Andning och luftvägar - översikt

Viruskrupp

Symtom, orsaker och behandling av viruskrupp hos barn samt när barnet behöver remitteras till läkare och när barnet kan gå tillbaka till barnomsorgen.

Orsak

Viruskrupp orsakas av en virusinfektion. När difteri fortfarande var vanligt kallades viruskrupp för "falsk krupp" eller ”pseudokrupp” eftersom difteri var den riktiga kruppen. Infektionen ger en svullnad av slemhinnan i luftvägen precis under stämbanden (subglottiskt). Ibland används därför också uttrycket subglottisk laryngit för denna infektion.

Hos barn är det extra trångt i luftvägarna vilket gör att svullnaden leder till svår hosta och andningsproblem. Äldre barn och vuxna upplever liknande symtom, men i den större luftvägen ger svullnaden betydligt lindrigare besvär.

Symtom

I de flesta fall kommer besvären i samband med förkylningssymptom som feber och snuva men ibland är hosta och andningsbesvär de enda symptomen. Hostan är typisk, man brukar säga att den är skällande, och kommer ofta efter ett par timmars sömn. I samband med hostan uppträder också mer eller mindre uttalade andningsproblem. Problemen är mest uttalade vid inandning (inspiratorisk stridor). Om barnet andas häftigt kommer svullnaden att öka ytterligare och förvärra symptomen.

Det är viktigt att skilja viruskrupp från bakteriellt orsakade andningsproblem som kan kräva antibiotika och eventuell inläggning. Oftast är de barn som har svårare övre luftvägsinfektioner orsakade av bakterier mera påverkade med hög feber och flera allmänna sjukdomssymptom, men det kan i början av förloppet, vara svårt att skilja symptomen från ett kruppanfall.

Differentialdiagnos

Epiglottit (struplocksinflammation) som tidigare var en fruktad differentialdiagnos till krupp är mycket ovanlig bland barn i Sverige idag eftersom vaccination mot Haemophilus influenzae typ b, som är den vanligaste orsaken, ingår i vaccinationsprogrammet. Helt har epiglottit inte försvunnit utan den kan uppträda hos ovaccinerade eller delvis vaccinerade. Epiglottit kan också orsakas av andra bakterier. Framträdande symptom vid svullnad av struplocket är feber, svår smärta och oförmåga att svälja, vilket till och med kan ge oförmåga att svälja saliv.

Laryngotracheit det vill säga infektion och svullnad i övre luftvägen orsakad av bakterier kan kräva behandling med antibiotika. Oftast medför dessa infektioner svårare mer långvariga problem än virusorsakade infektioner.

Smittsamhet och inkubationstid

Virusinfektionen som orsakar viruskrupp smittar på samma sätt som andra övre luftvägsinfektioner, men vissa barn är mer benägna att utveckla kruppbesvär. Det innebär att endast en del av barnen med samma snuva kommer att få kruppbesvär.

Vissa virus, till exempel parainfluensa, är mer benägna att ge kruppbesvär vilket leder till utbrott av krupp i samband med att virus av dessa typer sprids bland barn i förskoleålder.

Profylax

Bästa sättet att förhindra virusinfektioner är att undvika smitta och det är svårt för barn som deltar i barnomsorg och förskola.

Om barnet har tendens att få kruppbesvär är det viktigt att minska svullnaden i övre luftvägen i samband med virusinfektioner. Avsvällande näsdroppar, höjd huvudända och svalt i sovrummet rekommenderas för att förebygga besvär.

Behandling

Barnet förbättras ofta om det får sitta upp, gärna i en lugnande famn så att andningen blir lugnare. Sval luft, avsvällande näsdroppar och febernedsättande och smärtstillande läkemedel kan också bidra till att lugna barnet och dämpa svullnaden.

Hostmedicin innehållande efedrin kan ha god effekt på grund av dess avsvällande egenskaper. Denna typ av hostmedicin är receptbelagd och ska inte användas under längre perioder utan bara vid akuta symptom.

Om barnet, förutom kruppbesvär i samband med förkylning, har astma eller allergi, är det viktigt att dessa besvär behandlas så bra som möjligt eftersom de annars kan bidra till att förvärra kruppbesvären.

Åter till förskola

När de akuta förkylningssymptomen är över och barnet sovit lugnt en natt kan barnet återgå till förskolan.

Till läkare

Akut till läkare om:

  • barnet har uttalade andningssvårigheter, framför allt om de är kombinerade med sväljningsbesvär och hög feber
  • barnet inte blir bättre efter behandling hemma
  • febern stiger snabbt
  • föräldrarna är oroade.

Till läkare för utredning om:

  • barnet har upprepade episoder
  • problem med andningen, heshet och/eller hosta förekommer mellan de akuta episoderna.

Referenser

Till toppen av sidan