Hjärta, femoralispulsar och lungor - undersökning

SOMATISKA UNDERSÖKNINGAR

Hur man undersöker barnets hjärta, lungor och femoralispulsar. Vad som är normalt och vad som kan avvika.

Moment som ingår i undersökningen

Barnets andningsmönster ger viktig information om barnets allmäntillstånd. Det kompletteras vid läkarundersökning med en auskultation av hjärta samt lungor och ingår som en screenande undersökning för till exempel medfödda hjärtfel. Kvalitén på femoralispulsarna kan ge ytterligare information.

  • Inspektion av andningsmönster och frekvens. (Både av sjuksköterska och läkare)
  • Auskultation av hjärta och lungor. (läkare)  Lyssna efter blåsljud över basen, utefter vänster sternalkant och apex, och glöm inte platsen för ductus arteriosus (lateralt om I 1-I 2 sin). Hjärttoner bedöms främst med hänsyn till dubblering. Blåsljud bör bedömas efter ljudkaraktär, lokalisation och undersökarens erfarenhet.
  • Palpation av femoralispulsar. (läkare) Femoralispulsar palperas rutinmässigt första levnadsåret samt då blåsljud hörs över hjärtat.
  • I helhetsbedömningen av hjärt- och lungstatus ingår också om cyanos föreligger, anamnes avseende andra symptom som svettning eller matningssvårigheter samt värdering av tillväxt.

Undersökningsteknik

På BB ska alla barn ha undersökts med så kallad POX-screening, vilket ska framgå av FV2:an, och ska ha stämts av på BVC. Någon POX-mätning utförs inte vid undersökningarna på BVC.

Undersökning vid 4 veckor och 6 månader

Vid 4 veckor och 6 månaders ålder, sker undersökningen lämpligen och lättast med barnet avklätt på skötbordet. Observera och auskultera tidigt i undersökningen, innan barnet hinner tröttna och bli ledset. Se gärna film om 4-veckors teambesök.

Vid 6 månaders ålder kan en del barn reagera på främmande ansikten och första delen av undersökningen kan då istället göras när barnet sitter i förälders knä. Avled gärna med leksak när du undersöker vid 6 månader, då detta också samtidigt kan ge information till utvecklingsbedömningen enligt journalen. Bedömning av femoralispuls bör göras och sker lättast då barnet ligger ner och är nöjt, låt det vid behov suga på napp eller förälders finger.

Undersökning av 1-åring

En 1-åring undersöks lättast och tryggast i förälders famn. Be föräldern klä av barnet och inspektera först på avstånd, då får du en bild av andningsmönstret innan barnet eventuellt blir oroligt. Sedan sker auskultation, fortfarande i förälderns knä. Distrahera barnet med leksak. Be vid behov förälder eller sjuksköterska om hjälp. Lägg även ditt eget fokus på leksakerna och titta inte rakt mot barnet. Fortsätt prata lugnt med förälder och barn under undersökningen. Även här bedöms femoralispulsar.

Undersökning av 3-åring

Vid 3 års ålder har inte kroppsundersökningen samma roll som screening för medfödda sjukdomar. Här sker undersökning av hjärta och lungor dels som ett stöd till vad som framkommit i anamnesen, men också som stöd för ett hälsosamtal med barnet om kroppen och information om läkarundersökningar. Tvinga inte fram en undersökning utan avstå om barnet inte vill medverka. Oftast är det en fördel att avvakta en bit in i besöket, men var uppmärksam på barnets eventuella egna initiativ till att vilja bli undersökt. Det kan gå bra att auskultera utanpå kläderna. Låt barnet styra om det vill sitta i förälders knä eller bli undersökt på annat sätt.

Normalvariation

Normal andningsfrekvens i olika åldrar
0-3 månader 30-60 andetag/minut
3-6 månader  30-45 andetag/minut
6-12 månader  24-30 andetag/minut
1-3 år    20-30 andetag/minut
3-6 år  18-25 andetag/minut

Räkna andetagen under en minut och när barnet är lugnt. 

Här kan du läsa mer om andningsfrekvens hos nyfödda.

Normal hjärtfrekvens i olika åldrar

Det är viktigt att veta den normala hjärtfrekvensen i olika åldrar och att variationen är stor. Snabbare vilopuls än vanligt kan bero på feber, blodförlust eller anemi.

Hjärtfrekvens

Ålder   

Hjärtslag per minut

0-3 månader 100-150
3-6 månader  90-120
6-12 månader  80-120
1-3 år  70-110
3-6 år  65-110

Fysiologiskt blåsljud

Många barn har ett mjukt, kort fysiologiskt blåsljud som uppkommer när blodet strömmar genom normala öppningar i hjärtat och de stora kärlen. Det hörs oftare på yngre och magrare barn. Det hörs bäst över hjärtbasen och oftare vid förhöjd hjärtminutvolym som vid anemi, feber eller takycardi . Förmågan att avgöra om ett blåsljud är fysiologiskt beror förstås på undersökarens erfarenhet.

Förälder bör informeras om alla blåsljud, även de oskyldiga, och de ska noteras i journalen.

Avvikelser

  •  Andningssvårigheter.
  •  Vissa former av rytmrubbningar – läs mer om Hjärtklappning och extraslag.
  • Icke-fysiologiska blåsljud på hjärtat  - läs mer om Blåsljud.
  • Kluven andraton vid hjärtauskultation.
  • Pulsar som inte kan kännas eller är svaga föranleder remiss om barnet har blåsljud eller om pulsarna aldrig kan kännas trots upprepade undersökningar.

 

Handläggning

Avvikande fynd i undersökning av hjärta och lungor tillsammans med påverkat allmäntillstånd kräver alltid akut handläggning.

Barn med följande auskultationsfynd på hjärtat ska undersökas av barnläkare:                

  • Alla blåsljud hos spädbarn under 6 månader (systoliskt eller diastoliskt)
  • Blåsljud kombinerat med cyanos, andningsbesvär, dålig tillväxt eller svaga femoralispulsar.
  • Blåsljud hos till synes friska barn över 6 månader, men där blåsljudet hörts vid flera undersökningstillfällen oberoende av infektion eller feber.
  • Diastoliskt blåsljud.
  • Blåsljud av sträv karaktär.
  • Blåsljud med ovanlig lokalisation.
  • Dubblerad andra ton. Konstant kluven andraton kan bero på ASD.

Pulsar som inte kan kännas eller är svaga föranleder remiss om barnet har blåsljud eller om pulsarna aldrig kan kännas trots upprepade undersökningar.

Till toppen av sidan