Teamarbete i barnhälsovården

Det viktiga samarbetet

Flera professioner samarbetar inom barnhälsovården runt barnet och föräldrarna under barnets fem första levnadsår. BHV-sjuksköterskan är den som träffar barnet oftast och flest gånger, men läkaren och psykologen är också viktiga personer för att den barnhälsovård som erbjuds ska bli den allra bästa för varje barn. Att sjuksköterskan, läkaren och även psykologen arbetar i team när de möter barn och familjer, vad innebär det och hur kan det genomföras?

Idag riktas starkt fokus på arbetsgrupper eftersom arbete med komplex innebörd har lärt oss att samarbete mellan personer med olika kunskaper och kompetenser krävs för att nå ett bra resultat (1). För att nå helhetssyn på barnets hälsa är flera professioners perspektiv och kompetenser nödvändiga, vilket innebär att teamarbete på BVC är en grundläggande förutsättning (2). Socialstyrelsen menar att de yrkeskategorier som är representerade i barnhälsovården (sjuksköterska, läkare och psykolog) har erfarenheter och kompetenser i sina professioner som stärker och kompletterar varandra. Vidare pekar Socialstyrelsen på att även dietister, logopeder och socionomer kan vara delar av barnhälsovårdens arbete (3).

Teamarbete är en av vårdens kärnkompetenser, det vill säga en kompetens som är gemensam för samtliga yrkesprofessioner i vården. Svensk sjuksköterskeförening har tillsammans med Svenska läkaresällskapet lyft teamarbete som en viktig kärnkompetens för vårdens olika professioner, både att tränas i respektive grundutbildning och att förbättra och utveckla på arbetsplatserna i vården (4). Teamarbete kännetecknas av att de som samarbetar har olika kompetenser, och för ett lyckosamt teamarbete krävs dessutom att personerna har rätt kompetens (5).

Vad är teamarbete?

Redan i Alma-Atadeklarationen från 1978 uttrycktes att läkare, sjuksköterskor och andra yrkesverksamma i primärvården behöver arbeta i "health team" tillsammans med patienten för bästa resultat (6). Begreppet team kan definieras som en liten grupp personer som är beroende av varandra och tillsammans har expertis, kompetens och erfarenheter för att fullfölja en uppgift eller ett arbete (7). Sandberg talar om synergi, det vill säga samarbetsvinst, och en tydlig målbild som essentiella egenskaper vilka krävs för att kunna kalla en arbetsgrupp för team (5). Begreppen samverka i team och teamarbete används lite om vartannat i litteraturen. I den här texten används ordet teamarbete för att beskriva det som sker när två eller fler personer, med olika professioner men med samma målbild, arbetar tillsammans i mötet med barnen och familjerna på BVC och att det i sig har ett mervärde än om professionerna mötte barnen och familjerna var för sig.

Varför är teamarbete bra?

Att arbeta tillsammans i team är nödvändigt för en patientcentrerad, god och patientsäker vård. Teamarbete är dessutom viktigt för att kunna möta framtidens behov i hälso- och sjukvården (4). Fördelarna med teamarbete kring patienter i primärvården har visat sig vara flera; minskade vårdkostnader, patientnöjdhet, ökad tillfredställelse med arbetet för personalen och effektivisering av hälsovårdens resurser för att nämna några (8).

För de som arbetar i team kan även en egen hälsovinst göras, så kallat samarbetshälsa (hälsomässiga resurser av fysiskt, psykiskt och socialt slag), då samarbetsformen leder till välbefinnande i arbetsklimatet (5). Ytterligare en vinst med teamarbete är att det ger teammedlemmarna tillfällen att lära av varandra, och att det utvecklar förmågan till helhetssyn genom att se tillsammans (4).

Ett exempel på teamarbete som leder till ökad kunskap är då psykologen vid konsultation och handledning ger sjuksköterskan och läkaren tillfälle att lära sig mer om de psykiska faktorernas betydelse (3). Konsultationen med psykolog kan även ses som en form av avlastande och stödjande friskvård då sjuksköterskan och läkaren ges möjlighet att berätta om svårigheter de har upplevt i möten med barnfamiljer (9).

Wheelan hävdar att många bra saker sker när gruppen blir ett team med gemensamma mål och konsensus kring effektiva metoder att nå dessa: Arbetet upplevs inte betungande utan blir glädjefullt, tiden går fort och känslan av engagemang, involvering och uppskattning frodas (1).

Kan teamarbete stärka barnets rättigheter?

Artiklarna i FN:s Barnkonvention anger rättigheter avseende flera områden och förmedlar därigenom en helhetssyn på barnet. "Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan" är därför en av principerna i regeringens Strategi för att stärka barnets rättigheter (10). Då även teamarbete inom samma verksamhet kan ses som en form av samverkan, gynnas arbetet med att stärka det enskilda barnets rättigheter genom att professionellas helhetssyn på barnet, och därmed barnets behov, främjas.

Vad främjar teamarbetet?

Resultatet av en svensk studie med syfte att undersöka distriktssköterskors och distriktsläkares attityder till teamarbete med patienter visade att den faktor som signifikant främst ledde till en positiv attityd när det gällde teamarbete var normer på arbetsplatsen (11). Teamarbete kan vara svårt att skapa, särskilt i akademiska yrken såsom i hälso- och sjukvården där det finns en kultur att prisa individuella yrkesmässiga framgångar (7). Att organisationen ger utrymme och stöder teamarbetet är viktigt, liksom att de som arbetar i teamet har gemensamma värderingar eller uppfattningar om faktorer som rör samarbetet.

Samarbetsformen kräver även att de personer som ska arbeta i team är känslomässigt inställda på samarbete, att de kan se sin roll i sammanhanget och har pratat igenom vad de tycker teamarbete innebär med organisationens värdebas som grund. Exempel på detta kan vara: Teamets mål och uppgifter, att arbeta i team istället för i en hierarki, samtidighetens betydelse, utveckling av både det egna arbetet och teamarbetet samt beslutsrutiner och feedback till varandra (5).

Svensk sjuksköterskeförening och Svenska läkaresällskapet menar att det i teamarbetet, utöver professionell kompetens, behövs en positiv människobild och inställningen att andra i teamet, inklusive patienten, har kunskaper och erfarenheter som bidrar till goda beslut (4). Det krävs engagemang, intensitet och tid för att främja ett teamarbete där energi och riktning bildas (5). Generell teamkompetens är att ha en gemensam värdegrund för uppdrag och målsättning men även förståelse för patientens roll, gruppens dynamik och kommunikation (4).

Läs mer på Rikshandboken om Teamarbete på BVC med barn som migrerat

Referenser

Referenser - Teamarbete i barnhälsovården