppmuntra det som fungerar bra.

Följ upp:

  • Matintroduktionen - livsmedelsgrupper, äta bitar, äta själv med mera.
  • Måltidsordningen och nattmål.

Berätta om och uppmuntra till:

  • Att fortsätta erbjuda hälsosamma och näringsrika livsmedel (se tredelade programmet ovan).
  • Nyckelhålsmärkta livsmedel.
  • Att börja ge mjölk- och mjölkprodukter till frukost eller mellanmål.
  • Livsmedel som inte längre behöver undvikas till exempel gröna bladgrönsaker.
  • Att fortsätta begränsa salt och socker.
  • Lämplig måltidsordning samt tallriksmodellen.
  • Att äta tillsammans.

Material

18 månader

Inled med att fråga och lyssna in föräldrarna. Ta hjälp av utforskande frågor, se förslag i fokusruta Förslag på utforskande frågor vid samtal om matvanor.  Stärk och uppmuntra det som fungerar bra.

Följ upp:

  • Måltidsordning
  • Livsmedelsval och dryck.

Berätta om och uppmuntra till:

  • Att fortsätta erbjuda hälsosamma och näringsrika livsmedel (se tredelade programmet).
  • Undvika att truga eller tvinga barnet att äta.
  • Att undvika småätande mellan måltiderna.
  • Begränsa ohälsosamma livsmedel.

Övrigt:

  • Bedöm barnets behov av D-droppar efter 2 år.
  • Förbered föräldrarna på att det är vanligt med misstänksamhet (neofobi) mot mat i 2–3 årsåldern. Här finns råd att ge till föräldrar för att främja en god ätutveckling.

Material

2,5 och 3 år

Inled med att fråga och lyssna in föräldrarna och barnet. Ta hjälp av utforskande frågor, se förslag i fokusruta "Förslag på utforskande frågor vid samtal om matvanor". Stärk och uppmuntra det som fungerar bra.

Följ upp:

  • Måltidsordning
  • Livsmedelsval och dryck.
  • Barnets behov av D-droppar.

Berätta om och uppmuntra till:

  • Att fortsätta erbjuda hälsosamma och näringsrika livsmedel.
  • Begränsa ohälsosamma livsmedel.
  • Matglädje och lustfyllda måltider, trots eventuell neofobi.
  • Fullkornsprodukter
  • Att äta tillsammans.

Material

4 och 5 år

Inled med att fråga och lyssna in föräldrarna och barnet. Ta hjälp av utforskande frågor, se förslag i fokusruta "Förslag på utforskande frågor vid samtal om matvanor". Stärk och uppmuntra det som fungerar bra.

Följ upp:

  • Måltidsordning
  • Livsmedelsval och dryck.
  • Barnets behov av D-droppar.

Berätta om och uppmuntra till:

  • Att fortsätta erbjuda hälsosamma och näringsrika livsmedel.
  • Begränsa ohälsosamma livsmedel.
  • Att äta 400 gram grönsaker, rotfrukter, baljväxter och frukt eller bär per dag.
  • Fullkornsprodukter
  • Vatten som törstsläckare och måltidsdryck.

Material

Matvanornas betydelse för hälsan

Matvanor är av stor betydelse för både hälsa och välmående på kort och lång sikt (1). Matvanor rankas idag som en av de främsta orsakerna till sjukdom och för tidig död i Sverige (Se figur 1). Beräkningar visar att 14 procent av alla dödsfall i Sverige skulle kunna förhindras eller senareläggas genom hälsosamma matvanor [1].

Hälsosamma matvanor är viktigt hos barn för god tillväxt, för hjärnans utveckling och kan i alla åldrar bidra till mer ork och bättre mående (2). Genom att tidigt få möjlighet att etablera hälsosamma matvanor ökar förutsättningen för ett friskare och längre liv. Smakpreferenser och matvanor grundläggs redan i tidig ålder och får betydelse för hela livet [3,4]. Föräldrarnas matvanor och deras roll vid inköp och tillagning har stor betydelse för barnets framtida matvanor [5].

Enligt barnkonventionen artikel 24 har alla barn rätt till bästa möjliga hälsa. För att uppnå detta är matvanor en viktig del och samtal om matvanor inom barnhälsovården kan göra stor skillnad för barnets hälsa. På kort sikt minskar hälsosamma matvanor hos barn risken för karies, näringsbrist och undervikt och på lång sikt minskar det risken för kroniska sjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer [6–12].

Största riskfaktorerna i svenskarnas matvanor är ett för lågt intag av fullkorn, frukt och grönsaker, och ett för högt intag av rött kött, salt och socker (Se figur 2).

Figur 1. Figuren visar olika livsstilsfaktorer kopplade till ohälsa. Tobak och matvanor är de faktorer med störst inverkan på ohälsa. Källa: Livsmedelsverket.
Figur 2. Figuren visar vilka matvanor som är kopplade till hälsorisker. Lågt intag av fullkorn och högt intag av rött kött ligger i topp. Källa: Livsmedelsverket.

Vad är hälsosamma matvanor?

Hälsosamma matvanor kännetecknas av en stor andel grönsaker, rotfrukter, baljväxter (ärtor, bönor, linser) frukt, bär, nötter, frön, fullkornsprodukter, fisk, skaldjur, växtbaserade matfetter, oljor och magra och osockrade mejeriprodukter samt ett lägre intag av rött kött och chark, salt och socker.

Fullkorn

Det är bra att tidigt lära barn tycka om mat med fullkorn, eftersom det påverkar hälsan i stor utsträckning. Det är bra att variera mellan fullkornsprodukter och mindre fiberrika alternativ och successivt öka mängden fullkorn. Hur mycket fibrer ett barns mage klarar av är individuellt och toleransen ökar med stigande ålder. Fullkornsprodukter bidrar också med både protein och järn. Läs mer om fullkorn här Råd om bra mat - fullkorn - Livsmedelsverket

Frukt och grönsaker

Grönsaker, baljväxter, frukt och bär är en viktig del i en hälsosam kost. Barn under 4 år rekommenderas att få grönsaker, baljväxter, frukt och bär vid alla måltider. Barn mellan 4–10 år rekommenderas 400 gram per dag. Läs mer om frukt och grönt här Råd om bra mat - frukt och grönsaker - Livsmedelsverket

Salt

Det är bra att begränsa mängden salt även efter spädbarnsåret. Det är bra att begränsa mängden salt även efter spädbarnsåret och att inte vänja barn vid salt mat. Den lilla mängd salt som används bör dock vara jodberikad. Läs mer om salt här Råd om bra mat - salt - Livsmedelsverket

Socker

Det är klokt att begränsa sötsaker eftersom socker innehåller många kalorier men ingen näring. Det är särskilt viktigt för barn som växer mycket och har ett relativt sett högt näringsbehov. Söt dryck ökar risken för övervikt eftersom det ger många kalorier men mättar dåligt. Socker ökar även risken för karies. Läs mer om socker här Råd om bra mat - socker - Livsmedelsverket

Rött kött och chark

För hälsan är det bra att dra ner på rött kött och chark. Med rött kött menas kött från fyrbenta djur som nöt, gris, lamm, ren och vilt. Näringsrika alternativ till kött är till exempel bönor, kikärter, linser eller tofu samt nötter och frön. De ger både järn, protein och andra viktiga näringsämnen. Läs mer om rött kött och chark här Råd om bra mat - kött och chark - Livsmedelsverket

Socioekonomi och matvanor

Det finns ett starkt samband mellan socioekonomisk ställning och matvanor. Faktorer som matkostnader, sociala normer och utbildningsnivå, kan påverka skillnader i matvanor mellan olika socioekonomiska grupper [13]. Skillnader i matvanor mellan olika grupper följer samma ojämlika förhållanden som hälsan och munhälsan i stort [14]. Läs mer om hur socioekonomiska faktorer kan påverka barnets matvanor på olika sätt: Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige (Livsmedelsverket.se)

Hållbara matvanor för hälsa och miljö

Typen av livsmedel och hur de produceras har även en stor påverkan på miljö och klimat [15]. Genom hälsosamma matvanor förbättras inte bara folkhälsan utan även belastning på miljö och klimat minskar. Det som är hälsosamt för människor är också gynnsamt för en hållbar utveckling [1]. Genom att äta mer växtbaserat, med mindre kött och charkuteriprodukter minskas belastningen på miljö och klimat samtidigt som det minskar risken för ett stort antal sjukdomar. Likaså är minskat sockerintag en viktig åtgärd. När socker produceras används resurserna till produkter som är ogynnsamma för människors hälsa, resurser som annars skulle kunna användas för produktion av livsmedel som gynnar hälsan [16].

Livsmedelsverket råd för goda levnadsvanor på en minut är: Att äta grönare, lagom mycket och att röra på sig. Källa: Livsmedelsverket.
Till toppen av sidan