Instruktioner för mätning och vägning på BVC

TILLVÄXT

Åldrar för rutinmässiga mätningar. Hur du mäter vikt, längd och huvudomfång, korrigerar för prematuritet och räknar ut föräldramedellängd.

Tidpunkter för rutinmässiga mätningar på BVC

Rutinmässiga mätningar görs med täta mellanrum under de första levnadsåren i samband med besöken på BVC. Upprepade mätningar av barnet görs för att dokumentera ett tillväxtförlopp.

Åldrar för rutinmässiga mätningar på BVC
  • 10-14 dagar
  • 1 månad
  • 2 månader
  • 3 månader
  • 4 månader
  • 6 månader
  • 8 månader
  • 10 månader
  • 12 månader
  • 18 månader
  • 2,5-3 år
  • 4 år
  • 5-6 år

Vid avvikelser i tillväxten eller vid uppfödningssvårigheter, mag-tarmsymtom etc. bör mätningar göras oftare.

Födelsevikt-, längd, huvudomfång samt uppgift om graviditetslängd hämtas från Förlossningsvård 2 – FV 2.

Mätning dag 2-4 (lämpligen samtidigt med PKU-provtagning) rekommenderas för att bedöma hälsotillstånd och vikt/viktnedgången samt för att ge underlag till information om uppfödning.

Mätutrustning

Mätutrustningarna ska vara godkända för ändamålet och kalibrerade efter aktuella instruktioner (16).

Vikt

  • Vikten mäts utan kläder och blöja.
  • Trosa/kalsong accepteras vid vägning av de lite äldre barnen.
  • Spädbarnsvåg kan användas upp till 2-års ålder, sedan vägs barnet stående.
  • Vikten anges i gram upp till 9999 gram (eller i kilogram med tre decimaler), därefter i kilogram med en decimal (eller i gram).
Liggande mätning av barns längd under två år
Liggande mätning av barn under 2 år.
Liggande mätning av barns längd under två år
Liggande mätning av barn under 2 år.

Längd - liggande

  • Före 2-års ålder mäts längden med barnet liggande, därefter stående.
  • Vid liggande mätning håller en person, lämpligen föräldern, barnets huvud mot huvudplattan. Barnet ska titta rakt upp. Ytterligare en person sträcker barnets ben genom att försiktigt trycka ned båda knäna mot under­laget och ser till att båda fötternas fotsulor ligger an mot fotplattan med tårna rakt upp.
  • Läs av längden först då barnets position är acceptabel. Vid mätning på skötbord med fotplatta som kan avläsas från bägge sidor av fotplattan ska samma värde avläsas från båda sidorna.
  • Längd anges vid samtliga åldrar i centimeter med en decimal.

 

Mätning av ett barn över två år som står.
Stående mätning av barn över 2 år.

Längd - stående

Mätning av ett barn över två år som står.
Stående mätning av barn över 2 år.
  • Vid stående mätning ska barnets fötter hållas intill varandra med hälarna mot väggen. Golvet under mätaren ska vara plant och fast utan någon matta.
  • Kontrollera att barnet sträcker upp sig ordentligt utan att hälarna lyfter från underlaget. Axlarna ska inte vara upplyfta. Barnet ska titta rakt framåt och andas normalt. Se till att mätstickan ligger an mot huvudet med ett lätt tryck.
  • Läs av först då barnets position är acceptabel.
Visar hur ett måttband läggs runt ett barns huvud.
Visar hur ett måttband läggs runt ett barns huvud.

Huvudomfång

  • Huvudomfång mäts med ett vanligt måttband över det största omfånget mellan pannan och nacken. Avläs först sedan måttbandet sträckts ordentligt kring huvudomfånget.
  • Kontrollera måttbandet med jämna mellanrum och byt ut det om det har töjts ut.
  • Huvudomfång mäts till och med 18 månaders ålder och efter 18 månader vid avvikelser.
  • Huvudomfång anges i centimeter med en decimal.

Korrigering för prematuritet

Vid mätning och registrering av tillväxtuppgifter för prematurt födda barn (födda före graviditetsvecka 37) görs en korrigering för att bedöma barnets biologiska ålder (7,8). Antalet veckor som barnet är född före graviditetsvecka 40 dras ifrån barnets kronologiska ålder.

