Orsaker till övervikt och fetma

TILLVÄXT

Om de olika faktorer som påverkar risken för att utveckla övervikt och fetma.

Genetiska faktorer

Finska tvillingstudier talar för att BMI hos tonåringar styrs av ärftliga faktorer i upp till 80 procent. Arvsanlagen anses svara för 30–50 procent för utvecklingen av fetma. Generna som är kopplade till fetma har en inverkan på hur kroppen hanterar energiöverskott i energisparande syfte.

Den genetiska uppsättning som idag leder till fetma har funnits hos människor i tiotusentals år och har gynnat människor då energiunderskott, det vill säga brist på mat och hög fysisk aktivitet, varit dominerande under människans utveckling. De anlag för effektivt energiutnyttjande, som i en mer eller mindre kontinuerlig bristsituation bidrog till att spara energi, har därför gynnats genom evolutionens urvalsprocess.

Dessa anlag är därför vanliga i alla befolkningsgrupper över hela världen (11). I vår nutida miljö kan ett överskott av kalorier och för låg förbrukning leda till utvecklingen av fetma hos dessa individen.

Epigenetiska faktorer anses spela en roll vid utvecklingen av fetma. Epigenetik handlar om vad som styr våra gener och vad det är som gör att en viss gen aktiveras eller inte. De epigenetiska mekanismerna under graviditen/fosterlivet verkar vara känsliga för många olika faktorer i vår miljö. Forskning visar att de kan påverkas av vad vi äter, stress, sömnbrist och till och med av sociala omständigheter som ekonomisk oro.

Det finns dessutom en stark ärftlighet vad gäller individens benägenhet att utveckla komplikationer till följd av fetma. Ny forskning visar att tarmflorans sammansättning möjligtvis kan förklara en del av individens benägenhet för utvecklingen av fetma och dess komplikationer.

 

Livsstilsfaktorer

Levnadsvanor etableras tidigt i livet och föräldrar har stort inflytande över barnets utvecklande av mat- och rörelsevanor. Samspelet mellan barnet och föräldrarna spelar en viktig roll. Barnhälsovården är en stödjande miljö som främjar hälsosamma levnadsvanor tillsammans med familjen.

Familjer har olika förutsättningar och möjligheter att ge barnen en bra uppväxt. Ohälsosamma matvanor förekommer såklart överallt i samhället men är vanligare i grupper med låg utbildning eller låg inkomst, vilket leder till ojämlika förutsättningar för hälsa. Högre förekomst av övervikt och fetma hänger till stor del samman med utbildningsnivån generellt i området där barnen bor.

Kohortstudien "early STOPP" i Stockholm visar att socioekonomiska faktorer och framförallt låg utbildningsnivå har stor betydelse för barnets tillväxt redan under det första levnadsåret. Det hävdas att familjer med låg utbildningsnivå bör få extra stöd i att kunna uppnå hälsosamma levnadsvanor (3)

Det finns klara sociala skillnader i barns fysiska aktivitet och tillgång till frukt och grönt. Barn i familjer med en hög socioekonomisk status är mer fysiskt aktiva i vardagen och tränar mer än barn i socioekonomiskt lägre/svagare grupper (4) och äter mer frukt och grönsaker (5).

Autonomi, känslan av att ha kontroll över sitt liv och vilken möjlighet man som individ har till ett socialt engagemang och deltagande är avgörande för välbefinnande och hälsa. Hälsa och livslängd är alltså starkt förknippad med positionen i det sociala systemet. Hälsan bland de som är högst upp i rangordningen jämfört med de som är längst ner skiljer sig redan i tidig ålder och skillnaderna blir med åren allt större (6).

Psykologiska och kulturella faktorer

Mat och rörelsevanor påverkas även mycket av psykologiska och kulturella faktorer. Omedvetet styrs individen av familjens, vännernas och arbetskamraternas attityder och uppfattningar. Sociala och kulturella vanor, förväntningar och krav när det gäller mat och dryck kan vara mycket starka och påverkar hur mycket, hur ofta, när, med vem och i vilka situationer man äter. Ofta äter vi något för sällskaps skull och inte för att man är hungrig och man tar av det som bjuds (7).

Tarmflorans betydelse för fetma

Flera studier har visat att det finns ett samband mellan tarmfloran och fetma hos vuxna. Vuxna med fetma har en annorlunda sammansättning mellan de vanligaste bakteriegrupperna och en minskad mångfald i tarmfloran, jämfört med normalviktiga.

Studier har visat att tarmfloran hos feta möss har en ökad förmåga att bryta ner kolhydrater, samt att utvinna energi. Koloniseras bakteriefria normalviktiga möss med tarmflora från feta möss då blir mössen överviktiga, trots att de inte äter mer än vanligt. Om man koloniserar bakteriefria möss med tarmfloran från en smal mus ökar inte fettmängden i lika stor omfattning (22). Tarmfloran kan ses som en faktor där en individ med en effektiv tarmflora kan ta upp en större mängd energi från en livsmedelsprodukt jämfört med en individ med mindre effektiv tarmflora.

Forskningen har också kunnat visa att personer med många bakterier i sina tarmar, av många olika arter, vägde mindre än andra, och de gick inte heller upp lika mycket i vikt över tiden. Forskarna såg också en koppling mellan förändringar i tarmfloran och fetmans konsekvenser som bland annat insulinresistens (23,24).

Att förändra en befintlig tarmflora i vuxen ålder kan vara svårt då tarmfloran etableras redan i samband med och efter födelsen. Man har sett att tarmfloran ändrar sig med åldern, i samband med infektioner och efter antibiotikaintag, men ny forskning visar att även dietförändringar (fettsnålt och mera grönsaker) kan påverkar tarmfloran positivt (24).

Intressant för barnhälsovården är hur amning och tidiga matvanor påverkar barnets tarmbakterier och därigenom förebygga fetma och dess konsekvenser. Forskare vid Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet har undersökt tarmflorans utveckling från nyföddhetsperioden fram till ettårsdagen och konstaterat att barn som ammas, helt eller delvis, får en sammansättning av tarmfloran som delvis skyddar dem mot fetma (25).

Till toppen av sidan