Migration och barns hälsa

MIGRATION

Barn som migrerat från andra länder är en heterogen grupp med mycket olika behov. Precis som alla andra barn har de rätt till en god och likvärdig barnhälsovård.

Migration och barns hälsa

Krig och förföljelse har tvingat fler människor än någonsin att lämna sina hem. Under 2015 fördrevs 65,3 miljoner, varav nära 21,3 miljoner flyktingar och mer än hälften är barn. Allra flest människor flyr inom sina egna länders gränser eller till angränsande stater (1).

Sedan sommaren 2015 har över en miljon personer kommit till Europa, oftast genom en otrygg och farlig resa. Barn som migrerat från andra länder är en heterogen grupp med mycket olika behov. Precis som alla andra barn har de rättighet till en god och likvärdig barnhälsovård. För oss som arbetar inom barnhälsovården, är det vår uppgift att se till att barnen erbjuds den hälsovård de behöver för att kunna växa och utvecklas till sin fulla potential.

FNs konvention om barnets rättigheter

FNs konvention om barnets rättigheter uppmärksammar specifikt barn som lever på flykt eller är internt fördrivna, med specifikt fokus på skydd av ensamkommande barn. Artikel 30 uppmärksammar transitländernas ansvar och artikel 39 beskriver rättigheter för barn drabbade av beväpnade konflikter (artiklarna 9,11 och 22). Artikel 24, 26, 27 och 28 beskriver varje barns rättighet till utbildning, hälso- och sjukvård och välfärd. Artikel 2 betonar alla barns lika värde. T.ex. får inga barn diskrimineras på grund av sin härkomst.

Definition av begrepp

Flykting
En person som har ett skyddsbehov enligt FN:s flyktingkonvention, svensk lag och EU regler. Enligt FN:s flyktingkonvention definieras den som flykting, som flytt från sitt hemland för att hen riskerar förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politisk uppfattning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Enligt FN:s definition räknas man inte som flykting om man till exempel flyr undan klimat- och miljöförändringar eller migrerar av enbart ekonomiska anledningar (2).

Asylsökande
En person som sökt asyl p.g.a flyktingstatus etc.

Kvotflykting
En person som överförs direkt till Sverige med stöd av ett särskilt regeringsbeslut.

Papperslös
En person som befinner sig inom landets gränser utan tillstånd.

EU-migrant
En person som ursprungligen kommer från ett annat EU-land och nu kommit till Sverige, det kan t.ex. vara barn i en familj som flyttat till Sverige på grund av att barnets föräldrar har börjat arbeta i Sverige.

Immigrant
En person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år, t ex för att arbeta.

Asylprocessen i Sverige

I Sverige kan en flykting uppge ett skyddsbehov hos Migrationsverket och registreras som asylsökande. Som asylsökande får man ett tillfälligt id-kort, ett så kallat LMA-kort. Under asylutredningen ska man ha tillgång till tolk och offentligt biträde. Migrationsverket erbjuder boende vid behov, där mat oftast ingår likaså får man dagersättning. Barnfamiljer prioriteras, och alla barn har rätt till skolgång, hälso- och sjukvård och tandvård under asylprocessen. Uppehållstillstånd ges till flyktingar och ibland av humanitära skäl.

Flyktingbarns hälsa och behov av sjukvård

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är målet en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen, med respekt för alla människors lika värde. Asylsökande barn under 18 år har rätt till samma kostnadsfria sjukvård och tandvård som alla andra barn, enligt lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Lagen har utvidgats och omfattar idag alla barn oavsett migrationsstatus (Proposition 2012/13:109).

Barn som flytt sitt hemland och kommer till Sverige kan må både psykiskt och/eller fysiskt dåligt. Traumatiska upplevelser såsom tortyr, bevittnande och deltagande i krig, att ha förlorat familjemedlemmar kan orsaka psykiska sjukdomar såsom PTSD (Post Traumatic Stress Disorder) och depression.

De vanligaste somatiska hälsoproblemen som vi möter hos nyanlända barn är sådana som vi normalt möter hos barn såsom övervikt, eksem, astma och karies. De vanligaste infektionssjukdomar är liksom andra barn i Sverige, övre luftvägsinfektioner och magsjuka. Barnets nutritionsstatus kan vara nedsatt och vitaminbrist (t.ex. vitamin D), liksom, skabb, svamp och löss förekommer (3). Några få barn kan ha mera sällsynta och potentiellt allvarliga infektionssjukdomar så som t ex tuberkulos, mässling, hepatit eller HIV. Motståndskraften kan vara sämre hos barn som varit på flykt och därför kan förloppet ibland vara allvarligare (4). Enligt Folkhälsomyndigheten utgör de nuvarande flyktingströmmarna en låg risk för spridning av infektionssjukdomar till befolkningen i Sverige.

Det förekommer att barn aldrig haft kontakt med hälso- eller sjukvård och att barnet kan ha otillfredsställda medicinska behov. Det kan finnas risk att funktionshinder eller medfödda sjukdomar inte har upptäckts eller behandlats tidigare, som till exempel ett medfött hjärtfel, skelning, ämnesomsättningsrubbningar eller testikelretention. I vissa länder som barn har migrerat ifrån förekommer genetiska sjukdomar som är ovanligare i Sverige som till exempel talassemi, sickelcellsanemi, favism, familjär medelhavsfeber, etc.

Relaterad information

  • Ascher H, Hjern A. Från apati till aktivitet, Teori och behandling av flyktingbarn med svår psykisk ohälsa. Studentlitteratur; 2013.
  • Angel B, Hjern A. Att möta flyktingar. Andra reviderade upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2004.
  • Ingleby, D. (ed.). Forced migration and mental health: rethinking the care of refugees and displaced persons.. New York: Springer, 2005..
  • Andersson H, Ascher H, Björnberg U, Eastmond M (red).. Mellan det förflutna och framtiden. Asylsökande barns välfärd, hälsa och välbefinnande. Göteborg: Göteborgs universitet, Centrum för Europaforskning; 2010.
  • Malmström, C (red).. Satsa på barnens vardagsmiljöer- mottagande och introduktion av flyktingbarn och ungdomar. Allmänna Barnhuset; 2006.
Till toppen av sidan