Det är lämpligt att föra in både de kronologiska och biologiska (korrigerade) värdena på tillväxtkurvan och förbinda punkterna med en horisontell linje (se exempel Figur: Korrigering av prematuritet).

Vid en grav prematuritet behöver man fortsätta att korrigera en längre tid än vid en lindrig prematuritet. Man slutar att ålderskorrigera när skillnaden är mindre än 0,5 SD.

Korrigering för prematuritet
Exemplet i bilden visas med röd färg. Barnet är född i graviditetsvecka 28, det vill säga 12 veckor för tidigt (40 veckor minus 28 veckor). Markeringar görs vid den kronologiska åldern i diagrammet och vid en punkt 12 veckor tidigare, vilket ger de biologiska (korrigerade) värdena. De kronologiska värdena binds ihop med streckad linje och de biologiska (korrigerade) värdena med heldragen linje. I detta exempel har barnet kronologiskt en viktökning (streckad linje) i förhållande till tillväxtkurvan. Den biologiska (korrigerade) viktökningen (heldragen linje) visar dock att barnet har tappat i "sin viktkanal", det vill säga viktmässigt inte fullt korrigerat för sin prematuritet. Längdmässigt har barnet en god "catch-up" (korrigerad heldragen linje) och följer "sin längdkanal" (heldragen linje).

Medelföräldralängd

Medelföräldralängd ("target height") avser medellängden för föräldrarna korrigerat för barnets kön.

Tillväxtdiagrammen visar barnets tillväxt i förhållande till en population. Ett nomogram för medelföräldralängd finns i BHV-journalen för att uppskatta om barnet växer normalt i förhållande till sina föräldrar och som återspeglar barnets genetiska potential för tillväxt.

Medelföräldralängd räknas vanligen ut genom att addera föräldrarnas bägge längder i cm och därefter lägga till 13 om pojke, respektive dra ifrån 13 om flicka, och sedan dividera med två (Tanners metod 1970) (17).

Tanners metod tar relativt sett mindre hänsyn till om föräldrarna är långa eller korta. I tillväxtkurvan för BHV-journal 2006 har därför beräkningen för medelföräldralängd ändrats för att ge en större noggrannhet (pojkar cm = 45,99 + 0,78x, flickor cm = 37,85 + 0,75x, x =längd cm mor + far/2) (8).

Ett 95 procentigt konfidensintervall för medelföräldralängd ger ett uppskattat intervall på cirka ±10 cm (18). Intervallet motsvarar cirka ±1,5 SDS vilket skapar en "tillväxtkanal" för förväntad längdtillväxt.

Det finns en stor osäkerhet i begreppet medelföräldralängd. Till exempel om det är stora skillnader i föräldrarnas relativa längder kan den ena förälderns längdegenskaper vara dominant vilket medelföräldralängd inte tar hänsyn till. Om båda föräldrarna är korta kan barnet bli längre än medelföräldralängden vilket i sin tur kan bero på föräldrarnas egna uppväxtförhållanden. Före puberteten ska beräknad slutlängd användas försiktigt då stora förändringar av tillväxten kan ske under pubertetsfasen.

I BHV-journalen finns ett nomogram för medelföräldralängd (7). En linje dras mellan föräldrarnas respektive längder och skärningspunkten på mittlinjen visar medelföräldralängd i SDS (se exempel Figur: Nomogram tillväxtkurvan BHV-journal version 2000).

Nomogram tillväxtkurva BHV-journal version 2000,
Nomogram tillväxtkurva BHV-journal version 2000, exempel visat med röd färg. Exempel med moderns längd 168 cm och faderns längd 193 cm. En linje dras mellan föräldrarnas respektive längder vilket ger en medelföräldrarlängd på +1 SD. Barnets förväntade tillväxt på +/-1,5 SDS (”tillväxtkanal”) från medelföräldrarlängden kan därmed uppskattas till att äga rum mellan -0.5 SD och + 2,5 SD.

Läs mer på Barnläkarföreningens webbplats

Fokusområde: Tillväxt och kroppslig mognad - Barnläkarföreningen

Till toppen av sidan