Barnhälsovårdens folkhälsoarbete

STRATEGIER OCH KVALITETSSÄKRING

Barnhälsovårdens övergripande folkhälsoarbete syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla barn.

Barnhälsovårdens övergripande folkhälsoarbete syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla barn. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de åtta övergripande målområdena för folkhälsa som anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan (1,2) och konventionen om barnets rättigheter (3).

Folkhälsoarbete innefattar planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Avsikten är att påverka skyddsfaktorer som bidrar till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå och riskfaktorer som kan bidra till negativ hälsoutveckling. Insatserna kan vara samhälls- och/eller grupp- respektive individinriktade och bygger på hypotesen att "folkhälsa är en resurs för samhället medan hälsa är en resurs för individen" (2).

Läs mer på Rikshandboken om att identifiera skydds- och riskfaktorer.

Hälsans bestämningsfaktorer

Hälsofrämjande arbetet handlar om kunskap runt processer som leder till god hälsa. Utgångspunkten är en helhetssyn där det finns en medvetenhet om att hälsan påverkas av många olika faktorer där vissa är påverkbara och andra inte - hälsans bestämningsfaktorer.

Salutogenes och patogenes

Salutogenes är ett av de bärande begreppen i ett hälsofrämjande arbete och betyder hälsans ursprung. Begreppet innebär att den positiva innebörden av begreppet hälsa utgör utgångspunkten i tanken och mötet, i stället för sjukdom och ohälsa, det vill säga patogenes (4).

Hälsofrämjande förhållningssätt

Hälsofrämjande arbete handlar om att öka hälsostandarden i samhället och hos enskilda individer som i samband med hälsa innebär att lyfta fram, förbättra, uppmuntra och prioritera hälsan. En grundläggande aspekt i ett hälsofrämjande arbete är att stödja, stärka och bemyndiga människor till mer kontroll över saker i sina liv, empowerment. Empowerment är en ansats där föräldrar har en aktiv roll i sitt och sina barns hälsa och bygger på en människosyn och ett synsätt där grunden är att alla människor har resurser och kapacitet att definiera sina problem och utveckla strategier för att lösa detta (5,6,9)

Ett hälsofrämjande förhållningssätt inom barnhälsovården präglas av en jämlik relation mellan föräldern och professionen, med strävan efter att ingå ett partnerskap med föräldrarna (6). Barnhälsovårdsprofessionen har goda kunskaper om barns hälsa, behov och utveckling övergripande medan föräldern är expert på sitt barn.  I ett hälsofrämjande möte är samverkan, samarbete, dialog, delaktighet, jämlikhet, genus och empowerment  centrala begrepp (7,8).

Förebyggande arbete

Inom hälso- och sjukvården syftar det förebyggande arbetet till att förebygga sjukdom hos enskilda individer och hos särskilda högriskgrupper i avsikt att undanröja riskfaktorer. Detta arbete bygger på kunskap om vad som orsakar ett problem och målet är att förhindra att en specifik sjukdom bryter ut (1,8).

Barnhälsovårdens förebyggande arbete utgår från två huvudprinciper:

  1. Universella insatser som erbjuds alla barn.
  2. Riktade insatser för alla barn vid behov.

Utifrån ett folkhälsoperspektiv innebär universella insatserna en minskad frekvens av hälsoproblem, olycksfall, sjukdomar etcetera. Den riktade insatsen vid behov görs genom observationer, strukturerade samtal och screening som syftar till att ge tidigt stöd, upptäcka eventuell avvikelse och initiera adekvat åtgärd (1).

För professionen inom barnhälsovården finns nationella målbeskrivningar som belyser det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Hälsosamma levnadsvanor

Hälsosamma levnadsvanor är av stor betydelse för barnets utveckling och hälsa och barnhälsovården är en betydelsefull arena i det hälsofrämjande arbetet då det är en verksamhet som möter i stort sett alla barn 0 - 5 år och deras familjer.

I hälsosamtalen lyfts betydelsen av hälsosamma levnadsvanor utifrån ett hälsofrämjande förhållningsätt. 

Goda matvanor

World Health Organisation (WHO 2003), rekommenderar medlemsländerna att främja enbart amning i sex månader och därefter fortsatt amning med tilläggskost i två år eller längre (10). Sedan 2003 är rekommendationen i Sverige att följa den globala strategin och ge enbart bröstmjölk fram till sex månaders ålder, och därefter komplettera med annan mat (11,12).

"Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk de första sex månaderna av sitt liv. Från ungefär sex månader bör amningen av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är fördelaktigt om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre."

De senaste vetenskapliga sammanställningarna bekräftar amningens fördelar även i Sverige, där levnadsstandarden är hög och infektionstrycket relativt lågt (11). Hälso- och sjukvårds personal är enligt SOSFS 2008:33 skyldig att ge saklig information om hur amning främjas och amningens fördelar. Samtidigt har föräldern som inte ammar rätt till stöd och information om modersmjölkersättning (13).

Läs mer om amningsstrategi på Rikshandboken

Nyckelhålsmärkta livsmedel är ett enkelt och gott råd

Maten har stor betydelse för hälsan både på kort och på lång sikt. Stillasittande liv och ohälsosamma matvanor bidrar till ohälsa i Sverige liksom i övriga världen. Mindre salt, socker, mättat fett och mer fiber är de ändringar i kosten som skulle betyda mest för att minska risken för diabetes, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, karies och vissa cancersjukdomar (11, 14).

Att förespråka nyckelhålsmärkta livsmedel visar vilken mat barnet mår bra av och är kanske det enklaste kostrådet familjerna kan få.

Genom att välja mat med nyckelhålet får man i sig mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare eller mindre fett (14).

Livsmedelsverkets handledningsmaterial

Livsmedelsverkets handledningsmaterial kan stödja barnhälsovården och andra aktörer i vårdkedjan i detta betydelsefulla arbete. En del föräldrar är oroliga över att maten innehåller farliga ämnen och i Livsmedelsverkets råd finns det vägledning och råd i vad som bör undvikas (11).

De stora riskerna i länder som Sverige är att äta fel sorts mat och för mycket av den. Som sjuksköterska och läkare inom barnhälsovården är det viktigt att vara väl förtrogen livsmedelsverkets material "Bra mat för barn 0 - 5 år - handledning för barnhälsovården" (11).

Lekfulla och goda rörelsevanor

Lek är en viktig och självklar del i barns liv och utveckling. Genom leken utvecklar barn sin fantasi, kreativitet och förmåga att samspela med andra. För att en aktivitet ska kallas lek ska den vara spontan, lustbetonad och frivillig. Målet med leken är inte det centrala utan det är själva processen i leken som är viktig.

Barn drivs av en inneboende nyfikenhet och lust att utforska sin omvärld och leken kan hjälpa till att göra verkligheten begriplig. Naturen ger frihet, som också kan utveckla barnets fantasi. Barn behöver röra sig mycket, både ute och inne. Med outtröttlig lust prövar de sin omgivning och sina sinnen genom att åla, krypa, rulla, gå, springa, hoppa, klättra, hänga, klänga och balansera (16).

Det sociala samspelet utvecklas genom samarbete med andra barn i leken. Emotionellt ger det en inre säkerhet om den egna kroppens färdigheter och stärker jag-känslan. Den fartfyllda leken (fysisk aktivitet) har förutom positiva effekter på muskulaturen, immunförsvaret, hormonsystemet och även på den psykiska hälsan, genom ökat självförtroende och självkänsla (17).

Rekommendationer för barn 0–5 år "Daglig fysisk aktivitet ska uppmuntras och underlättas. Detta kan ske genom att erbjuda intressanta och motoriskt utmanande, lustfyllda och säkra miljöer och för åldern anpassad social interaktion" (18).

God tandhälsa

När barnet fått sin första tand är det dags att börja med tandborstning. Det är en fördel att barnet tidigt vänjer sig vid att tänderna borstas morgon och kväll med fluortandkräm och att det görs av en vuxen. Extra viktig är tandborstning på kvällen eftersom saliven inte rinner till i samma utsträckning på natten. Vatten är den bästa törstsläckaren. Det är viktigt att inte låta barnet småäta mellan måltiderna eftersom det ökar risken för karies.

Läs mer på Rikshandboken om goda vanor för en bättre munhälsa.

Rekommendationer kring skärmtid

I Sverige finns inga nationella riktlinjer om maxtid av skärmtid (tv, dator, läsplatta, surfplatta, smartphone, tv-spel med mera). Det är svårt att ge generella råd om barns skärmtid. Samtal om medievanor ingår som en viktig del i barnhälsovårdens föräldrasamtal kring levnadsvanor. Barnhälsovården kan göra skillnad genom att informera, bjuda in till reflektion och stötta föräldrar i att vägleda sitt barn.

Läs mer på Rikshandboken om digitala medier

Referenser

Referenser - Barnhälsovårdens folkhälsoarbete

Till toppen av sidan