Barn och tobak

KEMIKALIER ALKOHOL OCH RÖKNING

Barnkonventionen och Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll ger en tydlig vägledning om barns rätt till en uppväxt fri från tobak. Att samtala med föräldrar om tobak är en viktig del av arbetet inom barnhälsovården.

För alla

För alla vid behov

För alla

Alla nyblivna föräldrar tillfrågas om eget eller annan vårdnadshavares tobaksbruk och bruk av e-cigaretter.

Alla informeras om riskerna med passiv rökning och hur man på bästa sätt undviker att utsätta barnet för detta.

De föräldrar som slutat röka eller snusa eller både ock under graviditeten ska ges aktivt stöd och få hjälp att stärka sin motivation att förbli tobaksfria.

För alla vid behov

Dagligrökare erbjuds kvalificerat rådgivande samtal.

Om föräldern väljer att få fortsatt stöd inom barnhälsovården kan detta även ges i form av rådgivande samtal i den fortsatta kontakten.

Snusare erbjuds rådgivande samtal.

Diskutera rökvanorna i hemmiljön utifrån rekommenderat informationsmaterial. Följ upp insatser (förändrad tobaksvana) för att skydda barnet mot passiv rök.

Kvinnor som ammar och är rökare, snusare eller använder nikotinprodukter av annat slag erbjuds kvalificerat rådgivande samtal. Fortsatt amning rekommenderas då fördelarna anses överväga riskerna. Återkommande uppföljande motivationssamtal för de som fortsätter att bruka tobak.

För alla vid behov

Remiss eller hänvisning till utbildad tobaksavvänjare på mottagningen eller på annan vårdenhet.

Hänvisa till Sluta-röka-linjen 020-840000 och/eller Rökfri - för dig som vill sluta röka

Ungdomsappen, Fimpa med appen Fimpaaa, för åldrar upp till 25 år.

Arbetet inom barnhälsovården

En viktig del av arbetet inom barnhälsovården är att samtala med föräldrar om rökning och snusning och därmed öka förutsättningarna för att skapa en tobaksfri miljö för barnen. I dag finns god kunskap om hälsoriskerna med passiv rökning och tobaksbruk både på kort och lång sikt. Det finns också verksamma metoder för ett aktivt tobakspreventivt arbete vilket gör insatserna angelägna.

Andelen barn som utsätts för passiv rökning i sin hemmiljö vid åtta månaders ålder var elva procent 2016 det vill säga barnen bodde i ett hem där någon rökte. Skillnaderna mellan olika län är betydande från sex procent som lägst till sjutton procent som högst.

Många kvinnor som röker eller snusar eller både ock slutar under graviditeten och tiden som småbarnsförälder, jämfört med andra perioder i livet. Det är en viktig tid då många är mottagliga för stödjande insatser och är motiverade till förändring. Rökande och snusande män som blir föräldrar ändrar inte sina tobaksvanor under denna period.

Andel kvinnor som röker sjunker från tolv procent, tre månader före graviditeten till fyra procent när barnet är åtta månader att jämföra med sju procent bland kvinnorna i övriga befolkningen. Andelen män som röker ligger stabilt kring tio procent vid samma tidpunkt de första åtta månaderna i barnets liv, vilket är några procentenheter högre än den övriga manliga befolkningen, sju procent. (1, 2, 3).

Den positiva utvecklingen av tobaksvanorna som ägt rum de senaste decennierna för gravida och kvinnor som blivit föräldrar har bland annat sin grund i ökad kunskap i befolkningen och ett aktivt arbete inom mödra- och barnhälsovården. Denna utveckling har dock medfört att de socioekonomiska skillnaderna mellan de som röker och de som inte gör det har ökat.

Personer som röker dagligen har "kraftigt" till "mycket kraftigt" förhöjd risk att bli sjuka, få sänkt livskvalité och dö i förtid. De som snusar har en något "förhöjd" till "måttligt förhöjd" risk. Snusning hos ammande och gravida kan leda till allvarliga konsekvenser för foster och barn (4).

Socialstyrelsens rekommendationer och hälsosamtal

Socialstyrelsens rekommendationer vid rökning är att erbjuda

  • Rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal till gravida med högsta prioritet, 1-2 på en tiogradig skala där 1 är högsta prioritet.
  • Kvalificerat rådgivande samtal till övriga vuxna (det vill säga även till ammande och småbarnsföräldrar) med högsta prioritet, 1-2. Den högsta prioriteten 1 hos vuxna med särskild risk, vid bland annat sjukdom, social sårbarhet, högt blodtryck och övervikt.

Rekommendation vid snusning är att erbjuda:

  • Rådgivande samtal till gravida kvinnor med prioritet 3 på den tiogradiga skalan.
  • Rådgivande samtal för dagligsnusande övriga vuxna (det vill säga även för föräldrar) med prioritet 6.
  • För gravida gäller rekommendationerna även för dem som röker och snusar sporadiskt.

Hälsosamtal om levnadsvanor

Flera fokusområden finns i samtalet:

  • Barnets hälsa och miljö.
  • Förälderns eller vårdnadshavarens hälsa.
  • Föräldern eller vårdnadshavaren som förebild för sina barn.

Barnhälsovården har en unik möjlighet att i möten med föräldrarna ge stöd för en positiv utveckling. Forskning visar att föräldrarna förväntar sig och ska ges en tydlig rekommendation att sluta med tobak och att skydda sitt barn från passiv rökning. Den allmänna kunskapen är i regel god i föräldragruppen. Man vet att det är angeläget att vara tobaksfri och många har gjort flera försök att sluta. I detta samtal fångar du upp och utvecklar motivationen genom att ställa öppna frågor, reflektera och bekräfta kommentarer. Behov och intresse av mer information om passiv rökning och risker för hälsan vid tobaksbruk tillgodoses. Även information om effektiva metoder om hur man slutar ges. Du hittar denna information längre ner på denna sida.

Punkter för det rådgivande samtalet:

  • Risker som är förknippade med rökning, snusning, passiv rökning, vattenpipa och e-cigarett.
  • Påverkan på amningen.
  • Enkla råd om hur man förblir tobaksfri och slutar röka och snusa. Råden finns i rekommenderat informationsmaterial: ”Tobaksfri graviditet” och ”Tobaksfria barn”.
  • Läkemedel vid rökavvänjning och när de kan vara aktuella.

De föräldrar som slutat röka eller snusa eller både ock under graviditeten ska ges aktivt stöd och få hjälp att analysera och åtgärda de steg som kvarstår för att förbli tobaksfria.

Uttrycker föräldrarna svårigheter med att sluta med tobak är det viktigt att i samtalet diskutera hur rökvanorna kan förändras. Fokusera på att barnet inte ska utsättas för passiv rök. Detta arbete kan därefter i ett senare skede inspirera till tobaksfrihet. Det har stor betydelse att lyssna på föräldrarna och hitta en väg framåt som är realistisk.

Kontakten bör präglas av samarbete och dialog. Att utgå från de funderingar och förslag som föräldern själv presenterar brukar ge gott resultat på sikt. Det kan vara en fördel att ange en tidsram för samtalet kring tobak och att fråga om möjligheten att följa upp tankar och funderingar vid nästa kontakt.

Underlag för hela samtalet hittar du i informationsbladen Tobaksfri graviditet och Tobaksfria barn som kan skrivas ut och ges till alla föräldrar.

En kort introduktionsfilm, fyra bilder på vanliga röksituationer samt underlag för ett samtal om passiv rök är utvecklat inom Region Sörmland och finns att hämta på webben för regionens samverkanspartners - Samverkanswebben.

Stöd för fortsatt tobaksfrihet och rök- eller snusstopp

De mammor eller föräldrar som slutat röka eller snusa under graviditeten ska ges fortsatt stöd. Fråga därför även tobaksfria föräldrar om tidigare rök- och snusvanor. Fråga efter de skäl som var viktiga vid beslutet och de fördelar som funnits.

  • Hur tänker du när det gäller att fortsätta att vara tobaksfri?
  • Vad har du vunnit hittills och vilka svårigheter har du övervunnit?
  • Vad blir vinsterna för dig och din familj om du förblir tobaksfri?

Summera det som kom fram i samtalet som är stödjande för fortsatt tobaksfrihet och hjälp till att lösa eventuella svårigheter.

Är föräldern eller föräldrarna motiverade till rök- eller snusstopp erbjuds stöd för detta med kvalificerad rådgivning på mottagningen eller via remiss eller hänvisning till tobaksavvänjare på annan vårdenhet alternativt:

Om föräldern inte för tillfället är motiverad att sluta röka eller snusa tas frågan åter upp vid kommande besök. Informera om att detta är rutin och hör efter hur föräldern har funderat vidare kring det ni pratat om sedan förra besöket.

Fakta om barn och tobaksbruk

Passiv rökning 

  • Passiv rök har högre koncentration av farliga partiklar än den rök som rökaren drar i sig vilket gör den skadligare. Barn är särskilt känsliga (5, 6, 7).
  • Plötslig spädbarnsdöd är sällsynt men risken ökar om mamman har rökt eller snusat under graviditeten, och ökar ytterligare om det nyfödda barnet utsätts för rök (5, 6, 7).
  • Barn som utsätts för passiv rök får fler övre och nedre luftvägsinfektioner (lunginflammation, bronkit och barnastma), fler öroninflammationer och behöver oftare sjukvård än barn som inte exponeras (8, 9).
  • Passiv rökning dubblerar risken att få meningokockinfektion (epidemisk hjärnhinneinflammation) (10).
  • Passiv rök ökar risken för överkänslighet för allergener i inomhusluften och i maten (11).
  • Mammans rökning under graviditeten och båda föräldrarnas rökning under barnets första månader ökar risken för atopiskt eksem hos småbarn (12).
  • Det finns en koppling mellan skrikighet och kolik hos barn och mammans rökning under graviditeten och passiv rökning under barnets första halvår (13).

Föräldern som förebild

Barn med föräldrar och syskon som röker har en betydligt större risk att börja röka. Även föräldrarnas attityder och värderingar till tobaksbruk har betydelse. Störst risk för barnen att börja röka är då de inte känner till föräldrarnas inställning eller om föräldrarna är tillåtande till tobaksbruk (14, 15).

Vattenpipa

Rökning av vattenpipa bedöms ha samma hälsorisker som rökning av cigaretter. Röken innehåller bland annat nikotin, kolmonoxid och tjära. Det är en myt att vattnet skulle ha en renande effekt. Ett bloss från en vattenpipa ger tolv gånger mer rök än ett bloss från en cigarett. Det finns rapporter om allvarliga förgiftningsfall med kolmonoxid i samband med rökning av vattenpipa i Sverige med kramp, kräkningar och medvetslöshet som följd. Passiv rök från vattenpipa är lika skadlig och jämförbar med röken från cigaretter. Passiv rökning är skadlig och det finns inga säkra nivåer (17, 18).

E-cigarett

E-cigaretter klassas som tobaksvaror. Vid användning bildas en ånga som innehåller skadliga ämnen. Den består av propylenglykol, glycerin, nikotin samt smakämnen. E-cigaretten marknadsförs som ett sätt att minska konsumtionen eller för att helt sluta röka. När läkemedel behövs för att framgångsrikt sluta röka rekommenderas de noggrant utprovade nikotinläkemedlen.
Av många skäl, inte minst på grund av smaktillsatser som attraherar ungdomar riskerar e-cigaretten att bli en inkörsport till rökning. Det vetenskapliga underlaget är fortfarande begränsat och flera frågetecken finns för dess eventuella effekter. Världshälsoorganisationen, WHO rekommenderar att e-cigaretter inte används i rökfria miljöer. E-cigaretter saknar produktkontroll och förgiftningsfall kommer till Giftinformationscentralens kännedom varje år. Explosioner förekommer som resulterar i personskador och bränder. (19, 20).

Till toppen av sidan