Språkutveckling hos adopterade barn

ADOPTION

Språkbytet fungerar bra för de allra flesta utlandsadopterade barn. Det är bra om adoptivföräldrarna lär sig några ord på barnets eget språk.

Adoption innebär ett avbrott i språkutveckling, barnet byter språk, oberoende av vid vilken ålder adoptionen sker. En del barn har redan blivit exponerade för två språk i sitt ursprungsland vilket innebär att svenskan blir det tredje. De byter även kultur. Exempelvis ser kroppsspråket olika ut runt om i världen och kan skapa förvirring både hos barnet och föräldrarna (3,13,19,20).

Språkbytet fungerar bra för de allra flesta utlandsadopterade barn. Det är vanligt att barnet första tiden har en "tyst period" som kan vara fylld av frustration (ett till några dygn), över att inte förstå eller att kunna göra sig förstådd (3) .
Generellt kan man säga att ju mer och bättre språk barnet har med sig desto lättare går språkbytet. Ålder spelar naturligtvis roll, ett yngre barn som är i joller fasen har lättare att byta joller/språk än ett barn som redan har påbörjat sin språkutveckling. Var uppmärksam på att barnet har en vilja att vilja kommunicera (19,20).

Tips att ge till föräldrar

Det är bra om adoptivföräldrarna lär sig några ord på barnets eget språk som handlar om mat, sömn eller tvättning, så lindrar man övergången. Det är också bra om man vet vad barnet har kallats för och kan använda det namnet även om barnet får ett annat namn.

Alla barn föds med beredskap för språk. Förutsättningar för språkinlärning är inbyggt i vår genetiska kod och språkinlärning byggs upp genom samverkan mellan arv och miljö. Både språklig kontakt och egna upplevelser av omvärlden är förutsättningar för den språkliga utvecklingen. Redan spädbarnet producerar språkljud och börjar mer och mer förstå vad omgivningen säger. Man kan inte lära sig ett språk enbart genom att se på tv eller ipad. Barn är beroende av att det finns vuxna som är fysiskt och psykiskt närvarande för dem. Som kan sätta ord på deras upplevelser och sinnesintryck. Genom dialog lärs sig barnet känna igen, tolka och integrera vad de ser, hörs, smakar och känner. Precis som det lilla barnet som kryper omkring på golvet och upptäcker världen, stoppar saker i munnen, rullar bollen, känner på, kastar, drar, i föremål. Alla dessa upplevelser leder så småningom till språk (19).

Alla barn jollrar (döva barn slutar när de inte hör någon respons). Alla barn upp till 6-8 månaders ålder jollrar lika, sedan släpper man de språkljud som inte används i det egna språket, exempelvis engelskans läspning, afrikanska klickljud, harklingar i holländskan etc. Dessa ljud kan vara svåra att återskapa senare.

Hur kan adoptivföräldrar hjälpa sitt barn till ett bättre språk?

  • Följ barnets initiativ - svara på barnets signaler och öka kommunikationen.
  • Börja från början: behandla barnet som nyfött genom att prata med barnet om vad ni gör och ser och upplever tillsammans. Sätt ord på känslor.
  • Ge utrymme för barnet att regrediera om barnet behöver det.
  • Benämn allt: känslor, händelser, saker, mm överdrivet mycket - ger rikare ordförråd
  • Upplev saker tillsammans. Känn på gräset, lyssna på musik, läs, smaka, stimulerar sinnena!
  • Använd vanliga vardagssituationer för att träna språk. Töm tvättmaskinen och benämn alla kläder, vem de tillhör, vid matlagning; prata om olika sorters mat, färger, former, smaker.
  • Lek med rim, ramsor och rytmer.
  • Prata om vad som händer, det ger en förutsägbarhet som skapar trygghet.
  • Turtagning – dialog. Att lyssna är att vänta in ett svar. Lekar med turtagning t.ex. rulla en boll till varandra.
  • Läs för barnet på en nivå som är lagom och stämmer med hur långt barnet kommit i språkförståelse.
  • Fantasi och humor - stimulerar förmågan till symboliskt tänkande.
  • Samtala med barnet, ställ följdfrågor och kontrollera att barnet förstått.
  • Konstruktiv dialog med förskolan. Informera om att adoptivbarn kan behöva särskilt stöd (3,13,19,20).

Hur märker man brister?

Språket har både en impressiv sida, hur man tolkar intryck och förstår språket och en expressiv sida, hur man uttrycker sig.

Barn med språksvårigheter kan ha:

  • Svårt att uttrycka sig i stressade situationer, tappar ord.
  • Svårt med grammatiken, t.ex. ordböjningar och ordföljd.
  • Svårt med turtagning - dialog. Sammanhänger med anknytning – att svara på signaler, joller – nu pratar du, sen jag.
  • Svårt att förstå abstrakta instruktioner. Visar sig ofta först i mellanstadiet.
  • Svårigheter med själva språkförståelsen, vilket kan ta sig uttryck i problem med att förstå vad andra säger när de talar i längre meningar (3,19,20).

Språkundersökning

Ett vanligt problem kan vara att språket låter bra och flyter medan barnet i själva verket saknar någon djupare förståelse för vad det säger. Det blir ett s.k. ytflyt utan djupförståelse. Barnet har lärt sig att prata i fraser och väljer ord som passar in. Var extra observant vid språkobservationer vid 3 – 4 – 5-årsundersökningarna och lägg fokus på att barnet har en god uppfattningsförmåga.

Be barnet utföra något moment och ge flera uppmaningar samtidigt för att få en uppfattning om barnet kan hålla uppmaningar i minnet och utföra dem. Be barnet berätta t.ex. när de var hos mormor, hur det ser ut hemma etc. Läs ett kort stycke ur en bok tillsammans och be barnet berätta vad som egentligen hände i boken. Ställ. "varför-frågor".

Det förekommer att frågan ang. hemspråksundervisning kommer upp. Barnets hemspråk är det språk som talas i hemmet, dvs. inte det språk barnet talade innan adoption. Generellt blir barnets nya språk svenska men i de familjer där ett annat språk talas blir det barnets hemspråk och svenskan något som barnet talar i för/grundskola (20).

Remiss till logoped

Var generös med remiss till logoped om ni är osäkra på barnets uppfattningsförmåga, språkförståelse och djupförståelse. Försök att specificera det ni är oroliga för i remissen. Förälders oro och frågor räcker som indikation för remiss.

Referenser

Referenser - Adoption

Till toppen av sidan