Föräldraskapsstöd i grupp

Att leda föräldragrupper

Hur man kan starta, leda och avsluta en föräldragruppsträff och skapa trygghet och delaktighet i föräldragruppen.

Ett föräldraskapsstödjande förhållningssätt

Ens personliga sätt att agera och interagera med gruppen har stor inverkan på stämningen och gruppklimatet. Det är viktigt att vara medveten om sina egna erfarenheter, värderingar och attityder eftersom de påverkar hur man uppträder. Som föräldragruppsledare kan det vara lätt att hamna i en expertroll, en roll som bör användas sparsamt i föräldragruppssammanhanget. Som vårdpersonal har man lärt sig att vara specialist, kunna ge råd, vidta åtgärder och vara målinriktad. Man kan ha behov av att känna sig kompetent och bli respekterad för sin kunskap. Det kan vara svårt att hålla tillbaka råd och svar, och avvakta vad gruppen kommer fram till.

Invänta gruppens egna reflektioner

Föräldrar är ibland osäkra och efterfrågar expertutlåtanden innan de tänkt efter själva. Ett sätt att undvika detta kan vara att först låta övriga gruppdeltagare reflektera och svara, när en fråga lyfts i gruppen. ”Vilken intressant fråga Emma, vad tänker ni andra om detta?”. Då bekräftas den enskildes tankar och frågor och man visar förtroende och tillit till gruppen. Därefter kan man ställa en öppen fråga: ”Finns det något annat sätt att …?” Som gruppledare har man då möjlighet att tillföra ny kunskap som inte tidigare kommit fram. Den här tekniken att leda samtalet visar också att det är tillåtet att göra olika.

Rollen som gruppledare

Att leda en föräldragrupp handlar framför allt om att skapa trygghet och ett tillåtande klimat i gruppen. Det är viktigt att vara tydlig med att alla i gruppen behöver respektera varandras olikheter, och att försöka se dem som en tillgång, och kanske inspirationskälla.

Förutsägbarhet och igenkänning skapar trygghet i en grupp och det kan man ordna bland annat genom att ha en återkommande struktur föträffarna. Förslagsvis kan träffarna startas och avlutas på ungefär samma sätt varje gång. Reflektion kan både inleda och avsluta. Paus med fikastund kan öppna upp för vidare samtal, om det läggs i mitten av grupptillfället.

I gruppledarens uppgift ingår att:

  • Ställa i ordning rummet.
  • Finnas på plats i god tid för att kunna hälsa alla deltagare välkomna.
  • Tydligt starta grupptillfället genom att presentera träffens innehåll. Viktigt att ha en förberedd dagordning att utgå ifrån.
  • Inleda första träffen med att tillsammans med föräldrarna formulera gemensamma trivselregler.
  • Uppdatera namn och telefonlista.
  • Presentera tänkta teman och inhämta eventuella önskemål från gruppen.
  • Verka för en struktur som ger möjlighet för alla deltagare att komma till tals och känna sig delaktiga.
  • Lyssna, reflektera och bekräfta föräldrarnas tankar om sitt föräldraskap.
  • Ibland leda samtalet, till exempel genom att koppla tillbaka till aktuellt tema.
  • Låta föräldrarnas samtal få utrymme.
  • Vid behov kunna komplettera med fakta utifrån aktuellt tema.
  • Avsluta och gärna tillsammans med föräldrarna sammanfatta grupptillfället.
  • Efter varje träff reflektera och gärna notera ifall det finns något man behöver återkoppla och utveckla vid nästa träff.
  • Bjuda in resurspersoner.
  • Dokumentera föräldraträffarna i journalen.

Ett av målen med föräldragruppen är att utvidga det sociala nätverket och gruppledaren får gärna motivera föräldrarna att fortsätta träffas utöver träffarna på BVC.

Uppstart och presentation

Att som gruppledare vara först på plats och hälsa alla personligt välkomna, bidrar till en god start. Starta den första träffen med en presentationsövning, till exempel genom att alla deltagare, utöver att säga något kort om sin familj och sitt barn, får välja en presentationsbild. Presentationsbilder kan exempelvis vara miljöbilder eller fritidsaktivitetsbilder. Det är bara fantasin som sätter gränser här.

Ett annat sätt att utvidga presentationsrundan kan vara att berätta om valet av barnets namn, eller att göra en personlig namnskylt, där man får möjlighet att välja ett symboliskt klistermärke som man sen får berätta något om. Man kan också testa att låta deltagarna sitta två och två för att sedan presentera den andre för hela gruppen. Det främjar gruppklimatet om alla tidigt kommit till tals. Som gruppledare deltar man också i den aktuella presentationsövningen.

Starta alla grupptillfällen genom att presentera dagens tema. Vid det första grupptillfället är det bra att kort gå igenom alla de teman som finns att välja på och inventera eventuella önskemål hos gruppen att komplettera agendan med.

Att välja och använda teman på föräldraträffarna

Det finns sex teman att använda sig av på de olika träffarna, några teman är stora och har därför underteman:

Välj tema själv eller låt föräldrarna vara med och välja

Till det första tillfället rekommenderas tema: Omställning. Till övriga träffar kan man som gruppledare, själv eller tillsammans med föräldrarna, välja vilka teman som används. Poängen med att föräldrarna får vara med och välja, är att skapa större delaktighet och engagemang. Ibland kan det finnas en poäng med att man som gruppledare väljer tema, till exempel utifrån behov eller områdeskunskap. Teman för nästa tillfälle kan väljas i slutet av en träff, eller för flera träffar i rad. Vissa teman är mindre omfattande och då kan man hinna med flera på en träff. Tema: Vardagsliv är ett stort område med fyra underteman, som med fördel delas upp på två tillfällen.

Formulera trivselregler för gruppen

Ett mål för den som leder gruppen är att skapa en tydlig vi-känsla för gruppen och förmedla att deltagarna, tillsammans med ledaren, har ett gemensamt ansvar för hur träffarna blir. Det är bra att tidigt förklara att man inte kommer att hålla föreläsningar, utan att innehållet i föräldragrupperna kommer att utformas utifrån den kunskap deltagarna redan har, och den yrkesspecifika kunskap som en BHV-sjuksköterska har.

Blädderblock

Att under första träffen gemensamt formulera vilka gruppregler, som man önskar ska gälla för denna grupp, bidrar till detta. Ett sätt kan vara att ställa en öppen fråga till gruppen, till exempel ”Vilka regler vill vi ska gälla för vår föräldragrupp?” och sammanställa svaren på ett blädderblock som sätts upp vid varje tillfälle.

Post-it-lappar

Ett annat sätt att inhämta gruppens tankar, innan gruppen blivit trygga med varandra, eller i en tyst grupp, kan vara att låta föräldrarna skriva förslag på gruppregler på en post-it lapp. som man sedan samlar in och sammanställer på liknande sätt som ovan. Var beredd att komplettera med egna förslag på regler vid behov. Bra att ha med kan vara: ”det som sägs här stannar i rummet, vi lyssnar på varandra, vi respekterar varandra” och regler för mobilanvändande. Det kan vara bra att poängtera att barnens behov är i fokus och att det går bra om någon behöver mata sitt barn, byta blöja, trösta och så vidare.

Nya deltagare och frånvaro

Kom ihåg att välkomna eventuella nya deltagare och hänvisa till de trivselregler som deltagarna kommit överens om vid den första träffen. Vid frånvaro från någon träff är det trevligt att ge en kort sammanfattning av förra träffens innehåll. Om man använder sig av hemuppgifter mellan tillfällena är det fint att skicka hem dessa inför nästa träff till den som varit borta.

Undersök deltagarnas förväntningar

Redan i inbjudan finns det olika teman presenterade. Undersök om gruppen sitter med ytterligare önskemål och förväntningar. Ett sätt är att skriva upp temana på tavlan i bubblor med ett tema i varje, och några tomma bubblor som föräldrarna får möjlighet att fylla i. Antingen genom att ställa en öppen fråga om önskemål eller att föräldrarna får använda sig av post-it lappar. Tänk på att även skriva upp de önskemål som kommer upp som kan placeras i befintliga bubblor.

Främja delaktighet

Alla grupper är unika. Vissa grupper är från start pratsamma, andra är mer tystlåtna och i en del grupper finns enskilda deltagare som tar mycket plats och utrymme. Oavsett hur gruppen är har man som gruppledare till uppgift att fördela ordet mellan deltagarna så gott det går. Att variera hur man genomför olika övningar är fördelaktigt, ger energi och ökar engagemanget hos deltagarna.

För att få igång samtal mellan deltagarna i gruppen kan man dela upp deltagarna i olika konstellationer såsom exempelvis bikupa, där man samtalar två och två, i mindre grupper, i halvgrupp och i storgrupp. När man delar upp gruppen i mindre konstellationer är det bra att som gruppledare efteråt låta varje liten grupp beskriva vad just de pratat om så att alla får ta del av det. I en del övningar kan vara fördelaktigt att prata med sin partner om ett särskilt ämne, och i ett annat med någon annan än sin partner. Att arbeta med hemuppgifter till föräldrarna är också ett exempel på att främja delaktighet för dem som eventuellt inte har möjlighet att delta.

Vilken kunskap kan man bidra med?

Ett ytterligare sätt att göra föräldrarna mer delaktiga i träffarna kan vara att inleda varje träff med att, på ett nyfiket och lyhört sätt, undersöka vilken kunskap och vilka erfarenheter, föräldrarna redan har. På så sätt får man syn på vad föräldrarna önskar veta mer om och vilken kunskap man själv kan bidra med. Ett exempel på detta kan vara att man inleder med att ställa en öppen fråga, som man sedan låter deltagarna diskutera i mindre grupper. Uppföljning kan ske i helgrupp med anpassning efter föräldrars behov.

Samtalsrunda

När man gör en övning i helgrupp är ett bra sätt att fördela ordet att man går en runda, med möjlighet att säga ”pass”. En runda kan användas för att förmedla en känsla någon har, en reflektion från en övning eller film. En samtalsrunda kan inleda och avsluta en träff. Att tänka på när man använder metoden ”runda” är att den som först får ordet blir modell för de resterande. Det gäller både i form av hur mycket man pratar och vilken känsla man förmedlar. Man kan påverka detta genom att låta olika personer börja och ibland även själv börja en runda. En fråga kan vara: ”Vilken känsla sitter du med just nu?”, ”Hur känns det för dig att vara här idag?” eller ”Sammanfatta träffen med tre ord” eller mer fritt utifrån tidsutrymme och frågeställning. Viktigt är också att man håller koll på tiden så att alla får tala. Vill man begränsa tiden kan man redan från början säga hur lång tid varje person har.

Om någon deltagare tar över

Om någon i gruppen tar för mycket utrymme från övriga deltagare, är det bra att arbeta i mindre grupper och med samtalsrundor. Riskerar personen i fråga ändå att dominera klimatet i gruppen behöver man som gruppledare hantera det. Man kan behöva vara uppmärksam och fördela ordet i större utsträckning än annars, och ibland även gå in och avbryta. Det kan man göra genom att till exempel säga ”och vad säger ni andra om detta?” eller ge ordet till någon som pratar mindre.  Om expertkunskap finns hos någon av gruppdeltagarna kan gruppledaren låta gruppen avgöra om det är något de vill höra mer djupgående om vid ett annat tillfälle. Till exempel: ”Det låter intressant, fundera på om ni vill höra mer om detta”.

Gruppsamtalet

Att ge föräldrarna utrymme att prata med varandra under gruppträffarna är viktigt. Föräldragrupperna innebär en tydlig och förutsägbar struktur med samtalsfrågor eller övningar som knyter an till teman som ska underlätta för föräldrarna att fördjupa sig i ett ämne genom att dela med sig av egna erfarenheter och tankar. Om föräldrarna inte kommer igång med att prata, kan man använda sig av exempel på vad andra föräldrar sagt om ämnet, som en igångsättare.

Leda samtalet

Ibland kan man behöva hjälpa deltagarna att hitta tillbaka till ett gemensamt fokus på det aktuella temat. Ett sätt att göra det kan vara att själv komma med ett konkret exempel som rör temat. Som gruppledare är man en viktig samtalspartner utifrån sin kompetens som BHV-sjuksköterska. Idag har föräldrar stora möjligheter att själva söka information och inhämta kunskap från olika forum. Det kan ibland vara svårt att sålla och hantera det enorma informationsinflöde som finns. Som samtalsledare kan man behöva nyansera diskussionen, korrigera felaktig information och komma med andra infallsvinklar. Man stärker föräldrarna i att hitta lösningar som passar just deras familj och visar att alla familjer inte behöver göra likadant.

Reflektera och sammanfatta 

Att som gruppledare knyta an till och reflektera över det deltagarna säger, eller har sagt vid tidigare tillfällen, upplevs ofta bekräftande av gruppen. En förutsättning för att komma ihåg vad som sagts vid tidigare tillfällen, är att avsätta lite tid efter varje grupptillfälle och skriva ner och sammanfatta viktiga tankar och funderingar från dagens träff.

Frågor som man inte kan svara på

Ibland ställer föräldrar frågor som man inte kan svara på eller som man behöver undersöka vidare. Ingen förväntar sig att man ska kunna svara på allt, men situationen kan upplevas som stressande, och det kan vara bra att ha funderat på hur den kan hanteras. Att dirigera om frågan till gruppen är ett bra sätt, ofta finns det någon i gruppen som kan svara. Ett annat sätt kan vara att ha en P-plats på tavlan, skriv ut en vägskylt med ett ”P”, där frågor parkeras som ska undersökas till nästa gång. Berätta redan från början att den finns där så att den blir en del av strukturen och en trygghet för alla.

Svåra berättelser

Inte sällan, i en trygg grupp, kan det bli känslosamma samtal och berättelser. För att inte den som har delat en svår berättelse ska känna sig ensam eller utelämnad, kan man fråga gruppen ”Är det någon annan som känner igen sig i det här?” Ofta kommer det spontant från de andra deltagarna. Ibland händer det även att enskilda deltagare delger gruppen erfarenheter och upplevelser som är djupt privata och som egentligen borde få behandlas i ett annat sammanhang. Som gruppledare kan man bekräfta föräldern genom att erbjuda hen ett enskilt samtal i nära anslutning till grupptillfället.

Hemuppgifter

Syftet med hemuppgifter är att ge föräldrar en uppgift mellan träffarna, för att fördjupa träffens tema kopplat till vardagen hemma med barnet. Ett annat syfte kan vara att göra föräldrarna delaktiga inför nästa träff eller ett sätt att involvera även den förälder som kanske inte har möjlighet att följa med på träffarna. Ett exempel på en hemuppgift kan vara att man inför en träff, där temat kommer att vara ”föräldrar tillsammans”, får med sig en fråga, till exempel ”vilka vardagliga rutiner fungerar i vår familj, vilka skulle vi önska fungerade bättre?” En annan hemuppgift skulle kunna vara att deltagarna inför en träff med en resursperson som till exempel en dietist, tandhygienist eller bibliotekarie, får en uppgift som anknyter till träffens innehåll.

Ytterligare ett syfte med hemuppgifter är att stärka och hjälpa föräldrar att gemensamt utvecklas i ett lyhört föräldraskap och en uppgift att göra hemma kan inspirera till nya förhållningssätt. Till exempel att föräldern mellan träffarna får i hemuppgift att nästa gång berätta om en fin stund som hen har haft tillsammans med sitt barn. Det är ju hemma i vardagen tillsammans med sitt barn som det händer.

