Språkutveckling hos adopterade barn

ADOPTION

Språkbytet fungerar bra för de allra flesta utlandsadopterade barn. Det är bra om adoptivföräldrarna lär sig några ord på barnets eget språk.

Avbrott i språkutvecklingen

Internationell adoption innebär ett avbrott i språkutvecklingen, barnet byter språk och får ett nytt förstaspråk, oberoende av vid vilken ålder adoptionen sker. Generellt kan man säga att barn som adopteras i äldre åldrar, oftast från cirka tre års ålder, behöver längre tid än yngre barn för att komma i kapp jämnåriga icke-adopterade barn (1). Samtidigt finns också forskning som visat att utvecklingen av det nya språket kan gå snabbare för barn som är äldre när de adopteras, men de har också mer språk att ta i kapp för att komma i nivå med jämnåriga.

Språkbytet fungerar bra för de allra flesta utlandsadopterade barn. Det är vanligt att barnet första tiden har en tyst period som kan vara fylld av frustration över att inte förstå eller att kunna göra sig förstådd. Det handlar om en period på ett till några dygn.

Barnens egna språkförståelse på det nya språket utvecklas snabbare än deras egna uttrycksförmåga. Generellt kan man säga att barnet behöver minst två år för att komma ikapp med jämnåriga när det gäller att utveckla både förståelsesidan och uttryckssidan av språket (1) men stora variationer finns inom gruppen.

En viktig uppgift för barnhälsovården är att med hjälp av föräldrarna och de verktyg vi har inom BHV undersöka barnets generella förmåga när det gäller språk- och kommunikationsförmåga, oavsett vad barnet har för andra kontakter inom sjukvården.

Språkutveckling

Barn föds med beredskap för språk. Förutsättningar för språkinlärning är inbyggda i vår genetiska kod och språkinlärning byggs upp genom samverkan mellan arv och miljö. Både språklig kontakt och egna upplevelser av omvärlden är förutsättningar för den språkliga utvecklingen.

Barns språkinlärning är beroende av att det finns vuxna som är fysiskt och psykiskt närvarande för dem och som kan sätta ord på deras upplevelser och sinnesintryck. Genom samtal och dialog lär sig barnet känna igen, tolka och integrera vad de ser, hör, smakar och känner. Alla dessa upplevelser leder så småningom till språk (2).

Tips att ge till föräldrar

  • Var uppmärksam på alla barnets signaler och tolka dem kommunikativt. Följ barnets initiativ, svara på barnets signaler och öka kommunikationen. Läs mer i Rikshandboken: Preventivt språkligt arbete
  • Språk och kommunikation innebär inte bara ord utan även kroppsspråk och gester. På samma sätt som talat språk ser kroppsspråk olika ut runt om i världen även om många gester är lika över hela världen. Detta kan skapa förvirring både hos barn och föräldrar. Men generellt kan kroppsspråk och gester underlätta för kommunikationen och språkförmågan. Tecken som stöd (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation – TAKK) och att använda bildstöd (Kom-hit) kan vara ett bra komplement till det talade språket för alla barn och en brygga till det nya språket.
  • Det är bra om adoptivföräldrarna lär sig några ord på barnets eget språk som handlar om mat, sömn eller tvättning. Då lindras övergången. Det är också bra om man vet uttalet av barnets namn på barnets ursprungsspråk och kan använda det namnet även om barnet får ett annat namn.
  • Börja från början: tänk på att barnets språkliga ålder (på det nya språket) är lägre än dess kronologiska ålder. Prata med barnet om vad ni gör och ser och upplever tillsammans. Sätt ord på känslor och benämn allt i omgivningen: händelser, saker, med mera överdrivet mycket, det ger rikare ordförråd. Genom att prata om vad som händer skapar vi också en förutsägbarhet som kan ge mer trygghet.
  • Upplev saker tillsammans. Känn på gräset, lyssna på musik, läs, smaka, stimulera sinnena! Använd vanliga vardagssituationer för att träna språk. Töm tvättmaskinen och benämn alla kläder och vem de tillhör. Vid matlagning; prata om olika sorters mat, färger, former och smaker.
  • Läs för barnet på en nivå som är lagom och stämmer med hur långt barnet kommit i språkförståelse. Samtala med barnet om det ni läst. Ställ gärna öppna följdfrågor för att stämma av om barnet har förstått.
  • Ordförrådet är särskilt viktigt att tänka på och fortsätta utveckla under många år, även när barnets språk tycks ha kommit ikapp jämnåriga.
  • Ha en konstruktiv dialog med förskolan. Informera om att adopterade barn kan behöva särskilt stöd (3, 4).

