Amningsstatus och amningsobservation

Amningsanamnes är tiden mellan förlossningen och hembesöket. Det vill säga det som hänt innan barnhälsovårdssjuksköterskan träffar familjen första gången.

Innan det första hembesöket börja med att läsa barnets journal för att få kännedom om genomförd amningsobservation och eventuella svårigheter med amning på BB.

Ta reda på tidigare erfarenheter

Fråga om:

• Vilka förväntningar och tankar finns om amning och matning.

Ta  del av dokumentation om barnets hälsa och amningsstart

Se om barnet:

• var för tidigt fött
• var tungt för tiden
• har haft lågt blodsocker
• har någon sjukdom
•  hur viktutvecklingen varit.

Hur har föräldrarnas haft det från förlossning till första tiden hemma

Ta reda på:

• Hur fungerade den första amningen?
• Vad har gjorts tidigare, har det gjorts amningsobservation på BB?
• Har de varit på återbesök på BB/amningsmottagning

Amningsstatus är hur det är här och nu. Engagera båda föräldrarna genom att be dem berätta om sina erfarenheter, tankar och funderingar kring amning. Vad ser de som eventuella fördelar och svårigheter med amning och efter tidigare amningsråd.

Tänk på att inte ge allt för många råd eftersom det kan skapa oro hos föräldrar. Rådgivning fungerar bäst när den är direkt kopplad till familjens aktuella frågor och syftar till att stärka deras självförtroende som föräldrar. Genom att ge praktiskt och relevant stöd ökar det föräldrarnas tillit till en fungerande amning. Kontinuerlig och anpassad rådgivning hjälper föräldrar att hantera olika situationer och lita på sina egna beslut (4,5,7).

Även vid delamning är det bra att samtala med föräldrarna om betydelsen av lyhört matande och flaskmatning i barnets takt för att främja att barnet fortsatt tar bröstet.

Frågor som barnhälsovårdssjuksköterskan kan ställa för att kunna göra en bedömning av amningssituationen

Börja gärna med:

• Har ni några speciella frågor och funderingar?
• Finns stöd från övrig familj?
• Hur är barnet, trött och slött eller piggt och alert?

Gå vidare med frågor om själva amningen:

• Hur ofta ammar barnet?
• Hur är barnets sugrytm?
• Hur tar barnet tag om bröstet, är det till exempel kraftfull eller näpet?
• Hur känns det att amma?
•  Gör det ont? Finns sår, klåda?
• Används amningshjälpmedel som amningsnapp, amningskudde, tillmatningsset?
• Hur länge har du tänkt att amma?
• Är du lyhörd för barnets sigmaler?
• Har du sett om barnet har beläggningar på tungan?
• Har barnet ett kort tungband?

Syftet med att göra en amningsobservation, i samband med första hembesöket, är att få kunskap om hur amningen fungerar och bidra till föräldrarnas kunskap om amning.

När föräldrar känner sig osäkra och oroliga över amningen är det en fördel att göra en amningsobservation. Den kan hjälpa barnhälsovårdssjuksköterskan att tillsammans med föräldrarna förstå vilka faktorer som ligger bakom de svårigheter som kan ha uppstått och därmed kunna ge individuellt amningsstöd för att få till en fungerande amning samt stärka samspel och anknytning mellan mamma och barn.

Amningsobservation kan även göras när barnet blivit äldre om amningen inte fungerar som mamman önskar (1,2, 7).

Innan en amningsobservation påbörjas, be om lov att få utföra den.

Det finns flera formulär framtagna för att vara till hjälp vid amningsobservation. Dessa utgör ett stöd för att veta vad som behöver observeras och hur föräldrar kan vägledas till en bättre amning och kan på så sätt användas för amningsstatus och fortsatt amningsplan (3).

Formulär för amningsobservation från region Stockholms län finns här: Regionalt vårdprogram – Bröstkomplikationer i samband med amning

Tänk på att:

• Ha en öppen och tillåtande attityd och bekräfta mamman i det hon gör som underlättar för barnet. 
• Involvera partnern i observationen uppmuntra dem att ta gemensamt ansvar för amningstillfällena.
• Titta inte bara på bröstet utan ha ögonkontakt när ni samtalar.
• Samtala med föräldrarna om barnets medfödda amningsreflexer som den att söka sig till bröstet och att suga och att barnets sugrytm varierar.
• Samtala om barnets tag om bröstet och position, att ett mage-mot-mage och nära läge underlättar amningen och mammans amningsposition.

För att veta om barnet tar rätt tag och att mamma och barn har rätt position läs Barnets tag om bröstet och amningspositioner.

Observera följande vid en amningsobservation

Samspel och anknytning mellan mor och barn

Observera:

• Hur håller mamma i barnet, avslappnat eller spänt?
• Har barn och mamma ögonkontakt?
• Hur är beröring av barnet?
• Är familjen lyhörd för barnets signaler?

Barnets beteende och reflexer för att ta bröstet. Vilka tecken visar barnet?

Tecken på att amningen går bra:

• Barnet är vaket och piggt.
• Barnet rotar.
• Det lite större barnet sträcker sig mot bröstet.

Tecken på möjliga svårigheter, problem:

• Gråt eller skrik.
• Sömnig eller trött barn.

Barnets möjlighet att komma tätt intill mamma - hud mot hud

Observera:

• Är barnets kropp nära, ligger det mage-mot-mage med mamma?
• Är barnets huvud och rygg rak?
• Har barnet hakan in mot mammas bröst och är näsan fri?

Barnets läge och tag om bröstet och bröstvårtan

Tecken på att amningen går bra:

• Sugtag, stort tag om bröstet.
• Mer vårtgård syns över barnets mun än under.

Tecken på möjliga svårigheter eller problem:

• Nätt sugtag och ineffektiv amning.
• Barnet ligger långt ifrån bröstet i mammans famn.

Barnets sugteknik och sugmönster

Tecken på att amningen går bra:

• Barnet tar ett stort tag om bröstet och det hörs när barnet sväljer.
• Suger snabbt i början sedan med långa sugtag.

Tecken på möjliga svårigheter och problem:

• Suger snabbt hela tiden och släpper taget om bröstet och söker på nytt utan att lyckas.
• Barnet somnar snabbt vid bröstet.
• Barnet får inte ett bra tag och klickljud, smackande ljud hörs.

Mammans amningsposition och bröstanatomi

Observera:

• Utdrivningsreflexen hos mamman.
• Bröstvårtans form före och efter amning.
• Bröstens fyllighet före och efter amning.

Tecken på att amningen går bra:

• Sittande, liggande, tillbakalutad och avslappnad amningsposition.
• Inga sår, sprickor eller hudrodnader på brösten.

Tecken på möjliga svårigheter och problem:

• Spänd, har uppdragna axlar under amning.
• Bröstvårtans utseende, indragen eller utdragen.
• Huden har sår, sprickor, rodnad.
• Smärtsam amning.

Barnets beteende efter avslutad amning

Tecken på att amningen går bra:

• Barnet släpper bröstet.

Tecken på möjliga svårigheter problem:

• Mamman tar bort barnet från bröstet.
• Barnet somnar vid bröstet (6).

Efter amningsobservationen

Gör följande:

• Bekräfta mammans förmåga att amma, öka mammans tillit.
• Tydliggör det som ser bra ut och föreslå vad som kan förbättras.
• Samtala med positiva ord om barnets förmåga. Upprepa barnets beteende vid bröstet.
• Dokumentera amningsstatus, vilken information som har givits och när uppföljning ska göras.

Referenser - amningsobservation och amningsstatus