Strategier och kvalitetssäkring

Barnhälsovårdens folkhälsoarbete

Barnhälsovårdens övergripande folkhälsoarbete syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla barn.

Barnhälsovården är landets största folkhälsoarena då den når i stort sett alla barn och deras föräldrar och har således en viktig roll i det långsiktiga och systematiska folkhälsoarbetet. Det övergripande folkhälsoarbete inom barnhälsovården syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla barn. Utgångspunkten finns i de åtta övergripande målområdena för folkhälsan, konventionen om barnets rättigheter och Agenda 2030 med globala målen för hållbar utveckling (1-4).

En cirkel fylld med tecknade bilder på barn i olika situationer exemplevis borstade tänderna.
Figur 1 Hälsans bestämningsfaktorer, Illustration: Carin Carlsson
En bild på Funktionell health literacy Interaktiv health literacy Kritisk health literacy
Figur 2 Olika dimensioner av health literacy, Nutbeam 2008

Funktionell health literacy innebär att det finns en grundläggande förmåga att kunna läsa och skriva för att tillse den kunskap som krävs för en fungerande vardag. Det innefattar även att man förstår information som ges muntligt och/eller skriftligt om exempelvis hälsosamma levnadsvanor och risker för ohälsa

Interaktiv health literacy innebär att en mer utvecklad förmåga att förstå, läsa och inhämta hälsoinformation från olika källor och kunna samtala om informationen och hälsan i olika  sammanhang. Det innebär också att efter att tagit del av hälsoinformationen ha förståelse för den, välja ut vad som behövs och tillämpa kunskapen i olika sammanhang i vardagen.

En kritisk health literacy innefattar en välutvecklad förmåga att kritiskt kunna reflektera över hälsorelaterad information, bedöma dess trovärdighet, förmedla kunskapen samt planera och avgöra vad som behövs för att bibehålla eller förbättra hälsan. Kritisk health literacy är en god förutsättning för att kunna göra hälsorelaterade val och är därmed en bestämningsfaktor för en jämlik hälsa (14,17-21).

Barnhälsovården behöver vid hälsobesöken arbeta aktivt med olika strategier och verktyg som kan bidra till att barn och föräldrar utvecklar sin health literacy, vilket i sin tur kan bidra till att de kan stärka sin health literacy

Till toppen av sidan