Nationell målbeskrivning för psykologer för barnhälsovård och mödrahälsovård

Värdegrund

Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor.

Verksamhetsmål

Ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar och familjer med barn i förskoleåldrarna.

Övergripande strategi

Verksamheten tillför övriga primärvården och samverkanspartners ett psykologiskt perspektiv på barnets och föräldraskapets utveckling.
Verksamheten ansvarar vid behov för individ- och familjeinriktade insatser till målgruppen.

Arbetssätt

Utgångspunkt är ett salutogent förhållningssätt där friskfaktorer stärks genom hög tillgänglighet med tidiga och korta insatser. Metod och inriktning ska vara i nära samklang med övrig MHV/BHV och stå för förebyggande insatser av psykologisk karaktär.

Arbetet karaktäriseras i hög grad av ett eklektiskt förhållningssätt det vill säga val av insats sker utifrån vad situationen kräver och i enlighet med vetenskap och väl beprövad erfarenhet.

Uppdrag för psykologer för barnhälsovård och mödrahälsovård

Konsultation till personal angående generellt, riktat och individuellt arbete

• Tillfälle att reflektera över det egna arbetet.
• Ökad kunskap.
• Ökad skicklighet.
• Bidra till att behålla ett professionellt arbetssätt.
• Diskussion angående handläggning av enskilda ärende.

Metodutveckling

• Revision av basprogrammen för MVC och BVC.
• Initiera och implementera nya arbetsmetoder.
• Uppföljning och utvärdering.
• Föräldrastöd.

Sakkunnigutlåtande/information

• Expertutlåtande.
• Remissinstans.
• Påverka samhället i en för barn familjer gynsam riktning.

Fortbildning

• Kartlägga fortbildningsbehov.
• Planera fortbildning.
• Arrangera och genomföra fortbildning.
• Förmedla ny kunskap.

Samverkan

• Vidarutveckla samarbetsformer med interna och externa verksamheter.

Psykologiska interventioner

• Bedömning
• Behandling

Föräldrakonsultationer

• Bedömer och vägleder i upplevda problem kring barnet.
• Bedömer och vägleder i upplevda problem i föräldraskapet.

Föräldrastöd i grupp

• Delta i föräldragrupper på MVC.
• Delta i föräldragrupper på BVC.
• Initiera och delta i riktade föräldragrupper.

Kunskapsöverföring/information

• Kontakt med media.
• Öppna föreläsningar.

Barnbedömningar på BHV-nivå

• Utvecklingsanamnestiskt samtal
• Observation
• Utvecklingsbedömning

Samverkan

• Interna aktörer
• Externa aktörer

Vidareremittering till annan instans.

Riktlinjer

Verksamheten ska utgå från det övergripande samhällsuppdrag som givits till mödrahälsovården och barnhälsovården i:

• Hälso-och sjukvårdslagen"(1982:763)
• Konventionen om barns rättigheter. FN, 1989
• Kvalitetssäkring av barnhälsovården. Att skydda skyddsnätet, Socialstyrelsen, 1994:19
• "Stöd i föräldraskapet". SOU 1997:161
• "Yrkesetiska principer för psykologer i Norden". Sveriges Psykologförbund, 1998
• "Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa - en analys av möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv", A State of the Art Document, Medicinska forskningsrådet (MFR), 1999
• "Föräldrastöd – en vinst för alla" SOU 2008:131
• "Vägledning för barnhälsovården" Socialstyrelsen, 2014
• "Kunskapsstöd för mödrahälsovården" Socialstyrelsen, 2014
• Patientlagen (2014:821) Socialdepartementet, 2014
• Primärvårdens strategiska mål och gemensamma värdegrund.
• Verksamhetsbeskrivning för lokal barnhälsovård
• Verksamhetsbeskrivning för lokal mödrahälsovård

Legitimerad psykolog med fördjupade kunskaper i konsultationsmetodik, utvecklings-psykologi, graviditetspsykologi, föräldraskapets psykologi, hälsopsykologi och psykoterapeutiska metoder anpassade till mödrahälsovårds- och barnhälsovårdsarbete. Psykologen ska kunna göra barnbedömningar på BHV-nivå.

Behovet är beräknat till en heltids psykologtjänst för ett underlag på högst 2 000 barn och 300 gravida. Arbetet inom mödrahälsovården bör uppgå till minst en tredjedel av arbetstiden. Skillnader i befolkningsstruktur som påverkar behovet av antal psykologtjänster är: områdets geografiska utsträckning, socioekonomisk karaktär och omflyttning i området, hög andel utlandsfödda föräldrar, låg utbildningsnivå samt antalet MVC/BMM, BVC och antalet anställda.

• Extern handledning.
• Egen kompetensutveckling.
• Mandat att delta i formellt kollegialt nätverk.