Bröstmjölk

Redan under graviditetens 16:e vecka börjar mjölkkörtlarna i brösten att bilda kolostrum även kallat råmjölk. I samband med förlossningen startar ett hormonellt samspel som får igång bröstmjölksproduktionen och utdrivning av den bildade mjölken (5, 12).

Efter förlossningen när moderkakan avgår minskar produktionen av östrogen och progesteron vilket möjliggör ökningen av prolaktin som är ett mjölkbildande hormon. Alveolerna i brösten blir utspända av mjölk och brösten sväller och kan kännas ömma på grund av ökat blodflöde och ansamling av vätska i bindväven. Det kallas mjölkstats och är ett naturligt fysiologiskt tillstånd som uppträder när den mogna mjölken etableras dagarna efter förlossningen. Svullnaden i brösten lägger sig efter någon vecka och brösten mjuknar utan att mjölkmängden påverkas (5, 12).

När barnet suger på bröstet aktiveras en utdrivningsreflex och oxytocin och prolaktin frisätts Bröstmjölksproduktionen kommer därför igång snabbare om det nyfödda barnet läggs hud mot hud och nära den födande förälderns bröst tidigt (5, 12, 13). Genom att amma ofta och på barnets signaler anpassas mjölkproduktionen efter barnets behov. Om barnet suger för sällan på bröstet eller den födande föräldern inte stimulerar brösten tillräckligt ofta, kan bröstmjölksproduktionen avta (5, 12).

Prolaktin – stimulerar mjölkbildningen

Prolaktin är ett hormon som utsöndras från hypofysens framlob och stimulerar mjölkbildningen. Täta amningar, oavsett längd, ökar prolaktinutsöndringen från hypofysen. Om barnet får ammas fritt och suga ofta, frisätts mer hormoner och desto mer bröstmjölk bildas. På natten bildas och frisätts extra mycket prolaktin (5, 12). Det är därför en fördel att även amma på natten för att bibehålla bröstmjölksproduktionen (5).

Oxytocin – aktiverar utdrivningsreflexen och är livmodersammandragande

När barnet suger på den ammande förälderns bröst aktiveras utdrivningsreflexen. En signal går upp till hypofysens baklob, som utsöndrar hormonet oxytocin. Detta hormon verkar sammandragande på mjölkkörtlarna. Oxytocin påverkar muskelcellerna runt alveoler och mjölkgångar och skapar den s.k utdrivningsreflexen. Känslan vid utdrivning är individuellt, en del ammande känner att det pirrar eller sticker och andra känner inget alls. Under amningsstunden förekommer flera frisättningar av oxytocin, då oftast utan att det känns (5, 12).

Man kan tipsa om att det ibland kan ta några minuter innan utdrivningsreflexen fungerar. Då kan den ammande prova att först handmjölka och på det sättet få igång utdrivningsreflexen och efter det låta barnet komma till bröstet (5).

Oxytocinet sätter igång livmodersammandragningar som i sin tur leder till att blödning efter förlossning avtar. Dessa sammandragningar kan, särskilt de första dagarna kännas tydligt och omföderskor kan ibland uppleva dessa som smärtsamma (5, 12). Om den ammande föräldern röker kan oxytocinnivåerna sjunka. Detta kan även hända om den födande föräldern genomgått kejsarsnitt eller om barnet får kompletterande bröstmjölksersättning (12).

Bröstmjölken innehåller olika ämnen som tillgodoser barnets näringsbehov och stärker barnets immunförsvar. Sammansättningen varierar över tid för att anpassa sig efter barnets behov.  

Råmjölkens innehåll gör att små mängder räcker

Råmjölk även kallad kolostrum är den mjölk som den födande föräldern producerar under de första dygnen (5). Den innehåller stora mängder laktoferrin, ett bakteriehämmande protein (3, 5) samt antikroppar (immunglobuliner) (5, 11). En av råmjölkens stora uppgifter är att stärka det nyfödda barnets immunförsvar. I jämförelse med så kallad mogen bröstmjölk innehåller råmjölken högre halter fettlösliga vitaminer och mineraler samt protein (5, 8).

Det är viktigt att veta att även små mängder av råmjölk är tillräckligt för att det nyfödda barnet ska klara sig näringsmässigt de första dagarna efter förlossningen.

Den mogna bröstmjölkens innehåll

Bröstmjölken förändras i takt med att barnets behov förändras. Efter ungefär fem dygn övergår råmjölken till övergångsmjölk som sedan efter två veckor övergår till den mogna mjölken (5, 8).

I jämförelse med råmjölken sjunker proteininnehållet i den mogna bröstmjölken medan fett- och laktoshalten ökar (5, 8, 11). Proteinerna består mest av vassle- och kaseinproteiner. I vassleproteinerna återfinns laktoferrin, alfa-laktalbumin, serumalbumin, antikroppar och lysozymer. De har stor inverkan på barnets immunförsvar (1, 8, 11). Även om koncentrationen av antikroppar minskar i den mogna bröstmjölken jämfört med råmjölken har barnet ändå ett gott skydd genom hela den fortsatta amningsperioden (1).

Fetthalten står för cirka hälften av energin i bröstmjölken (1, 11). Fetthalten varierar över dygnet och är högre i slutet av varje enskilt amningstillfälle (9). Bröstmjölken innehåller två essentiella fetter; EPA (eicosapentaenoic acid) och DHA (docosahexaenoic acid), vilka har stor betydelse för barnets immunförsvar och tillväxt (11).

Laktos är den främsta kolhydraten i bröstmjölken och står för en tredjedel av energin (5, 8). Andra sockerarter som återfinns i bröstmjölk är oligosackarider (8, 11) och det finns uppemot 200 olika typer av oligosackarider i bröstmjölken (1). Oligosackarider har en stor betydelse i utvecklingen av att skapa god tarmflora hos spädbarn (11). De blockerar vissa bakterier, bland annat pneumokocker (9) och campylobacter (11), från att fästa på mag- och tarmslemhinnan (8, 11).

I mogen bröstmjölk ökar mängden vattenlösliga vitaminer, medan mängden fettlösliga vitaminer och mineraler minskar. Ett av de viktigaste mineralerna för spädbarn är järn. Även om bröstmjölken innehåller en liten mängd järn, är barnets förmåga att ta upp järnet från bröstmjölken mycket lätt (8, 11). Järn från bröstmjölk tas upp fem gånger bättre än järn från bröstmjölksersättning. Järnbrist är därför ovanligt hos barn som ammas (8). Bröstmjölk innehåller vitamin D, men i låg mängd (5, 11), och alla barn under två år rekommenderas därför att få tillskott av vitamin D, oavsett om de ammas eller inte (6).

Läs mer här: