Identifiera skydds- och riskfaktorer

Om förutsättningar som gynnar barnet och faktorer som kan innebära risker för barnets hälsa och utveckling.

Barn har redan från födelsen olika förutsättningar att möta och bemästra erfarenheter i livet. De har olika personliga egenskaper, växer upp med föräldrar med olika förmåga att vara en tillräckligt bra förälder, lever i olika familjer, har olika kamratkontakter och har olika erfarenheter av förskola och skola. Förhållanden som kommer att påverka barnets liv, hälsa och utveckling på ett mer eller mindre sätt.

För att kunna värdera betydelsen av förhållanden som uppmärksammas hos barnet och/eller i barnets miljö och för att kunna planera inriktning och omfattning av fortsatt kontakt med BVC och eventuella insatser, behöver betydelsefulla faktorer som skydds- och riskfaktorer för barnets utveckling och hälsa kartläggas. Tecken på svårigheter och avvikelser får exempelvis en annan betydelse för det barn som lever i en miljö med förståelse och trygghet jämfört med det barn som inte har sådana förutsättningar.

Kunskap om och ökad förståelse för vad som är skydds- och riskfaktorer hos barnet självt, i dess familj och dess närmiljö ger förutsättningar för att främja barnets utveckling och hälsa och förebygga problem.

Skyddsfaktorer

Skyddsfaktorer kan definieras som de faktorer som ökar ett barns möjligheter till en god anpassning och utveckling trots utmaningar och problem. Med skyddsfaktorer avses förhållanden som i forskning visats öka barnets motståndskraft mot belastningar eller dämpa effekten av riskfaktorer.

Exempel på skyddsfaktorer hos barnet:

  • Goda fysiska, kognitiva och sociala egenskaper.
  • Trygg anknytning.
  • Lätt, hanterbart temperament.
  • Förmåga till impulskontroll.
  • Positiva kamratrelationer.

Exempel på skyddsfaktorer hos föräldern/omsorgsgivaren:

  • Känslighet/lyhördhet för barnets behov.E
  • En god omsorgsförmåga.
  • Egen trygg anknytning med hänsyn till egna barndomsupplevelser.
  • Flera goda sociala relationer.
  • Ekonomisk trygghet.
  • Tro på egen förmåga att påverka sin situation.

Förhållanden i uppväxtmiljön:

  • Trygga relationer i barnets nära omgivning.
  • Stabila och trygga boendeförhållanden och närmiljö.
  • En bra förskola.

Riskfaktorer

Riskfaktorer kan definieras som de förhållanden som ökar sannolikheten för att barnet ska utveckla problem eller som inverkar på allvarlighetsgraden, varaktigheten eller frekvensen av problem. En riskfaktor behöver inte vara orsak till utan förhållanden som i forskning visat sig öka risken att problem utvecklas.

Avsaknaden av det som ovan beskrivs som skyddsfaktorer kan också sägas vara riskfaktorer. Brister som kan vara orsakade av belastande egenskaper hos barnet, svårigheter hos föräldern respektive brister i uppväxtmiljön.

Exempel på riskfaktorer hos barnet:

  • Atypiska egenskaper; genetiska, neurologiska, regleringsrelaterade.

Exempel på riskfaktorer hos föräldern/omsorgsgivaren:

  • Svårigheter hos föräldern/omsorgsgivaren som exempelvis missbruk, psykisk sjukdom, kognitiv funktionsnedsättning och traumatiska upplevelser.

Förhållanden i uppväxtmiljön:

  • Låg social status, ekonomisk stress, social isolering, bristande socialt stöd samt segregation och diskriminering.

Samma typ av risk har olika inverkan på olika barn. Det är inte risken i sig som är det viktigaste, utan de processer och mekanismer som den aktiverar. Depression hos föräldern leder till exempel inte per automatik till psykiska problem hos barnet. Det som kan vara skadligt för barnet är om förälderns depression samtidigt medför en bristande omsorg om och kontakt med barnet.

Det är de sociala och personliga belastningarna hos föräldern/omsorgsgivaren och hur dessa påverkar omsorgsförmågan, i kombination med sårbarhet hos barnet, som utgör den största risken för barnet i sin familj. Förhållanden som bidrar till brister i samspelet mellan barn och förälder och påverkar barnets möjligheter till en trygg anknytning negativt. Förälderns brister i att se och svara på barnets behov kan leda till påtaglig negativ påverkan på barnets utveckling och omsorgsvikt, som vid till exempel egen psykisk sjukdom och/eller missbruk.

Det råder inte ett linjärt samband mellan antal riskfaktorer och utfallet hos ett enskilt barn. Sambandet kan sägas vara kumulativt, det vill säga samtidig förekomst av flera riskfaktorer ökar risken för utvecklingsproblem. Nya problem läggs ovanpå redan existerande problem. Det finns inte heller ett tydligt orsakssamband. En riskfaktors närvaro, varaktighet och antal riskfaktorer spelar roll. Om det exempelvis är problem både hos barnet och föräldern kommer förälderns möjligheter att möta barnets specifika behov att vara mindre.

Att minska närvaron av någon av flera riskfaktorer runt ett barn kan bli avgörande för att kunna förbättra barnets möjligheter till en positiv utveckling. Då det finns flera riskfaktorer runt ett barn och det sker liten grad av förändring över tid är sannolikheten störst för att barnets utveckling och hälsa påverkas negativt.

Utifrån kunskap om skydds- och riskfaktorers betydelse talar vi om barn som lever med ökad risk eller barn i risk. Det är barn och familjer som under en längre tid lever med förhållandena som är av det slag att sannolikheten för negativ påverkan på barnets utveckling och hälsa överstiger utfallet i den övriga barnpopulationen. Förhållanden som kan ses som direkta risker i barnets vardag, men också indirekta risker som drabbar familjen som ekonomiska svårigheter, bostadsproblem, bristande socialt stöd och som förvärrar förhållanden i familjen.

Familjerna kännetecknas av att antalet riskfaktorer är fler än antalet skyddsfaktorer och det finns lite som tyder på att riskfaktorerna kommer att reduceras om inte någon insats sker.

Barn att uppmärksamma är:

  • Barn som exponerats för alkohol, narkotika och vissa läkemedel under graviditeten.
  • Barn till förälder med psykisk sjukdom och/eller kognitiv funktionsnedsättning.
  • Barn som utsätts för våld och omsorgssvikt.
  • Barn i familj med våld i nära relationer.
  • Barn som bor i familjehem.
  • Barn som tillhör en etnisk minoritet.
  • Barn som har flytt från krig.
  • Barn i familjer med negativa samspelsmönster.
  • Barn med specifika svårigheter:
    - prematuritet
    - tal- och språksvårigheter
    - syn-hörsel nedsättning
    - kronisk sjukdom
    - funktionsnedsättningar

Läs mer på Rikshandboken

Barn som riskerar att fara illa

Till toppen av sidan