Att avsluta en gruppträff

Avslutningen på en träff är också en viktig del av gruppträffens struktur. Som gruppledare kan man med fördel sammanfatta träffen. Gärna med positivt fokus på det gruppklimat som varit och de trivselregler som man gemensamt har kommit överens om. Kanske kan man sätta ord på hur det känts att som gruppledare vara en del av gruppen. Man kan också kort sammanfatta träffens innehåll och uppmärksamma frågor som kommit upp.

När gruppen känns trygg, kan föräldrarna själva sammanfatta träffen genom en samtalsrunda där varje deltagare till exempel kan få säga något kort om något de tyckte var särskilt intressant, viktigt eller berörande, eller kanske om det är något de önskar veta mer om.

Om man i sina föräldragrupper arbetar med hemuppgifter ingår det i gruppledarens roll att gå igenom och dela ut en hemuppgift till nästa tillfälle. Hemuppgiften får gärna skickas med skriftligt som ett minnesstöd.

Resurspersoner

Har man möjlighet att bjuda in resurspersoner såsom: socionom, psykolog, läkare, dietist, logoped, bibliotekarie, tandsköterska, förskolepedagog eller specialpedagog, brukar det vara uppskattat. Precis som gruppledaren blir resurspersonen en samtalspartner i gruppen utifrån dess specifika kunskapsområde. För att skapa delaktighet i ämnet föreslås att gruppledaren i god tid ber föräldrarna skriva ner frågor lämpade för diskussion.
 
Det är bra att tala om för resurspersonen att föräldrarna har fått i uppgift att fundera ut frågor och om hen kan börja med att lyssna av dessa. Det hjälper resurspersonen att ta avstamp i föräldrarnas frågor och anpassa besöket utifrån gruppens behov. Resurspersonen kan bidra till att stärka föräldrar med evidensbaserad kunskap.  Resurspersoner kan vara med en del eller hela gruppträffen. Tänkvärt är att alltför många gästspel kan störa gruppens aktivitet och utveckling av det sociala nätverket.

Utvärdering

Utvärdering är viktigt ur flera aspekter. Ett syfte kan vara att undersöka om gruppens behov och förväntningar tillgodoses under pågående föräldragrupp. Det kan man göra genom att lyssna av vid en avslutningsrunda eller genom att be deltagarna svara skriftligt på några frågor: ”Vad har varit bra?” och ”Vad jag vill veta mer om”. Dessa kontinuerliga utvärderingar ger möjlighet att korrigera och utveckla innehållet i föräldragruppen under pågående omgång.

Ett annat syfte med utvärdering är att kvalitetssäkra och kontinuerligt utveckla arbetet med föräldragrupper, utvärderingen görs inte i forskningssyfte. För att göra detta kan man vid den sista träffen be deltagarna att lite mer utförligt summera vad träffarna har gett. Har föräldragruppen levt upp till de förväntningar som deltagaren hade inför gruppträffarna?

Journalföring och statistik

Dokumentation av föräldraträffarna angående innehåll och närvaro görs på avsedd plats i BHV-journalen. I barnets journal dokumenteras om barnets föräldrar har erbjudits eller inte erbjudits att delta i föräldragrupp. Deltagande vid grupptillfälle dokumenteras. Dokumentationen är uppdelat på vårdnadshavare 1 (moder) och vårdnadshavare 2 (fader/icke-födande förälder. Dokumentationen kan skilja sig något runt om i landet. Man får ta reda på vad som gäller i ens egen region.

Statistik

Statistik om andelen föräldrarna till barn under ett år som erbjuds och deltar i BHV:s gruppverksamhet sammanställs årligen. Syftet är att den ska användas i det löpande kvalitetsarbetet med föräldragruppsverksamheten. Enligt BHV:s centrala statistikregister (BHVQ) bör statistiken innehålla uppgift om datum för deltagande i föräldragrupp samt om vårdnadshavare 1 (moder) och/eller vårdnadshavare 2 (fader/icke födande förälder) som deltagit. Statistiken ska kunna följas över tid och vara jämförbar såväl mellan olika BVC som inom och mellan verksamheter i olika regioner.

Till toppen av sidan