Åtgärder vid övervikt och fetma

TILLVÄXT

Vad barnhälsovårdsteamet kan göra och hur man kan samtala med föräldrar till barn som har övervikt eller fetma.

För alla

För alla vid behov

För alla

Främja hälsosamma levnadsvanor

  • Amning, tillvänjning till annan kost
  • Matvanor
  • Fysisk aktivitet/lekfulla rörelsevanor
  • Lek och stimulans
  • Sömn
  • Tandhälsa

Identifiera barn med ökad risk för övervikt och fetma.


Identifiera stigande tillväxttrend

  • Titta på BMI-kurvan från och med 12 månaders ålder.

För alla vid behov

Identifierad övervikt 

Erbjuda samtal, vägledning och insatser efter behov.


Hälsovägledning – motivera till förändring i familjens levnadsvanor (mat, lek, rörelsevanor/fysisk aktivitet, sömn)


Uppföljning och insatser för barnet, som bestäms utifrån den kunskap som finns eller framkommer vid den universella insatsen (barnets anamnes, tillväxt, familjesituation, förskola).


Tvärprofessionell samverkan med barnomsorgen kring barn och familj där behov föreligger.


Identifiera barn med ökad risk för övervikt och fetma

  • Identifiera riskgrupper
  • Mäta iso-BMI från två års ålder.

För alla vid behov

Vid identifierad fetma

Insatser baseras på individuella bedömningar av barnets/familjens behov.


Samtal, vägledning och insatser i samverkan med specialist ex barnklinik, dietist, psykolog.


Remiss till annan vårdgivare enligt lokala riktlinjer.


Vid övervikt/fetma och dålig längdtillväxt, avvikande utveckling eller misstänkt endokrin störning remitteras till barnläkarmottagning.

Vad BHV-teamet kan göra vid identifierad övervikt

Föräldrarnas uppfattning är viktig

Hur föräldrar uppfattar sitt barns viktstatus är av stor betydelse för att kunna främja en hälsosam viktutveckling. Många föräldrar ser inte tillväxtökningen, och är beroende av objektiv information från till exempel barnets BMI-kurva. En enkel åtgärd kan vara att man inom barnhälsovården inför som rutin att alltid visa barnets BMI-kurva för föräldrarna.

Om barnet har övervikt eller fetma, enligt BMI-kurvan, är det viktigt att titta på trenden. Trenden kan vara till hjälp för att hitta förändringar i familjens levnadsvanor.

Fråga föräldrarna

Fråga gärna föräldrarna och barnet vad som har hänt sedan ni träffades sist. Familjesituationen har kanske förändrats, familjen kan ha flyttat, barnet har kanske bytt förskola och så vidare.

Har barnet ökat i BMI den senaste tiden? BMI-underlag pojkar och flickor (pdf)

BMI-kurvan kan också visa ett konstant högt BMI Konstant högt BMI kurva (pdf)

Svårt att själva uppskatta barnets vikt

Föräldrar kan bli mycket förvånade när barnet visar sig ha övervikt eller fetma. En europeisk studie av föräldrar med barn i åldrarna 2-9 år, varav 1 800 från Sverige, pekar på att varannan förälder till barn med övervikt anser att barnet är normalviktigt. 40 procent av föräldrar till barn med övervikt eller fetma, oroar sig till och med för att barnet ska bli magert, jämfört med 33 procent av föräldrar till barn som redan har undervikt (21).

En liknande amerikansk studie bland mödrar med barn mellan 12 och 32 månader visade att mödrar har svårt att uppskatta sina barns storlek och ofta tycker att de är mindre än vad de egentligen är. Samtidigt visade studien att mödrar till överviktiga barn var mest nöjda med hur deras barn såg ut (22). Föräldrarnas begränsningar i att bedöma vilken vikt barnet verkligen har, eller vad som är normal vikt för barnet, kan ge svårigheter i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Inte banta

Det är mycket viktigt att komma ihåg att barn inte ska banta. Vid en överviktssituation försöker man låta barnet växa in sig i sin vikt. Målet är att barnet ska stå stilla i vikt, eller växa mer på längden (cm) än i vikt (kg). På det sättet börjar riktningen på BMI-kurvan peka åt rätt håll och en hälsosam vikt kan uppnås på längre sikt.

Stillastående i vikt BMI-kurva (pdf)

Nedåtgående BMI tillväxtkurva (pdf)

Viktökning och längdökning tillväxtkurva (pdf)

Nedåtgående eller stabilt BMI (pdf)

Fokus på familjen och stöd till föräldrar

Det är grundläggande att hela familjen och även andra betydelsefulla personer (far- och morföräldrar, släkt, vänner, förskolekompisar och personal) involveras i arbetet runt barnets viktutveckling. En ny studie visar hur viktigt det är att hela familjen engageras för att kunna hålla hälsosamma levnadsvanor. De beteenden som upplevdes problematiska var bland annat att familjemedlemmar som till exempel partner, far- och morföräldrar inte följde de överenskommelser som gjordes (21).

Små förändringar i mat och rörelsevanor

BHV kan motivera familjer till att hitta förändringar i sina mat- och rörelsevanor. Vid livsstilsförändringar är det bäst att fokusera på en eller två förändringar åt gången som kan flätas in i vardagen så att förändringen blir en naturlig del av livet. Tillsammans kommer flera små förändringar ge stora resultat.

Utgå från familjens kunskaper och ge kompletterande information med hjälp av utforskande frågor.

I Livsmedelsverkets handledning för barnhälsovården på sidor 49 och 61 finns bildmaterial om socker innehållet i olika produkter och om olika portioner som innehåller lika mycket energi (24)

Grunda Sunda Vanors pedagogiska bildmaterial är tänkt att vara till hjälp vid samtalet om hälsosamma levnadsvanor med barn och deras familjer.

Samtal vid identifierad övervikt

Att samtala om övervikt eller fetma hos barn upplevs av många inom barnhälsovården som svårt av flera anledningar. Det är ett känsligt ämne och oron att kränka eller skuldbelägga föräldrarna och barnet är stor. Man kan känna en osäkerhet kring sin kunskap om övervikt och fetma. Det är därför viktigt att vara påläst. 

Övervikt vid fyra års ålder är inte alltid lätt att se och kan därför väcka förvåning, funderingar och ifrågasättas av föräldrarna.

Motiverande samtal

Som sjuksköterska eller läkare på BVC kan man använda motiverande samtal för att hjälpa familjen att hitta sina resurser och styrkor. Det vill säga ett reflektivt lyssnande, bekräftelse, öppna frågor, reflektion och sammanfattning. Man kan lyssna efter vad familjen tycker, och kan tänka sig att förändra, och upptäcka vad familjen och barnet redan tycker fungerar bra.

Läs mer på Rikshandboken om Hälsosamtal om levnadsvanor

Avlasta från skuldkänslor

Känsligheten för att utveckla övervikt och fetma varierar hos olika individer. Ett intag av kalorier kan hos ett barn ge större viktuppgång än hos ett annat. En vuxen eller ett barn med övervikt eller fetma kan således anses som extra känslig för kalorier, vilket innebär att individen inte tolererar lika mycket kalorier utan att gå upp för mycket i vikt jämfört med en individ som saknar anlag för övervikt/fetma (23).

Därför behöver vissa individer vara mer uppmärksamma på livsstilsval. Genom hälsosamma levnadsvanor som goda mat- och rörelsevanor kan man förebygga och behandla övervikt och fetma.

Man kan minska föräldrarnas skuldkänslor genom att berätta om orsakerna till att barn får övervikt och fetma. Att avlasta familjen från skuldkänslor, men inte från sitt ansvar, är en viktig nyckel till en framgångsrik behandling av fetma (16).

Exempel på samtal vid identifierad övervikt

 - Nu har vi mätt och vägt dig Kalle och jag ser att du vuxit och blivit längre sedan du var här förra gången och det är jättebra.

Till föräldrarna: 

 - När jag tittar på Kalles tillväxt så ser jag att hans vikt i förhållande till längd inte riktigt är i proportion med varandra. Det syns kanske inte så tydligt på denna vanliga tillväxtkurva men om ni tittar på den här BMI kurvan så blir det lite tydligare vad jag menar med Kalles viktutveckling.

- Hur tänker du/ni som förälder kring detta.

- Är det ok att jag berättar för er om varför vi mäter BMI?

- I den här åldern är det svårt att se en övervikt med blotta ögat. Vid hälsobesöket mäter man iso-BMI för att följa tillväxtrenden och för att tidigt upptäcka om barnet har en övervikt.

- Eftersom barn i denna ålder växer fort på längden är möjligheterna goda att Kalle växer i sin vikt inom ganska snar framtid. Ofta är det så att familjen behöver göra någon förändring kring mat, dryck och rörelse vilket vi gärna kan prata mer om här på BVC.

- Hur känns det för er när jag pratar om detta?

Åtgärder vid identifierad fetma

När BMI beräknas vid 4-års ålder, bör barn med identifierad (iso­-BMI >30) remitteras till sjukvården, enligt lokala rutiner. Fetma är en sjukdom och barnet behöver en medicinsk utredning.

BHV-teamet kan stödja familjen på samma sätt som för barn med övervikt. Redan från 2 års ålder kan en remiss övervägas, framförallt om barnet har andra riskfaktorer för fetma som till exempel en tidig adiposity rebound.

Tidig adiposity rebound (pdf)

Remittering till barnläkare

Barn med övervikt eller fetma i kombination med avplanad längdtillväxt, avvikande utveckling eller misstanke om endokrin störning ska remitteras till en barnläkare. Ett exempel på en endokrin störning hos barn är hypothyeos.

I Sverige screenas barn för kongenital hypothyreos genom PKU. I förskoleåldern är autoimmun hypothyreos extremt ovanligt, men inte i skolåldern, i anslutning till puberteten.

De flesta överviktiga barn eller barn med fetma har ingen endokrin sjukdom, utan ämnesomsättningen är helt normal. De växer snabbare på längden än sina jämnåriga. Deras ökning i vikt följs av en accelererad längdtillväxt.

Hypotyreos, dålig längdtillväxt tillväxtkurva (pdf)

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan