Motoriska svårigheter och funktionsnedsättningar

MOTORISK UTVECKLING

Vilka motoriska svårigheter som kan vara tecken på funktionsnedsättning och när du ska remittera vidare till fysioterapeut.

Asymmetri

Barns motoriska utveckling är symmetrisk, och tidigt upptäckta asymmetrier ska noteras och följas upp. Till en början kan det vara svårt att veta vad som orsakar en asymmetri, men genom att observera i vilka kroppsdelar, och i vilka lägen denna inträffar, kan du få ledtrådar till den bakomliggande orsaken.

Den kan till exempel vara favoritsida i huvudhållningen, en knuten hand eller andra sidoskillnader. Upprepade bedömningar rekommenderas, och om asymmetrin kvarstår, bör barnet remitteras till fysioterapeut.

Skallasymmetri och torticollis

Nyckelbensfraktur hos nyfödd

Cerebral Pares

Cerebral Pares (CP) är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn (40,41). CP är ett permanent och kroniskt tillstånd som är ett resultat av en skada i den omogna hjärnan, en skada som uppstår under fostertiden, under förlossningen eller under de första två åren (41,42).

En CP-skada kännetecknas av en bristande motorisk förmåga, men det är vanligt att barnet med CP även har andra funktionsnedsättningar såsom utvecklingsstörning, epilepsi, perceptionsstörningar och synskador (40,43). Svårighetsgraden av funktionsnedsättningen varierar från barn till barn, allt från att barnet kan gå själv utan stöd till att vara i behov av hjälp i alla aktiviteter (27,41,42). I Sverige får omkring 200 barn diagnosen CP varje år (40).

Läs mer om CP på RBUs hemsida och på Infoteket om funktionshinder.

För att upptäcka barn med CP under första levnadsåret ska du vara uppmärksam på om barnet visar (44):

  • extension i benen
  • plantarflektion i fotleden
  • extension i armarna
  • spända rörelser
  • (hårt) knutna händer
  • inslagna tummar
  • ökade avvikelser/att avvikelserna blir tydligare när barnet vill röra sig målinriktat
  • rörelsefattigdom

Developmental coordination disorder (DCD)

Developmental coordination disorder (DCD) är ett kroniskt tillstånd som karaktäriseras av en bristande motorisk förmåga (45). DCD beskriver barn som inte har den motoriska förmågan att klara av de krav som det dagliga livet ställer (31,45), och barnen beskrivs ofta som klumpiga. De rör sig okoordinerat, för långsamt eller för snabbt när motoriska aktiviteter ska utföras. Jämfört med jämnåriga tar det lång tid för barnet att lära sig nya motoriska vardagsaktiviteter. De motoriska svårigheterna kan inte förklaras utifrån någon medicinsk åkomma.

Ungefär 5-6 procent av alla barn anses ha DCD, vilket motsvarar ungefär ett barn i varje skolklass (31,45). Det är vanligare hos pojkar än hos flickor (31) och pojkar med DCD verkar i högre grad påverkas negativt (46). Barn med DCD visar ofta nedsatt tilltro till sin motoriska förmåga och till sin förmåga att skapa kompisrelationer jämfört med jämnåriga (46). Bristande grovmotorisk förmåga utgör också en stark och oberoende riskfaktor för mobbning i barndomen, oavsett kön och diagnos (47).

Idag vet vi att de svårigheter som barn med DCD visar kvarstår upp till vuxen ålder (20, 31, 35, 48–50). Forskning visar att barn med DCD ofta hamnar i en negativ cirkel som börjar med en bristande motorisk förmåga under förskoleåldern som senare utvecklas till svårigheter i vardagsaktiviteter, svårigheter med skolarbetet, bristande kompisrelationer, bristande självförtroende och psykisk ohälsa senare i livet (20, 31, 35, 51).

Samsjukligheten mellan DCD och ADHD  är vanlig. Ungefär hälften av barnen med DCD har ADHD och tvärtom (52–54). Kombinationen av DCD och ADHD ger en ökad risk för svårigheter med skolarbetet (51) och bristande psykosocial funktion som vuxna (48,50,51,55). För att förebygga detta är tidig identifikation av barn med DCD viktigt (55).

Remittera till fysioterapeut

Om barnet visar avvikelser som beskrivs under typisk motorisk utveckling vid upprepade bedömningar. Till exempel:

  • asymmetri
  • instabilitet
  • skakighet
  • spänt rörelsemönster
  • är rörelsefattig

Andra orsaker till remiss till fysioterapeut kan vara:

  • sned skalle
  • torticollis
  • klumpfot
  • plexusskada
  • misstanke om CP
  • barn med oklar utvecklingsförsening och/eller avvikande motorisk förmåga.

Referenser

Referenser - Motorisk utveckling

 

Till toppen av sidan