Amning-alkohol, tobak, nikotin och droger
Hur alkohol, tobak- och nikotinprodukter och droger påverkar barnet och amningen. Hur och när man ska ta upp ämnet med föräldrarna.
För alla
För alla vid behov
För alla
Alla föräldrar oavsett bakgrund, nationalitet eller språk ska ges möjlighet att diskutera sina tankar om föräldraskap och ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel.
Vid första hembesöket: utforska föräldrarnas bruk av alkohol, tobak och nikotin. Vid detta besök är det bra om båda föräldrarna är med.
Vid de enskilda föräldrasamtalen bör man lyfta frågan igen, då det i vissa fall kan vara lättare för föräldern att berätta öppet när partnern inte är med. Det finns metoder att göra det på ett strukturerat sätt som till exempel BarnSäkert/SEEK (1, 2). I de enskilda föräldrasamtalen ska man även lyfta frågan om droger.
För alla vid behov
Utforska vad föräldrarna känner till om hur alkohol, tobak, nikotin och droger kan påverka barnet, amningen och förmågan att ta hand om ett barn.
Reflektera tillsammans om det som föräldern berättar.
Lyft fram fördelarna med att avstå från alkohol, tobak och nikotin under amningsperioden.
Erbjud fördjupat samtal med föräldrar som har funderingar eller oro över sin konsumtion av alkohol, tobak, nikotin och droger.
För alla vid behov
De föräldrar som har ett bruk av alkohol, tobak och/eller nikotin, som kan påverka barnet negativt, ska erbjudas vidare rådgivning och stöd genom remiss till vårdcentral, lokal beroendemottagning eller socialtjänst.
Lokala rutiner behöver finnas för hur och vart man ska hänvisa föräldrar som har behov av stöd och behandling.
Använder den ammande droger behöver amning avrådas och kontakt tas med barnläkare för bedömning om barnet har exponerats via bröstmjölk eller i fosterlivet, då det kan skada barnets hälsa och utveckling.
Förekommer droganvändning i familjen, eller vid misstanke om att ett barn far illa, ska man omedelbart göra en orosanmälan till socialtjänsten.
När kan man prata om amning och substansbruk?
I artikel 3 och artikel 24 i FN:s barnkonvention (3) står det att barnets bästa ska prioriteras och att föräldrar ska få information om fördelarna med amning. För att ge föräldrarna möjlighet till reflektion bör BHV-sjuksköterskan samtala om alkohol, tobak, nikotin, droger i samband med amning och bröstmjölk.
Man ska samtala med föräldrarna om alkohol, nikotin, droger och amning vid följande tillfällen:
- första hembesöket
- det enskilda föräldrasamtalet vid 6 till 8 veckor—då även droger
- det enskilda föräldrasamtalet vid 3 till 5 månader—då även droger
- senare under amningsperioden vid behov.
Konsekvenser för barnet
Förmågan att se till barnets behov och signaler minskar vid påverkan av alkohol och droger. Risken att ett barn ska råka ut för ett olycksfall ökar när den vuxna, som tar hand om barnet, är påverkad av alkohol eller droger (4).
Föräldrars sviktande omsorgsförmåga kan leda till allvarliga konsekvenser för barnet med försämrad tillväxt, störd anknytning och försenad utveckling (4—6). Det är viktigt för barnhälsovården att ha kunskap om och bemöta denna fråga med respekt för att främja både barns och vuxnas hälsa.
Alkohol och amning
Studier angående alkohol och amning och långtidskonsekvenserna för barnet är komplicerade. Det beror på alkoholkonsumtion ofta förekommit även under graviditeten samt att hereditet och sociala faktorer spelar stor roll. Det finns dessutom stor samsjuklighet som innebär att vissa gravida och ammande nyttjat både läkemedel, alkohol och andra substanser. Kvinnor som druckit alkohol under graviditeten, dricker alkohol i högre grad även under amningsperioden (5).
Risker för barnet
Studier visar att risken för SIDS (plötslig spädbansdöd) ökar väsentligt om föräldern dricker och samsover med sitt barn (7). Risken ökar ytterligare för varje intaget standardglas (8). Dessutom ökar risken för att föräldern inte uppmärksammar barnets tidiga amningssignaler. Det finns en studie som visar att alkohol i bröstmjölk påverkar ett spädbarns sömnmönster (9). En annan studie visar att barnet äter 20 procent mindre bröstmjölk när den ammande har druckit alkohol (10).
Det finns även forskning som beskriver att det kan finnas en relation mellan regelbunden exponering av alkohol via bröstmjölk och minskad kognitiv förmåga hos barnet (11).
Alkoholberoende kräver behandling
Alkoholberoende är en allvarlig sjukdom som kräver behandling. Föräldern uppmuntras ta kontakt med vårdcentral, lokal beroendemottagning eller socialtjänstens vuxenhet. Även om man under graviditeten har kunnat avhålla sig från alkohol har man hög risk att återfalla när barnet blir några månader gammal. Stöd behövs från utbildad personal för att man ska kunna fortsätta hålla sig nykter.
Tobak, nikotin och amning
Nikotin, och i princip alla skadliga substanser som finns i cigaretter, snus (brunt och vitt), vattenpipa och e-cigaretter, passerar – utan hinder – direkt över i bröstmjölken. Det är oklart från vilken ålder barnet klarar av att bryta ner nikotin (12). Även om den ammande utsätts för passiv rökning, finns mätbara nivåer av dessa skadliga substanser i bröstmjölken.
Fördelarna med amning överväger nackdelarna
Det bästa för barnets hälsa är att växa upp i en tobaks- och nikotinfri miljö. Föräldrar och andra viktiga vuxna i barnets miljö kan behöva hjälp att uppnå detta. Kan den ammande inte sluta med tobak eller nikotin, anses ändå fördelarna med amning överväga nackdelarna. Rådet är att fortsätta att amma barnet (12).
Råd till föräldrarna
Man kan minska barnets exponering för tobak och nikotin genom att ge följande råd:
- För den ammande: Att amma barnet innan man röker eller snusar och inte efter.
- För båda föräldrarna: Att alltid röka utomhus, och att byta kläder och tvätta händer, innan man lyfter upp barnet.
Symtom på höga halter av nikotin hos barnet
Det är ovanligt med nikotinförgiftning hos barn. Finns misstanke om detta hänvisa till närmaste barnakut. För mer information om symtom läs faktatexten på giftinformationcentralen (13).
Rekommendationer för att sluta med tobak eller nikotin
Ammande bör i första hand rekommenderas att sluta med tobak och nikotin, utan att använda avvänjningsläkemedel. De som inte lyckas sluta med tobak- eller nikotinprodukter, kan i samband med avvänjningsstöd, använda kortverkande nikotinläkemedel – inte nikotinplåster – som ger lägre nivåer av nikotin i bröstmjölken. Nikotinläkemedlet ska helst användas efter en amning och inte före.
Hänvisa föräldern till vårdcentral eller Sluta-röka-linjen för hjälp och stöd. Mer information finns på 1177-sluta röka (14).
Droger och amning
Med droger menas illegala substanser och okontrollerat intag av beroendeframkallande läkemedel. De flesta droger passerar i stor utsträckning över i bröstmjölken. Det innebär stora hälsorisker för barnet att ammas vid pågående bruk hos den ammande. Till exempel cannabis ansamlas både i bröstmjölken och hos barnet som då kan bli slött och uppvisa försämrad viktutveckling (6). Cannabis minskar nivåerna av prolaktin och kan leda till minskad mjölkproduktion (15).
Det finns fall beskrivna där ammande barn fått akut förgiftning, efter att ha fått i sig heroin via bröstmjölken, som bland annat har resulterat i dödsfall. Det finns också barn som fått symtom på abstinens efter avslutad, regelbunden amning av förälder som har använt droger (16).
Man behöver ta omedelbar kontakt med socialtjänst om det förekommer droger i en familj. Orosanmälan ska göras.
Läkemedel och amning
För information om amning och läkemedel, se Janusmed amning
Föräldrasamtal
Utforska hur föräldrarnas bruk av alkohol, tobak, nikotin och droger ser ut. Utgå från förändringen det innebär att ha blivit förälder. Samtalet har som syfte att uppmärksamma föräldrarna på konsekvenserna för barnet och på den egna föräldraförmågan (18).
Förslag på hur samtalet kan läggas upp:
- Identifiera vilka substanser som föräldern eventuellt använder. Utforska vad föräldrarna själva känner till om hur föräldrars substansbruk kan påverka barnet, bröstmjölken och föräldraförmåga.
- Reflektera kring det föräldrarna berättar. Lyssna till viljan att förändra.
- Be om lov att berätta om den senaste forskningen.
- Ställ öppna frågor. Motivera till att förändra livsstilen.
- Se fördelarna med att avstå från substansen under amningsperioden. Ge tid för föräldrarna att reflektera över hur substansen kan påverka barnet.
- Ge positiv feedback, återkoppling är viktigt. Visa tilltro.
- Avsluta samtalet genom att sammanfatta vad som har sagts. Dokumentera i BHV-journalen att samtalet har ägt rum och vilka eventuella åtgärder som vidtagits.
Läs mer:
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange din yrkestitel, arbetsplats och mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
Redaktionen hanterar inte frågor från privatpersoner. Om du har frågor om ett barn kontakta din barnavårdscentral, BVC och/eller 1177 för invånare
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.