För tidigt födda barn - översikt

För tidigt födda barn inom neonatalvården

Vårdtiden på neonatalavdelning varierar från ett par dygn till många månader men många måttligt för tidigt födda barn kan vårdas på BB. Vården av för tidigt födda barn har utvecklats snabbt och för de flesta barn som föds för tidigt är prognosen god.

Definition

Cirka sex procent av alla gravida kvinnor i Sverige föder definitionsmässigt för tidigt (1). Barnen som föds är således underburna eller prematurfödda, det vill säga födda före 37 fullgångna graviditetsveckor. Barnen kategoriseras vanligen som:

  • Måttligt underburen/för tidigt född 32+0 – 36+6
  • Mycket underburen/för tidigt född 28+0 – 31+6
  • Extremt underburen/för tidigt född född före vecka 28

Det finns olika anledningar till att barn föds för tidigt, det kan exempelvis handla om tvilling/trilling-graviditet, infektion eller annan sjukdom hos mamman eller barn. Ofta saknas känd orsak (2).

Att bli förälder till ett barn i behov av vård på neonatalavdelning

Att bli förälder till ett för tidigt fött barn innebär att föräldraskapet börjar  innan man tänkt sig. Föräldrarna ska dessutom lära känna sitt barn och börja känna sig som föräldrar i närvaro av vårdpersonal. Beroende på tillstånd hos barnet så kan situationen upplevas mer eller mindre hotfull.

Barn på neonatalavdelning vårdas i nära samarbete med barnets föräldrar. Barnets vårdplats är en sluten eller öppen kuvös, en värmesäng, en vanlig säng eller vård hud-mot-hud med en förälder (ibland kallas detta för ”kängurumetoden”). Genom att vårdas hud-mot-hud skapas optimala förutsättningar för förälder och barn att lära känna varandra och för föräldern att känna sig som förälder. Hud-mot-hudvård kan i de flesta fall helt eller delvis ersätta kuvös/vattenmadrass som värmekälla (11). För att föräldrarna ska få möjlighet att lära känna och sköta sitt barn behöver de stöd och vägledning under vårdtiden och även ofta efter utskrivning.

Föräldrar som inte kunnat vara med sitt barn hela vårdtiden kan uppleva skuldkänslor. På flera neonatalavdelningar i Sverige är det numera lika självklart att föräldrarna bor med sitt för tidigt födda barn på sjukhuset som inom all övrig barnsjukvård (12, 13).

Många föräldrar som också har äldre barn känner sig splittrade. De vill vara både hos barnet på neonatalavdelningen och hos dess syskon, vilket ofta skapar stress. Andra orsaker till stress är separation från ordinarie arbete, aktiviteter och sociala närverk. På många neonatalavdelningar i Sverige arbetar man i dag aktivt med att involvera hela barnets familj, både äldre syskon och andra anhöriga.

Det för tidigt födda barnet på neonatalavdelningen

Att födas för tidigt är i sig ett övergående tillstånd men graden av omognad ökar risken för olika sjukdomar. Exempel på allvarliga sjukdomar är hjärnblödning samt lung-, ögon- och tarmproblem (3, 4). Ju tidigare ett barn föds, desto större är risken för dessa komplikationer med ökad risk för död eller påverkan på såväl psykomotorisk utveckling som somatisk hälsa. Därutöver ökar risken för vårdrelaterade komplikationer vid mer avancerad vård.

Vårdtiden på neonatalavdelning varierar från ett par dygn till många månader beroende på hur omoget barnet är när det föds samt hur barnet mår under sjukhusvistelsen (1, 2). Många måttligt för tidigt födda barn kan numera vårdas på BB. Vården av för tidigt födda barn har utvecklats snabbt och för de flesta barn som föds för tidigt i dag är prognosen god (5).

Andning

Beroende på graden av omognad kan barnet behöva andningshjälp och extra syrgas efter födelsen. Många behöver CPAP (kontinuerligt övertryck i lungan för att förhindra att de faller ihop) eller respirator (6). Surfaktant är ett ytspänningsnedsättande ämne som underlättar att lungblåsorna vidgas och hålls luftfyllda efter födseln. Ämnet finns som läkemedel och administreras i lungan hos barn med omogna lungor. Även hög- och lågflödesgrimma används ofta.

Cirkulation

Stora cirkulationsförändringar sker hos barnet efter förlossningen då blodet ska syresättas via lungorna i stället för via moderkakan. Ductus arteriosus är en kärlförbindelse mellan lungpulsådern och stora kroppspulsådern under fostertiden som normalt stängs inom några dygn efter födelsen.

Persisterande ductus arteriosus (PDA) är ett resttillstånd hos för tidigt födda barn då denna cirkulationsomställning uteblir eller fördröjs. Symtom hos barn med PDA kan vara trötthet, hög andningsfrekvens, ökat syrgasbehov samt andningsuppehåll (apnéer). Med stetoskopet hörs ett blåsljud. Vissa barn med PDA behöver behandlas med läkemedel eller kirurgi (7, 8).

Lever- och njurfunktion

Högt bilirubin (hyperbilirubinemi, ”nyföddhetsgulsot”) är vanligare hos för tidigt födda barn än hos fullgångna nyfödda barn, delvis på grund av omogen leverfunktion. Problemet finns vanligen under första levnadsveckorna. Behandlingen sker genom att barnet belyses med blått ljus. I sällsynta fall kan hyperbilirubinemin bli mycket uttalad och orsaka hjärnskador (9).

Ögon och syn

Förekomsten av brytningsfel och skelning är ökad hos barn som fötts för tidigt. Retinopathy of prematurity (ROP) är ett tillstånd som kan drabba omogna näthinnekärl hos barn födda före 32 graviditetsveckor. Syrgasbehandling och dålig tillväxt är två kända riskfaktorer för ROP.

ROP indelas i fem olika stadier:

  • Stadium 1 är det lindrigaste stadiet.
  • Stadium 5 är det allvarligaste med total näthinneavlossning och bestående blindhet.

Laserbehandling är den vanligaste behandlingsmetoden och den hindrar nästan alltid barnet från att bli blint. De svåraste stadierna av ROP efterlämnar ofta trots behandling varierande grad av bestående synpåverkan, till exempel synnedsättning (10).

Regionala tillägg

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan