Flerspråkiga barn

KOMMUNIKATIV UTVECKLING

Språkutvecklingen hos barn med fler språk än ett. Råd om hur du kan samtala med föräldrarna och när du kan konsultera en logoped.

För alla

Främja en god språkutveckling och en kommunikativt stimulerande miljö samt förebygga språkliga svårigheter genom samtal, information och vägledning utifrån varje enskild familjs och barns behov. 

Läs mer om Preventivt språkligt arbete


Alla föräldrar ges möjlighet och utrymme att prata om det egna barnets kommunikation och språk. Det ges även möjlighet att berätta hur man samtalar, läser och leker i hemmet.


Föräldrars erfarenheter, frågor och eventuella oro uppmärksammas och utforskas vidare.


Kommunikation, språk och tal/typisk språkutveckling: Barnets språkliga nivå ska jämföras med den typiska språkliga utvecklingen (dock hos ett jämngammalt barn i samma flerspråkiga miljö): 0-3 mån, 3-5 mån, 5-10 mån, 1-1,5 år, 1,5 år, 2-3 år, 4 år, 5 år.


Lämna broschyren Ett barn – flera språk (översatt till flera språk) och informera om filmen Hitta språket, en film om små barns språkutveckling - Kodknäckarna

För alla vid behov

Utökat individuellt stöd till föräldrar som behöver stödjas i kommunikationen med sitt barn.


Utökad hjälp till familjer där barnet visar svårigheter vad gäller språk och tal, men inte så stora svårigheter att barnet uppnår remisskriterierna.


Likaså utökat stöd för de familjer som inte accepterar vidare remittering. Det är då av stort värde att åter träffa familjen och barnet för att bedöma hur språket utvecklas.

Stödet kan bestå av:

  • Samtal med föräldrar om barns språkutveckling och hur barnet utvecklar flera språk.
  • Uppföljande kontakt.
  • Språkbedömning och screening/riskfaktorer för alla barn oavsett en- eller flerspråkig.

Språkstörning hos flerspråkiga barn/specifika riskfaktorer för flerspråkiga barn.


Kontakt med förskolan för att få mer information om barnets språkutveckling och ev. språkutveckling på modersmålet (om det finns personal på förskolan som pratar familjens språk). Diskutera om eventuell utökad stimulans.


Konsultera ev. logoped för att samråda om åtgärder.


Diskutera/konsultera barnhälsovårdsteamet.


Språkbedömning av flerspråkiga barn

För alla vid behov

Vidare remittering när barnet inte utvecklas som förväntat när det gäller kommunikation, joller, språk och tal, samt vid ätsvårigheter och/ eller frekvent dregling efter tre års ålder.


Läs mer om språkbedömning och screening/logopediska insatser.


Språkbedömning av flerspråkiga barn.


Kontakt med eventuell förskola för att diskutera barnets kommunikation och språk samt att där uppmuntra till utökad stimulans.

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

En tredjedel av alla barn i Sverige i åldrarna 0-5 år växer upp med minst en förälder som har ett annat modersmål. Flerspråkiga barn möter sitt nya språk, svenska, antingen tidigt i utvecklingen och samtidigt som de utvecklar sitt/sina modersmål, eller efter att de redan är igång med utvecklingen av sitt modersmål.

Barn utvecklas i olika takt, men när de är 2,5 år ska den språkliga utvecklingen vara igång. De ska förstå och prata åtminstone det språk som de har haft mest tillgång till – vilket oftast är modersmålet. Flerspråkiga barn som tidigt möter mer än ett språk börjar inte tala senare än enspråkiga barn. De jollrar, säger sina första ord och sätter ihop ord till korta meningar på samma sätt som enspråkiga barn. Det som skiljer är utvecklingen av ordförrådet (1,2). Flerspråkiga barn utvecklar olika ordförråd i sina språk, eftersom språken används i olika sammanhang, exempelvis hemma och i förskolan.

Ordförrådet distribueras över de olika språken. Därför kan flerspråkiga barn uppfattas ha ett torftigt ordförråd om man endast utgår ifrån ett av deras språk vid bedömning. Men deras sammanlagda ordförråd är oftast inte mindre än ordförrådet hos enspråkiga jämnåriga (3).

