Infektionssjukdomar av betydelse för vården av adopterade barn

ADOPTION

Många internationellt adopterade barn kommer från länder med högre incidens av infektionssjukdomar än Sverige. Det är viktigt att screening för infektionssjukdomar görs relativt snart efter barnets ankomst till Sverige då eventuell behandling av dessa har betydelse för barnets fortsatta hälsa och vård.

I den initiala undersökningen av ett barn som kommit till Sverige genom adoption sker omfattande provtagning. Barnet undersöks bland annat för blodburna infektioner så som hepatit B och hiv och oftast även hepatit C. En del barn har känd blodburen sjukdom vid adoptionen.

Om barnet har sår eller eksem är detta riskfaktorer för MRSA och prov för detta tas. Har barnet vårdats eller erhållit omfattande vård i öppenvård alternativt har ett nedsatt immunförsvar kan screening även för andra resistenta bakterier behöva göras (1). Vilka prover som tas kan variera något mellan olika regioner och sjukhus eller mottagningar.

Bärarskap eller risk för bärarskap av smittsam sjukdom får inte förhindra eller fördröja kontakt och stöd från BHV. Barn med oklar status avseende infektiös blodsjukdom eller bärarskap av resistenta bakterier handhas i vården på samma sätt som andra patienter; i enlighet med basala hygienrutiner (1, 2).

Vid oklar MRSA-status och sår eller eksem bör barnet inte vänta i väntrummet på BVC utan få komma direkt in på rummet. Som försiktighetsåtgärd ska mottagningsrummet efter besöket torkas av efter gällande hygienföreskrifter för MRSA. Om barnet och familjen har behov av att träffa BHV-sjuksköterska innan alla svar anlänt från provtagning kan en lösning också vara att besöket görs som ett hembesök hos familjen.

Om ett barn är konstaterad MRSA-bärare sköts detta av infektionsklinik, där en individuell plan läggs upp. Kontakta familjen eller respektive infektionsklinik för mer information om behandling och risker i det individuella fallet (3).

Till toppen av sidan