Tema: Vardagsliv - mitt barn är sjukt

Syfte med temat är att bidra till ökad trygghet för föräldrar i bedömningen av barns allmäntillstånd. Det vill säga när kan man ta hand om barnet själv hemma och när man bör söka vård.

Under träffen ska föräldrarna få möjlighet att samtala och reflektera över:

• Vad kan man göra själv för att förebygga smitta? Hur kan sjukdom förebyggas och hur tar man bäst tar hand om sitt barn och sig själv vid sjukdom? Har man samsyn i familjen?
• Vad menas med ett barns allmäntillstånd? Vad ska man vara uppmärksam på hos barnet när hen inte verkar må bra?
• Receptfria läkemedel: Hur kan receptfria läkemedel användas? Hur ser man som förälder på användandet av läkemedel för barnet?
• Sjukvårdsrådgivning och sjukvård: Hur och vem ska man kontakta och när ska man söka vård? Vägledning till rätt vårdnivå.

De vanligaste smittvägarna är genom luften eller via kontakt med någon eller något som har smittämnet på sig. Många gånger sprids magsjuka och infektioner på de här sätten. Ganska ofta kan barn få prickar och utslag som reaktion på en virussjukdom.

När det är kallt ute är de flesta inomhus mer än vanligt. Då sprids infektioner lättare och därför ökar antalet luftvägsinfektioner på vintern, till exempel förkylning och hosta.

Infektionsmönstret hos barn skiljer sig mellan olika delar av världen. I Sverige orsakas majoriteten av infektioner som drabbar barn av virus, medan bakteriella och parasitära infektioner är vanligare i många andra delar av världen (6, 8). Det är därför naturligt att föräldrar från olika delar av världen kan se olika på sjukdom och behandling.

Det lilla barnets immunförsvar är inte fullt utvecklat från början. Därför är det vanligt att barnet får mellan 6–8 infektioner per år fram till ungefär 4 års ålder. Oftast får barnet förkylning, hosta, ont i halsen eller öroninflammation. Det är också vanligt att barn får infektioner i magen med kräkningar och diarré.

Genom att barnet utsätts för smittor byggs immunförsvaret gradvis upp. Ju äldre barnet blir, desto färre infektioner brukar barnet få. Vanligtvis är infektionerna lindriga och kan skötas hemma. En infektion tar i genomsnitt 1 till 2 veckor att läka ut (1, 2).

När vårdpersonal säger att någon har ett påverkat allmäntillstånd menar man att barnet visar tecken på att kroppen inte fungerar som vanligt eller att sjukdomen påverkar barnet tydligt. Det är ingen exakt diagnos utan en helhetsbedömning. Ett påverkat allmäntillstånd kan innebära att barnet snabbt behöver få vård på sjukhus.

Hos barn tittar man ofta på följande:

• Är barnet mer trött och orkar leka mindre än vanligt?
• Äter barnet mindre eller är mer törstig än vanligt?
• Kissar och bajsar barnet mer eller mindre än vanligt? När kissade barnet senast?
• Vilken kroppstemperatur har barnet?
• Hur andas barnet?
• Hur är barnets hudfärg? Finns det utslag?
• Verkar barnet ha ont någonstans (3)?

Barn yngre än 1 år kan ha ett påverkat allmäntillstånd om de har ett eller flera av följande symtom:

• Barnet känns slappt när man tar i barnet och hen rör sig mindre än vanligt.
• Barnet andas inte som vanligt.
• Barnet orkar inte skrika, utan gnyr eller kvider.
• Barnet orkar inte äta eller suga.
• Barnet har blåaktiga läppar.
• Barnet har fått hudutslag som inte har funnits tidigare (3).

Kom ihåg att en förälder känner sitt barn bäst och att allmäntillståndet kan förändras snabbt.

Följande frågor kan användas för ett hälsofrämjande gruppsamtal om hur man både kan minska risken för smitta och ta hand om sitt sjuka barn:

• Har ditt barn hunnit ha sin första infektionssjukdom?
• Hur var det när ditt barn var sjukt? Hur kändes det för dig?
• Hur signalerar ditt barn att det inte mår bra?
• Hur hjälps vi som föräldrar åt när barnen är sjuka?
• Var kan du vända dig för rådgivning om du är orolig eller behöver vård?
• Hur kan man göra för att skydda sitt barn från smitta?
• När kan du använda sig av receptfria läkemedel och vad ska/behöver man tänka på?
• Hur vet jag att barnet behöver antibiotika?
• När ska man ge febernedsättande läkemedel?
• Vilken temperatur räknas som feber?
• Vad har feber för funktion?
• Vilket sätt fungerar bäst när man tar tempen på barn, i ändtarmen eller i örat?
• Vad kan jag göra för att underlätta när mitt barn är tät i näsan?
• Vad kan jag göra när mitt barn är kladdig i ögonen av ögoninflammation?
• Hur kan man lindra hosta?

Poddavsnitt som introduktion eller förberedelse

”Föräldragruppspodden" är framtagen för att vara ett hjälpsamt inslag till föräldragrupper, både för att få en kort introduktion till ämnet och för att starta reflektion hos föräldrar. Man kan lyssna på aktuellt avsnitt tillsammans i gruppen eller låta föräldrar lyssna på aktuellt avsnitt inför den träff som kommer.

Föräldragruppspodden - startsida - region Stockholm

• Infektioner hos barn - 1177
• Att vårda tillfälligt sjuka barn hemma - 1177
• Feber - Rikshandboken
• Samtal om vaccination med föräldrar
• Stöd för dig som arbetar med vaccinationer - Folkhälsomyndigheten

• Leva med barn (Kapitel: ”Sjuk och ledsen”), Köhler, M., Reuter, A. & Tell, J., Gothia Fortbildning 2024
• Infektioner hos barn - 1177
• Feber - Rikshandboken i barnhälsovård
• Feber hos barn - 1177
• Att vårda tillfälligt sjuka barn hemma - 1177
• BVC-podden 2: Infektion - hur gör man då?

PPT till föräldragrupp tema mitt barn är sjukt. pptx

Referenser - Föräldragrupp: Vardagsliv - mitt barn är sjukt