Hälsosamtal om levnadsvanor

Innehåll i hälsosamtal och hur man kan samtala med föräldrar om levnadsvanor.

För alla

  • Främja hälsosamma levnadsvanor
  • Amning, tillvänjning till annan kost
  • Matvanor
  • Fysisk aktivitet/lekfulla rörelsevanor
  • Lek och stimulans
  • Sömn
  • Tandhälsa
  • Screening för att identifiera övervikt/ fetma
  • Mäta iso-BMI vid 4 års besök

För alla vid behov

Identifierad övervikt vid 4 års ålder: Erbjuda samtal, vägledning och insatser efter behov


Hälsovägledning – motivera till förändring i familjens levnadsvanor (mat, lek, rörelsevanor/fysisk aktivitet, sömn)


Uppföljning och insatser för barnet, som bestäms utifrån den kunskap som finns eller framkommer vid den universella insatsen (barnets anamnes, tillväxt, familjesituation, förskola).


Tvärprofessionell samverkan med barnomsorgen kring barn och familj där behov föreligger.


Identifiera barn med ökad risk
för övervikt och fetma

  • Identifiera riskgrupper
  • Mäta iso-BMI från två års ålder

För alla vid behov

Vid identifierad fetma:

  • Insatser baseras på individuella bedömningar av barnets/familjens behov.
  • Samtal, vägledning och insatser i samverkan med specialist till exempel barnklinik, dietist, psykolog.
  • Remiss till annan vårdgivare enligt lokala riktlinjer.

Vid övervikt/fetma och dålig längdtillväxt, avvikande utveckling eller misstänkt endokrin störning remitteras till barnmottagning.

Vid ett hälsosamtal inom barnhälsovården samtalar BHV-sjuksköterskan/läkaren tillsammans med familjen om hälsa och olika levnadsvanor. Ett hälsosamtal kan beskrivas som en process där samtalet inleds med en öppen frågeställning som sedan leder till att flera olika områden kring levnadsvanor diskuteras och avrundas i en sammanfattning.

Att samtala om levnadsvanor och ge vägledning

Ett vanligt arbetssätt vad gäller rådgivning inom hälso- och sjukvården är att ställa frågor, göra en bedömning utifrån svaren och sedan ge råd.  När det handlar om att samtala om livsstil och hälsosamma levnadsvanor behöver professionen ha ett hälsofrämjande förhållningsätt i samtalet, där familjen känner sig delaktig och känner att "de själva bestämmer" och att den de möter är engagerad, intresserad och visar omtanke. Om sjuksköterskan/läkaren talar om för människor "hur de ska göra" finns risk för en negativ reaktion samt känslan av skuld och skam. ( 1).

Motstånd kan uppkomma om den professionelle går för fort fram, familjen är inte beredd och får råd som de egentligen inte önskar. Vidare kan motstånd uppkomma om sjuksköterskan/läkaren försöker övertyga eller övertala föräldrar att en förändring är nödvändig. I bland finns motståndet innan samtalet börjar vilket kan grunda sig i negativa förväntningar eller tidigare erfarenheter (2,3).

Vid ett hälsofrämjande förhållningssätt understödjs familjens psykosociala resurser som självkänsla, känsla av kontroll och förmågan att hantera olika sammanhang samt att stärka familjens tilltro till sina möjligheter att leva ett bra liv trots de svårigheter som kan förekomma. Ett gott bemötande ökar förälderns förmåga och motivation att göra förändringar som är betydelsefulla för familjens livssituation och hälsa (1,4).

Motiverande samtal

Motivational Interviewing (MI) är en evidensbaserad metod som under de senaste åren ökar inom hälso- och sjukvården. Det huvudsakliga målet är att hjälpa människor till förändring. MI är en förändringsinriktad, klientcentrerad och samtidig målinriktad samtalsmetodik som främst används inom livstilsområden.

MI-samtal handlar framförallt om aspekterna till motivation vid förändring och inte främst om hur förändring ska ske utan om den ska ske. Den som håller i ett MI-samtal erbjuder ett reflekterande rum där det finns utrymme för föräldern att stanna upp, att se, tänka, känna och reflektera, utforska och ta ställning till eventuell förändring (2).

Utgångspunkten är att familjen har makt och möjlighet att bearbeta och göra förändringar. Sjuksköterskans roll är att vägleda familjen och skapa en förändringsinriktad dialog. I samtalet är det viktigt att visa empati, stödja självtilliten och inte moralisera eller använda pekpinnar, undvika att argumentera och övertala. Att använda sig av öppna frågor i samtalet kräver oftast mer uttömmande svar och genom frågor kan den inre motivationen öka.

I motiverande samtal finns några grundläggande principer:

  • Visa empati. Sjuksköterskan visar tydligt att denne vill och försöker förstå förälder/barnet, i första hand genom reflektioner och sammanfattningar.
  • Utveckla diskrepans. Rådgivaren hjälper förälder/barnet att bli medveten om en skillnad mellan hur det är och hur det skulle kunna vara utifrån dennes mål och värderingar. Känslomässigt upplevd diskrepans är en stark drivkraft för att börja en förändring och en motor för denna, förutsatt att familjen har förmåga att genomföra förändringen.
  • Undvika argumentation. Det som ofta benämns motstånd respekteras som ett naturligt uttryck för förälderns/barnets oro eller skepsis inför en förändring. Om sjuksköterskan konfronterar eller argumenterar ökar motståndet hos familj/barn. Sjuksköterskan följer med i motståndet, när det inträffar, men försöker i första hand att förebygga det.
  • Stödja självtillit. Rådgivaren stödjer förälderns/barnets självtillit genom att visa sin tilltro till deras förmåga att klara av en förändring. Sjuksköterskan visar och uppskattar förälderns/barnets ansträngningar. Familjens/barnets och sjuksköterskans tro på att förändring är möjlig är i sig motivationshöjande.

Det huvudsakliga målet med Motiverande samtal är att hjälpa människor att komma vidare i en förändringsprocess (2).

Människor har olika kunskaper och möjligheter och befinner sig i olika stadier av motivation till förändring. Familjen måste mötas där den befinner sig och utifrån det erbjudas vägledning (1, 2, 3, 5).

Tips på pedagogiska samtalsmodeller

Grunda sunda vanor - pedagogiskt bildmaterial

Bamse - samtalsstöd för hälsosamtal - VGR

Referenser

Referenser - Hälsosamtal om levnadsvanor

 

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan