Omhändertagande av för tidigt födda barn på BVC

FÖR TIDIGT FÖDDA BARN

Vid tveksamheter och oro kring enskilda barn är det viktigt att personalen vid BVC ringer och konsulterar en barnmottagning/klinik.

Lungor

En del underburna barn som fordrat respiratorvård utvecklar kronisk lungsjukdom bronkopulmonell dysplasi (BPD). Vissa av dessa barn kommer att ha fortsatt syrgasbehandling, och i sällsynta fall mer avancerad andningshjälp, efter utskrivning från sjukhus. Lungfunktionen och dess behandling sköts av barnklinik.

Barn med BPD drabbas ofta av obstruktivitet i samband med luftvägsinfektioner och problem kring maten är vanligt. Föräldrarna kan behöva extra stöd av BHV-team samt eventuellt dietist och logoped (16).

Cirkulation

En del nyfödda barn har blåsljud vid hjärtauskultation och detta är inte mindre vanligt hos för tidigt födda barn. Vanligen är dessa blåsljud fysiologiska, det vill säga ofarliga och inte tecken på någon sjukdom. Hos underburna barn är det relativt vanligt med persisterande ductus arteriosus (PDA). Hos de mest underburna barnen borde förekomsten av PDA vara diagnostiserad av neonatalvården. Vanligen försvinner PDA av sig själv, men i mer sällsynta fall ger PDA upphov till hjärtsvikt efter utskrivning. Hjärtsvikt visar sig som trötthet och andfåddhet, speciellt i matsituationen, samt dålig tillväxt.

Leverfunktion

Levern hanterar viktiga funktioner inom metabolism. För det nyfödda barnet handlar det främst om att tillgängliggöra lagrad energi från kroppens förråd och att omvandla bilirubin så det kan utsöndras.

Omognad i leverfunktion kan göra att barnet får låga blodsocker och det är därför viktigt att barnet regelbundet får mat utan långa fasteperioder; denna period är ofta passerad vid utskrivning men en del barn behöver fortfarande äta med visst intervall. Med tilltagande mognad kommer barnet att signalera hunger och styra matningsintervallen självt. Vid kvarstående problem följs dessa barn fortfarande av neonatalvården eller hemsjukvården. Det är viktigt att reagera på trötthet och sugslöhet.

När det gäller förmågan att eliminera bilirubin föreligger denna risk vanligen under första levnadsveckan varför denna fråga berör BHV när det gäller de måttligt för tidigt födda barnen som tidigt lämnat sjukhuset. Det är alltid viktigt att BHV reagerar på gulsot och kontaktar sjukvården för provtagning (9). Läs mer på Rikshandboken om Ikterus.

Ögon och syn

Synfel är vanligare hos för tidigt födda barn, speciellt hos de som behandlats för ROP. Barnen med störst risk följs upp på ögonklinik. Blickkontakt, ögonrörelser och svarsleende bedöms inom BHV utifrån korrigerad ålder.

Hörsel

Alla nyfödda barn erbjuds hörseltest OAE (otoakustiska emissioner) strax efter födelsen (17). De mest underburna barnen genomgår särskild hörselundersökning på sjukhus. Det är viktigt att barnets hörsel även följs enligt det nationella BHV-programmet.

Barnets immunförsvar

För tidigt födda barn har oftast väl fungerande immunförsvar, men de som föds före vecka 32 har fått ett reducerat immunologiskt minne i form av skyddande antikroppar från modern. Fullgångna barn är vanligen immuna mot de sjukdomar som modern haft, men denna egenskap saknas eller är reducerad om man föds mycket för tidigt. Därför är dessa barn mottagliga för flertalet infektioner, kanske främst luftvägsinfektioner (18).

Barnets utveckling

När det gäller uppföljning av utveckling för tidigt födda barn är det viktigt att basera underökningen på korrigerad ålder, det vill säga att barnet bedöms som om det vore fött i fullgången tid. Trots detta är det relativt vanligt att för tidigt födda barn kan vara sena i sin utveckling, speciellt om de var mycket sjuka under sin neonatalperiod. Det är dock viktigt att avvikelser kontrolleras och att sjukvården kontaktas om avvikelser kvarstår.

Då för tidigt födda barn representerar en riskgrupp är det särskilt viktigt att man under hela deras uppväxt bedömer om det behövs samverkan med neonatalmottagning, förskola och eventuellt HAB/BUP, så det finns en samordning och samsyn. Inför skolgång kan man åter behöva ta ställning till om det behövs en SIP. Man behöver också säkerställa att elevhälsan får värdefull/nödvändig information om barnet och familjen (med familjens tillstånd), för att kunna utföra god hälsovård enligt sitt uppdrag.

Dålig viktuppgång och matproblem

Cirka 20 procent av alla barn har ätproblem under sitt första levnadsår (20). Förtidigt födda barn har historiskt sett haft en ökad risk att få ätproblem, speciellt under barnets första levnadsår. Hos det förtidigt födda barnet kan det handla om oral hypersensitivitet, kräkningar, svårighet att svälja eller att de är väldigt kinkiga i sitt ätande (21). Andelen förtidigt födda barn med problem varierar mellan olika studier, så även teorierna till varför barnen har svårt att äta. Dagens vård av förtidigt födda barn är mindre invasiv än för något årtionde sedan och dessutom fokuserar man mer på nutrition samt barn- och familjecentrerad utvecklingsstödjande vård, vilket visat sig i färre komplikationer såsom ätproblem (22). Dock finns det fortfarande många föräldrar som delar med sig av sina erfarenheter av att deras förtidigt födda barn har problem med att äta.

Problem kring matsituation och dålig viktuppgång är vanligare om barnet är för tidigt född. Problem med att äta kan yttra sig på många olika sätt och vid olika åldrar. Hos det omogna barnet är det till en början vanligt med svårigheter att koordinera andning, sugning och att svälja. Dessa problem är vanligast under tiden barnet vårdas på neonatalavdelning eller är inskriven i någon form av neonatalvård i hemmet.

Hos det lite större spädbarnet kan problem som kräkningar, magont och förstoppning förekomma. Vissa barn utvecklar aversionsproblematik och visar på obehag av att få något i munnen, vilket komplicerar matsituationen och ofta skapar stress hos hela familjen. Större barn kan matvägra eller enbart vilja äta vissa konsistenser eller maträtter. Hos en del familjer kvarstår en oro och problem kopplade till mat och matsituationen ända upp i skolåldern.

Både barn och föräldrar kan behöva hjälp och stöd vid dålig viktuppgång och problematik kring matsituationen, här är hela BHV-teamet viktigt. Det kan även bli aktuellt att koppla in logoped och dietist. Vid tveksamheter och oro kring enskilda barn är det viktigt med kommunikation med barnklinik och behandlande läkare.

Vaccination av för tidigt födda barn

Eftersom mycket för tidigt födda har ett reducerat immunologiskt minne är det viktigt att dessa barn tidigt påbörjar sina vaccinationer och ofta har detta börjat redan på sjukhuset. Lokala variationer förekommer och baserar sig på Folkhälsomyndighetens rekommendation (19). En del barn får en extra vaccinationsdos före det ordinarie programmet under tiden på neonatalavdelningen, andra barn påbörjar det ordinarie programmet redan på sjukhus.

Läs mer på Rikshandboken om Vaccination vid särskilda tillstånd eller sjukdomar.

Till toppen av sidan