Språksvårigheter

Barn med språksvårigheter kan ha:

  • Svårigheter med turtagning och dialog.
  • Svårigheter med språkförståelsen, det vill säga att ha svårt att förstå innebörden av vad andra säger och svårt att förstå till exempel instruktioner och frågor.
  • Svårigheter att lära sig nya ord och att det tar lång tid att utveckla och öka mängden ord i ordförrådet. Svårigheter med ordförråd kan gälla både att förstå ord och att själv använda/uttrycka ord.
  • Svårigheter med grammatiken, det vill säga svårt med att sätta orden i rätt ordning när man pratar samt svårigheter med till exempel ordböjningar.
  • Språkliga svårigheter hos barn kan leda till att barnet får svårt att använda sig av sitt språk, till exempel när det gäller berättarförmåga. Har man dessutom svårt att använda sig av sitt språk i ett kommunikativt syfte kan det leda till svårigheter med socialt samspel.

Språkundersökningar inom barnhälsovården

Var extra observant vid språkundersökningar vid 2 ½-3, 4 och 5-års besöken på BVC och lägg fokus på att barnet har en god språkförståelse.

Det är viktigt att ta hänsyn till hur gammal barnet var när hen adopterades och hur länge barnet har exponerats för det svenska språket. Kanske har barnet något särskilt behov att ta hänsyn till och som behöver vägas in i undersökningen. En del adopterade barn med särskilda behov har tidigt haft många kontakter med hälso- och sjukvården som kanske fokuserat på vissa delar av barnets utveckling.

En viktig uppgift för barnhälsovården är att med hjälp av föräldrarna och de verktyg vi har inom BHV undersöka barnets generella förmåga när det gäller språk- och kommunikationsförmåga, oavsett vad barnet har för andra kontakter inom sjukvården. Till exempel även om ett adopterat barn med exempelvis läpp-käk-gomspalt (LKG) har kontakt med logoped inom specialistsjukvården (i så kallade LKG-team) bör BHV genomföra de rutinmässiga språkundersökningarna och screeningarna med tillhörande åtgärder som finns i respektive region.

Språkundersökningarna inom BHV bygger på att flera olika förmågor vad gäller språket bör behärskas. Om ett barn som nyligen adopterats undersöks på BVC bör särskilt barnets förmåga att förstå enkla meningar och instruktioner och mängden ord som barnet har i sitt ordförråd uppmärksammas. Framför allt behöver man bygga sin undersökning på samtal med föräldrarna och deras uppfattning om barnets tidiga språkinlärning:

  • Lär sig barnet nya ord relativt snabbt?
  • Upplever föräldrarna att barnets språkförståelse utvecklas som förväntat eller går utvecklingen långsamt?
  • Verkar barnet vara intresserat av att kommunicera och samspela med föräldrarna?

Under barnets första år med sina föräldrar och sitt nya språk bör fokus ligga på att barnet ska lära sig språkets innehåll, det vill säga att få en god språkförståelse och många ord i sitt ordförråd. Det är också viktigt att barnet lär sig att uttrycka sig i meningar, men fokus under den första tiden bör inte ligga på exakt hur barnet pratar och om barnet lär sig alla språkljud tidigt.

Läs mer i Rikshandboken: Adopterade barns möte med sjukvården  

Remiss till logoped

BHV bör vara generösa med remiss till logoped för adopterade barn. Det kan vara viktigt att undersöka barnets språkförståelse och kommunikationsförmåga i detalj tidigt. Förälders oro och frågor räcker som indikation för remiss.

Modersmålsundervisning i skolan

Barnets modersmål är det språk som talas i hemmet, det vill säga inte det språk barnet talade innan adoptionen. Generellt blir barnets nya språk svenska, men i de familjer där ett annat språk talas blir det barnets modersmål och svenskan något som barnet talar i för- och grundskola.

Den modersmålsundervisning som barn har rätt till enligt Skollagen inbegriper således inte undervisning för adopterade barn i deras ursprungsspråk. En del kommuner ger dock adopterade barn rätt till undervisning i sitt första språk i form av modersmålsundervisning.

Tips på hemsidor för föräldrar

Till toppen av sidan