Familjecentraler

SAMVERKAN MED ANDRA VERKSAMHETER

Mål för familjecentralernas verksamhet, teamsamverkan, arbetsmodeller, samverkansavtal och uppföljning.

Arbetsuppgifterna inom barnhälsovården har under de senaste decennierna successivt ökat och en förskjutning har skett, från ett somatiskt perspektiv mot ett alltmer folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Det förebyggande arbetet med barn och deras familjer förutsätter att barnhälsovården även har nära kontakt och samarbete med andra verksamheter. Detta kan tillgodoses genom bildandet av Familjecentraler (FC).

Idag finns ca 200 FC i landet. De bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. Syftet är att främja skyddsfaktorer och minska riskfaktorer (8). En FC bör minst innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete.

Ett föräldrarum där barns bästa står i centrum

Familjecentralen är en mötesplats där föräldrar och barn kan träffas och utbyta erfarenheter, där finns kompetens i nära samverkan som är lättillgänglig och snabbt går att nå (1)! En plats för alla oberoende av ekonomiska förutsättningar, kulturtillhörighet, etnicitet osv.

FC innebär en utvidgning av den generella mödra- och barnhälsovården vilket gör att verksamheten snabbt blir känd och lättillgänglig för alla blivande och nyblivna föräldrar. Flera olika yrkeskategorier arbetar tillsammans kring barnfamiljen. Förutom barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare, socialsekreterare och läkare kan det även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer m.fl. Genom samordning av resurser på huvudmannanivå och samlokalisering av verksamheterna underlättas möjligheten till samarbete och samverkan.

Nyinflyttad förälder: "Hade aldrig klarat detta utan er, socialt för mig och mitt barn."

Genom att skapa sammanhang och möten där föräldrar blir sedda och bekräftade ökar deras förmåga att vara en trygg bas för barnet och tilltron till den egna föräldraförmågan (2, 5). På FC byggs en struktur upp för att stärka kända friskfaktorer för de yngre barnen.

Flera vuxna samtalar på familjecentral. Bild.
Familjecentral: Samordnade och samlokaliserade enheter för mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete.

Mål för verksamheten

Målet för verksamheten är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar genom att:

  • finnas tillgänglig som nära mötesplats.
  • stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar.
  • skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga.
  • erbjuda lättillgängligt stöd.
  • vara ett kunskaps- och informationscentrum.
  • utveckla god service.

Teamsamverkan

Det är en utmaning att skapa team över organisationsgränser. Därför är det ingen självklarhet att ett teamarbete uppstår bara för att olika professioner arbetar tillsammans under samma tak.

Ett teamarbete ska skapa samarbetsvinster och öka förmågan att upptäcka och tillgodose behov bland barnfamiljer. Närheten till varandra skapar snabba och enkla vägar. Personalen som samverkar kompletterar varandras olika kompetenser och möjliggör att helheten blir mer än summan av delarna.

Samverkan handlar om både samarbete med personlig kontakt i det löpande arbetet och samordning av resurser på huvudmannanivån.

Sjuksköterska: "Att jobba på en FC har i många avseenden förändrat mitt arbetssätt som sjuksköterska. Det har blivit både lättare och svårare. Arbetsuppgifterna har förändrats och fått en alltmer psykosocial inriktning. Min egen profession har samtidigt blivit mer renodlad. Jag behöver numera inte vara exempelvis både sjuksköterska och kurator. Vi är många professioner med olika ögon vilket gör att hela "ansvaret" inte vilar på mina axlar, samtidigt lär vi av varandra och av familjen. Att se helheten är lättare när man är olika professioner och möter familjen i olika miljöer. BHV-sjuksköterskan spelar en stor roll på Familjecentralen, vi är den yrkeskategori som ofta möter familjerna först och vi möter i princip alla familjer." (3)

Förutsättningar för teamarbete

  • Tid att träffas.
  • Kunskap om varandras olika kompetenser.
  • Tydliga roller med arbetsbeskrivningar.
  • Gemensam värdebas
  • Gemensam verksamhetsplan och uppföljning.
  • "Omstart" vid förändringar i organisationen eller bland personalen.
  • Gemensam handledning.
  • Tydlig styrning och ledning

Arbetsmodeller

Det finns många goda exempel på hur FC arbetat fram gemensamma handlingsplaner runt olika hälsofrågor som riskbruk, vid oro för att barn far illa och hälsoplaner för samverkan runt enskilda familjer.

Många har föräldragrupper tillsammans, både de ordinarie grupperna på mödra- och barnhälsovården och för föräldrar till barn i andra åldrar t.ex. 3-åringar. Större möjligheter ges till riktad verksamhet för familjer i samma situation t.ex. unga familjer, adoptivföräldrar och familjer från andra länder. Grupper kan också bildas kring något intresse eller aktivitet, t.ex. att laga egen barnmat eller lära sig spädbarnsmassage. Temaveckor/träffar anordnas kring olika samhälls- och folkhälsofrågor. Andra har utvecklat särskilda stödformer utifrån sårbara familjers behov.

Vid några FC väljer socialtjänsten att utöver det förebyggande arbetet, ha någon form av myndighetsutövning t.ex. möjlighet att skriva faderskapsbekräftelse eller till samarbetssamtal.

Ytterligare samverkansmöjligheter skapas om andra professioner knyts till FC. 

Viktiga komponenter i arbetet på FC

  • Samverkansavtal, förutsättningarna för samverkan tydliggörs skriftligt
  • Samverkanstid, tid avsätts för regelbundna möten med all personal som arbetar i familjecentralen samt tid för möten med respektive chefer för de olika verksamheterna.
  • Kompetensutveckling, gemensam kompetensutveckling för de ingående verksamheterna.
  • Handledning, gemensam grupphandledning till arbetslaget på familjecentralen.
  • Resurspersoner, i form av de olika specialistkompetenser som finns.
  • Lokaler, idealet är samlokalisering av de ingående verksamheterna. Lokalerna bör vara ändamålsenliga, rymliga och lättillgängliga.
  • Samordnare bör finnas med ansvar för att samordna och planera FC:s verksamhet.

Innehåll i samverkansavtal

  • Verksamhetsidé
  • Avtalsskrivande parter.
  • Sekretess
  • Målgrupp
  • Avtalets syfte
  • Mål /programidé – En beskrivning av idéer om hur verksamheten är tänkt att fungera. Vad är syftet med verksamhetsformen FC? Varför ska vi samverka? Vad vill vi uppnå? Vilka vinster finns det för målgruppen? Hur kan samverkan göra oss effektivare i arbetet med barn
  • Samverkande verksamheter
  • Parternas åtagande
  • Ledning och samordning
  • Ekonomi - personalkostnader, - lönekostnader för samordnarfunktionen, lokaler, städning etc., - kostnader för verksamhet som bedrivs gemensamt, aktiviteter för familjerna, material, - utvecklingskostnader som fortbildning, handledning, litteratur mm.
  • Rapportering/Uppföljning/Utvärdering
  • Avtalsperiod
  • Avtalsvillkor

Arbetsbeskrivning

Avtalet bör vidare innehålla en arbetsbeskrivning för respektive yrkesgrupp. Detta för att gränsdragning mellan yrkesgruppers ansvarsområden, uppföljning av teamarbetet samt utvärderingen av arbetet på FC skall optimeras.

En tydlighet i arbetsuppgifter är särskilt viktigt med tanke på att flera huvudmän finns under samma tak på FC. Vidare bedöms arbetsbeskrivningen optimera arbetet i vardagen, förenkla kostnadsfördelning mellan huvudmän, samt tydliggöra samverkansuppdragen.

Sekretess/informationsöverföring

Policy kring utbyte av information mellan olika parter ska fastställas skriftligen i styrgruppen med beaktande av etiska ställningstaganden och bestämmelser i sekretesslagen, patientjournallagen, socialtjänstlagen och andra vägledande dokument. Alla berörda måste informeras om familjecentralens policy och rutiner, som ska garantera att ingen informationsspridning kan ske utan den enskildes medgivande.

Mellan samverkande parter i det familjecentrerade arbetet gäller sekretess. Sekretessen kan endast upphävas om den enskilde familjen/personen tillåter det.

Uppföljning/Utvärdering

I ett pilotprojekt inför regeringens nationella strategi för 2009/2010 framkommer att BVC är en uppskattad verksamhet med stort förtroendekapital och tydligast roll under barnets första levnadsår. FC och hel-BVC är de organisationsformer som bäst tillgodoser verksamhetens möjligheter att ger föräldrar adekvat stöd. Öppna förskolor är viktiga som samverkanspart för BVC och är arenor med oerhörd potential när det gäller att skapa nätverk, organisera tillvaron för hemmavarande föräldrar och vara en dörr in till samhällets stödinsatser. Det kan även vara vägen till integration för många invandrarkvinnor med små barn, särskilt om man erbjuder svenskundervisning. Ur rapporten framgår också att FC ger en annan möjlighet och flexibilitet och verkar ha bättre förutsättningar att utveckla föräldragruppsverksamhet (6).

I "Slutrapport för regeringsuppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd" (7) har flera projekt fokuserat på att utveckla föräldrastöd med FC som en viktig arena. I sammanfattningen står det att FC är en arena för föräldrastöd som kan vara en bra ingång för att nå alla föräldrar och som fortfarande har stor utvecklingspotential i många kommuner. Föräldrar har behov av alternativa former av stöd och efterfrågar framför allt en plats att mötas på - det bryter också isoleringen för många. FC med ett brett utbud matchar det föräldrar önskar och underlättar möjligheten för föräldrar att finna/få det föräldrastöd man behöver/efterfrågar (7).

I en utvärdering av FC i Västra Götaland uppger de flesta av personalen att FC lett till ett förändrat arbetssätt som ökar kvalitén i mötet med familjerna (4).

Referenser

Referenser - Familjecentraler

Till toppen av sidan