Den grammatiska utvecklingen följer i princip samma regler som den enspråkiga utvecklingen, dvs. barnet börjar med vanliga, enkla strukturer som plural och tillägnar sig efterhand mer komplicerade strukturer på respektive språk (4). Flerspråkiga barn följer också den enspråkiga uttalsutvecklingen i de olika språken, ofta använda ljud som är vanliga och lätta att uttala kommer först. Det är viktigt att komma ihåg att språket inte utvecklas långsammare för att barnet utvecklar mer än ett språk.

Variationer

Språkdebuten, dvs. när barn börjar tala, varierar oavsett om barnet har ett eller flera språk. Däremot bör barnet tidigt visa intresse för att kommunicera, förstå många ord och kunna följa enkla uppmaningar långt innan det börjar prata. Det är också viktigt att vara medveten om att det finns en betydande variation mellan olika kulturer i synen på hur barn utvecklar språk. Synen på omgivningens ansvar för att ett barn ska utveckla språket, den så kallade språksocialisationen  varierar också.

Så här lång tid tar det att utveckla svenska

För flerspråkiga barn räknar man med att det tar 1-2 år att lära sig ett nytt språk på basnivå och maximalt tre år för att prestera som enspråkiga barn (4,5). Detta förutsätter att barnet har en typisk språkutveckling och kontinuerligt exponeras för det nya språket. För enkelhetens skull kan man utgå ifrån vistelselängden på svensktalande förskola. Till exempel många 2,5-3 åringar, som har två föräldrar med annat modersmål än svenska, kanske inte har hunnit vara på förskola i 1-2 år och hört svenska tillräckligt länge.

Man förväntar sig då att modersmålet fortfarande är deras dominerande språk vilket sjuksköterskan bör utgå ifrån när hon/han bedömer språkutvecklingen. Undantaget kan vara barn som har äldre syskon eller föräldrar som hellre pratar svenska i hemmet. Med andra ord finns det en stor variation i exponeringen, hur mycket barnet får höra och tala sina olika språk .

Att blanda språken är inget tecken på svårigheter

Barn som utvecklar flera språk i förskoleåldern utvecklar olika språkliga system och lär sig tidigt att skilja på språken. De lär sig också tidigt att förstå vem de kan tala med på respektive språk. De olika språken kan påverka varandra både när det gäller uttal, grammatik och ord. Denna påverkan kallas för transfer men är vanligast vid andraspråksinlärning hos vuxna. Riktigt små barn uppvisar sällan transfer. 

Det är vanligt att flerspråkiga personer, såväl barn som vuxna, använder ord, uttryck och fraser på svenska fast de pratar ett annat språk. Detta kan uppfattas som att språken blandas och kallas för  kodväxling. Det handlar egentligen om en medveten naturlig strategi för att i olika syften använda ord och fraser från ett annat språk när man behöver det. Att växla mellan de olika språken är inget tecken på språksvårigheter utan snarare ett tecken på språklig kompetens (6). Flerspråkiga barn med en mycket sen språklig utveckling har svårt att kodväxla.

Fördelar med flerspråkig språkutveckling

Att ge barnet tillgång till sina språk innebär att ge sitt barn större möjlighet att kommunicera med andra (t.ex. mor- och farföräldrar och kusiner i hemlandet). Barnets svenska utvecklas inte långsammare eller blir svagare för att barnet använder andra språk. Istället stödjer de olika språken varandra. Det är också värt att nämna att flerspråkighet kan generera flera positiva effekter, som bättre exekutiva förmågor t.ex. bättre uppmärksamhet (7), ökad kunskap om språk (4) och större medvetenhet om språkljud i de olika språken (8). En ökad språklig medvetenhet gynnar ordavkodningen och den tidiga läsutvecklingen (9).

Läs mer om detta på flerspråkig språkutveckling hos små barn, Språkens hus.

 

Samtal med föräldrar till flerspråkiga barn

Att skapa gynnsamma förutsättningar för barnets språkutveckling är lika viktigt för flerspråkiga barn som för enspråkiga svensktalande barn.

Läs mer om Preventivt språkligt arbete

Det faller sig naturligt att på BVC samtala med föräldrarna när frågor om språkutveckling och flerspråkighet kommer upp. Det kan vara bra att i de tidiga samtalen om språkstimulering be föräldrarna att fundera över hur viktigt de tycker att det är att deras barn bli flerspråkigt. Räcker det med att förstå eller ska barnet också kunna prata och kanske till och med läsa och skriva språket. Denna reflektion kan vara avgörande för vilka råd som bör ges till föräldrarna under de åren de har kontakt med BVC, men också hur föräldrarna ska förhålla sig till barnets språkutveckling i de olika språken.

  • Då föräldrarna tycker att det är viktigt att deras barn blir flerspråkigt och vill hjälpa barnet att utveckla sina språk, kan sjuksköterskan ge dem råd utifrån stödpunkter som nämns här nedan.
  • Då föräldrarna är tveksamma, oroliga för att barnets svenska ska bli svagare på grund av flera språk eller inte tycker att det är viktigt att barnet blir flerspråkigt, kan det finnas anledning att samtala kring fördelar med flerspråkighet.

Hur kan föräldrar hjälpa barnet att utveckla flera språk?

Ibland finns det anledning att prata med föräldrar, som inte själva behärskar svenska men som i sin ambition att lära barnet, ändå väljer att prata en "knackig" svenska. Här följer några stödpunkter att utgå ifrån i samtal med förälrar om hur de bäst kan hjälpa barnet för att utveckla alla sina språk.

  • Att utveckla flera språk samtidigt leder inte till en försening i språkutvecklingen utan medför positiva effekter.
  • Skapa många tillfällen att prata med barnet på modersmålet, men också se till att barnet kommer i kontakt med svensktalande barn, t.ex. genom att regelbundet vistas på förskolan. Det bästa är att låta barnet lära sig svenska i kontakten med enspråkiga svensktalande personer och kompetenta andraspråkstalare.
  • Sträva efter att konsekvent prata modersmålet, eller så mycket det går, när barnet är litet. Småprata, sjung, rimma och ramsa med det lilla barnet på familjens språk. Läs eller berätta dagligen för barnet på modersmålet. Låna enkla barnböcker skrivna på familjens språk eller berätta kring bilderna på modersmålet även om texten är på svenska. Om föräldrarna inte har läsvana och hellre vill berätta, går det också bra. Att utgå ifrån fotoalbum, gemensamma aktiviteter som barnet känner igen, är också utmärkt.
  • Balansera tv-tittande och använding av surfplattor.
  • Ju äldre barnet blir desto vanligare är det att de svarar på svenska, fast man pratar med dem på modersmålet. Anledningen är att de ofta inte får höra och tala sitt modersmål i tillräcklig utsträckning och att svenskan därför blivit dominerande. Då gäller det att fortsätta prata till dem på modersmålet. Upprepa också gärna på modersmålet det barnet säger på svenska, men kritisera inte barnets val av språk.
  • Genom att föräldrarna talar familjens språk även när man befinner sig i svenskspråkig miljö upplever barnet att det både är tillåtet och bra att prata detta språk i en enspråkig miljö. En sådan attityd är positiv för språkinlärningen.
  • Ansträng dig inte för att undvika den naturliga växlingen mellan språken när du pratar med andra flerspråkiga personer. Försök i stället att vara en god förebild för hur man kan växla mellan svenska och modersmålet beroende på vem man talar med. När du pratar med flerspråkiga personer sätter du kanske in ord, uttryck och ibland hela meningar på svenska på ett naturligt sätt, trots att ni för tillfället talar ett annat språk. När du pratar med personer som endast kan ett av dina språk, håller du dig förstås konsekvent till det språket.

Konsultera logoped inför rådgivning till föräldrar

Att diskutera språk och språkanvändning med föräldrar som inte är enspråkigt svenska är inte alltid lätt. Här kan man konsultera logoped. I vissa län har logopederna en rådgivningstelefon som kan rekommenderas till föräldrar.

Logopeden med sina specifika kunskaper om språk, har större möjligheter att ägna tid åt språkfrågor och kan komplettera BVCs rådgivning till dessa familjer. Dessutom finns det i dag flera logopeder med speciell inriktning mot flerspråkighet.

 

Informationsmaterial till föräldrar

Till toppen av sidan